Volvo Personvagnar är sedan skilsmässan från Ford 2010 ett litet bilföretag på en global marknad med stenhård konkurrens och överproduktion.

Det sedvanliga angreppssättet för att hävda sig och ta marknad är att konstruera nya och fler bilmodeller. Det kostar pengar. Stora pengar. Inom bilindustrin har många fabrikanter lierat sig för att dela utvecklingskostnader. Men Volvo, och dess kinesiska ägare, har inte lyckats finna någon partner. Då måste allt betalas ur bolagets kassa.

Svaret har blivit färre modeller. C30, C70, S40 och V50 har fasats ut och ersatts av en enda; nya V40. Modeller som S80, V70, XC70 och XC90 är gamla. Det är S60, V60 och bästsäljande XC60 som bär Volvo.

När det under gårdagen stod klart att Volvo tappade nästan 17 procents försäljning i Europa under januari, jämfört med samma månad 2012, medför det så klart konsekvenser.

Volvos fabriker i Göteborg och Gent, Belgien får mindre att göra. Lägg därtill att det under 2013 ska öppnas en ny fabrik i Chengdu, Kina, så förstås att det inte blir mer att göra i Europafabrikerna.

Volvos planer är att öppna ytterligare en kinesisk fabrik i Daqing och samt en motorfabrik. Sannolikt kommer dessa fabriker att också exportera bilar varför tidigare tankar om en amerikansk fabrik är iskalla.

Det blåser snålt kring Volvo. Och de europeiska bilfabrikerna. Vilket ljus finns då?

Snart inom några år ska den nya plattformen, grunden för nya modeller, resultera i en ny XC90, V70, XC70 och S80. Det gäller att hålla ställningarna till dess. En annan faktor är den ekonomiska utvecklingen i Europa. När ekonomin vänder uppåt igen kommer många vilja köpa nya bilar.

Slutligen. Köpet av Volvo är ett kinesiskt prestigeprojekt. Det kommer inte att få sluta i ett misslyckande.