Vi ska jaga utsläppen, inte bilisterna, betonar miljöminister Andreas Carlgren (C) när han förklarar alliansens gröna bilpolitik för mig.
Veckans utspel om miljöbilar började med Miljöpartiet på DN Debatt. Samma morgon(!) gav miljöministern besked i Ekot om superpremien på 40 000 kronor till elbilar och vissa bränsleeffektiva gasbilar.
I torsdags kom fler detaljer: gasbilar får stöd även efter 2011 när dagens tjänstebilsregler upphör. Det gäller också elbilar och hybrider. Däremot tas stödet till etanolbilar bort.
Det är ett logiskt steg. Stöd ska vara tillfälligt. Och inget annat EU-land har följt Sveriges E85-satsning.
– Vi måste anpassa vår politik till den som drivs inom EU, förklarar miljöministern.
Jag skrev kritiskt om det låga antal elbilar som Carlgren tror kan få superpremien, cirka 5 000 bilar under nästa mandatperiod.
– Det är ett missförstånd. 5 000 är inget tak, snarare ett golv. Blir det 10 000 bilar, desto bättre, berättar han.
El är framtiden, enligt många. Tysta bilar som rullar i känsliga stadskärnor utan lokala utsläpp. Andreas Carlgren blir påtagligt intresserad när jag berättar om provet med Volvos laddhybrid. (Läs mer om det på sidorna 4–5).
Men frågan är hur de indirekta utsläppen ska beräknas. Andreas Carlgren verkar utgå från att de är låga. Det är de med svensk eller nordisk elmix, men inte med koleldad marginalel. Då kan utsläppen bli högre än med bensin och diesel.
Det visar hur vanskligt det kan bli med stöd kopplade till viss teknik eller vissa drivmedel. Bättre lösningar kan vänta runt hörnet. Enklare då att utgå från de faktiska utsläppen, som de rödgröna är inne på med sin glidande skala enligt fransk förebild.
Men då är vi där igen – hur ska de beräknas?