Regeringen vrider om tumskruvarna på oljebolagen. I ett förslag till kvotplikt, som nu är ute på remiss, föreslås bindande krav på högre andelar biobränsle i bensin och diesel.

Det har varit fritt fram att hälla i 10 volymprocent etanol i bensin ända sedan 2011. Men inget har hänt. Nivån är fortfarande strax under 5 procent. Med kvotplikt kommer bolagen inte längre undan. Den som inte höjer får ”bränsleböter”.

Förslaget innehåller flera bra delar. Borta är den märkliga inlåsning som fanns i vårpropositionen i fjol, att den högre andelen i bensin skulle ske med ”etanol”. Nu skriver regeringen ”valfritt biodrivmedel”. Visserligen finns ännu inga alternativ till etanol i industriell skala, men med denna skrivning öppnas åtminstone dörren för sådana satsningar. Regeringen går dock försiktigt fram. Andelen ska först öka till 7 volymprocent, men inte förrän i maj 2015. Skälet är att oljebolagen måste få rimlig tid att märka om pumpar och förstärka cisterner eftersom en högre andel etanol gör bränsleblandningen mer korrosiv.

För diesel blir det enklare. Regeringen föreslår 9,5 volymprocent i bränslet redan från maj nästa år. För att få dieselersättning med extra goda egenskaper ska 3,5 volymprocent utgöras av andra generationen biodrivmedel. Dit räknas exempelvis Preems talloljediesel.

De flesta bensinbilar klarar blandningar upp till E10. Äldre bilar som inte gör det får sannolikt välja 98-oktanig bensin i takt med att dagens E5 fasas ut.

Påverkan på literpriset blir låg, enligt regeringen. Nästa år handlar det om 8 respektive 18 öre per liter för bensin/diesel, för att året därpå sjunka en aning.

Genom att energiskatt tas ut från första droppen av låginblandning förstärks statskassan med närmare en halv miljard nästa år. Utsläppen väntas minska med 150 000 ton nästa år och 270 000 ton året därpå.

Förslaget har flera förtjänster, inte minst styrningen mot andra generationen biodrivmedel. Sammantaget kan det bidra till den långsiktighet i miljöbilspolitiken som många efterlyser.