Nyheter

Få väljer elbil trots premien

Lars-Åke Lidström är med i en bilpool och intresserad av en elbil. Han får hjälp av säljaren Fredrik Rignell.
Lars-Åke Lidström är med i en bilpool och intresserad av en elbil. Han får hjälp av säljaren Fredrik Rignell. Foto: Magnus Hallgren

Regeringens satsning på elbilar har hittills varit en flopp. Endast 141 privatpersoner köpte en så kallad supermiljöbil förra året.

Om försäljningen ska ta fart krävs kraftig utbyggnad av laddningsstationer och bättre möjlighet att "tanka" hemma, enligt experter.

Två år har gått sedan regeringen införde den så kallade supermiljö­premien på 40 000 kronor vid köp av el- och hybridbilar. Syftet var att minska utsläppen av koldioxid. Men än har inte elbilen fått sitt stora genombrott, visar nya siffror som DN tagit del av. Förra året betalades 1 546 premier ut, varav 141 till privatpersoner.

Det är betydligt färre än de 2.000 premier som Transportstyrelsen hade budgeterat för.

I år lanseras en rad nya el- och hybridmodeller och branschen hoppas att försäljningen ska tredubblas. Men ledande forskare som DN talat med varnar för att den bristande infrastrukturen i Sverige är en bromskloss för övergången till eldrift.

– Det räcker inte bara med att subventionera kostnaden för själva bilen. Man måste också se till att det går att ladda den i hemmet och på arbetsplatsen. I dag är det i praktiken omöjligt att ha elbil om du bor i bostads- eller hyresrätt, för det finns sällan några vettiga laddningsmöjligheter i garagen, säger Harry Frank, professor i innovationsteknik, vid Kungliga Vetenskapsakademien.

Han vill se en statlig subvention vid installation av laddningskontakter i garage och en satsning på fler laddningsstationer i landet.

Även regeringens utredare i frågan, professor Thomas B Johansson, efterlyser stora investeringar i infrastruktur.

– Om man ska uppnå regeringens mål om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030, då gäller det att sätta igång nu, säger han.

När DN besöker bilhandlare i Stockholmsområdet blir det uppen­bart att många av kunderna tvekar inför att köpa elbilar.

– Jag är med i en bilpool i Hägersten och skulle gärna köra en elbil. Men det är många som är oroliga för räckvidden och bristen på laddningsställen ute i landet. Sedan är prisskillnaden rätt stor också – trots supermiljöpremien, säger Lars-Åke Lidström, som går runt och tittar på bilarna.

– Jag tror ändå att det viktigaste är att alla kan ladda effektivt nära hemmet. I vår bilpool står bilarna i garaget 70 procent av alla nätter, säger Lars-Åke Lidström.

Totalt sett står supermiljöbilarna bara för 0,6 procent av bilförsäljningen i Sverige. Men i Norge och Holland har stora statliga subventioner och satsningar på laddningsstationer bidragit till att marknadsandelen i de länderna är fem gånger så stor.

– Det är uppenbart att den borgerliga regeringen inte har gjort tillräckligt. Vi måste få en genomgripande strategi för en nationell infrastruktur för laddningsstolpar. Då handlar det både om att konvertera motorvärmare och att installera nya laddare på arbetsplatser, hotell och andra platser där man tar rast, säger Anders Ygeman, ­Socialdemokraternas talesman i infra­strukturfrågor.

Men finns det inte en risk att man bygger fast sig i en teknik som sedan inte slår igenom globalt?

– En sådan risk finns alltid. Men det här rör sig inte om några enorma belopp. Elnätet är ju redan utbyggt i Sverige, säger Anders Ygeman.

Stabschefen på miljödepartementet, Mattias Johansson (C), hänvisar till en pågående översyn av supermiljöpremien.

– Premien var tänkt att kickstarta en marknad, och det har den gjort. Men nu är frågan hur man ska gå vidare – och det återkommer vi till i höstbudgeten, säger han.