Ska etanolbränslet få fortsatt statligt stöd? Kampen hårdnar inför flera avgörande beslut. Anhängare och skeptiker eldar på med nya studier. Senast ut är ”Ska jag tanka etanol?”.
Professor Semida Silveira vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm tvekar inte om svaret: det blir ett rungande ja. På uppdrag av den gröna liberala tankesmedjan Fores har hon undersökt vad som är sant och falskt om etanol som drivmedel.
Hon är specialiserad på energi- och klimatstudier och ser fördelar både för samhället, miljön och utvecklingsländer om vi i högre grad kör på etanol.
I Sverige finns tre etanolbränslen: E85 (85 procent etanol, 15 procent bensin) för bilar med ottomotorer (bensinmotorer) och ED95 (95 procent etanol, 5 procent tändförbättrare) för dieslar. Det sistnämnda används främst av stadsbussar. Slutligen ett bränsle som vi kanske mest tänker på som enbart bensin: nämligen 95 oktan. Det innehåller 5 procent etanol.
Etanol kan göras av många olika grödor. Bäst för både energibalans (hur mycket fossil energi som går åt för att framställa den i relation till vad man får ut) och minskning av fossila koldioxidutsläpp är etanol från sockerrör. Det ger en utsläppsminskning med 83 procent.
Är det i stället spannmålsetanol kan energiutbytet bli negativt.
Av den etanol som används i Sverige kommer 85 procent från Brasilien och EU.
Nyttan överväger nackdelar i form av exempelvis en ökad frigörelse av kol när ny mark tas i anspråk för odling, enligt studien. Att etanolen konkurrerar med livsmedelsproduktionen anser Semida Silveira är en ren myt. Det sker i en ytterst begränsad omfattning, hävdar hon.
Semida Silveira anser att energigrödor i utvecklingsländer både ger fler jobb till låg kostnad och möjlighet till produktivitetsutveckling av jordbruket.
Hon ser över lag möjligheter för utvecklingsländer genom odling och export av etanol att få ” … en viktig roll i den globala kampen för hållbar utveckling”.
Semida Silveira hävdar att etanolen ger en kostnadseffektiv miljönytta. Etanolen är dyrare att framställa än bensin och kräver därför statliga subventioner för att ges ett attraktivt pris på macken.
Vid det seminarium där studien ”Ska jag tanka etanol?” presenterades framhöll Björn Carlén, ledamot av expertgruppen för miljöstudier, att det blir våldsamt dyrt att minska koldioxidutsläpp med etanol.
Han invände också mot Semida Silveiras resonemang om att konkurrensen bränsle–livsmedel var så liten.
– Den har bidragit till att folk går hungriga.