Hur ska elbilar miljövärderas? Utsläppen från bilen är noll, men hur blir det från kraftverket? Nära noll menar elindustrin och hänvisar till att nästan all elproduktion i Sverige sker med vatten- och kärnkraft. Regeringen håller med och föreslår att elbilar och laddhybrider ska få en superpremie på 40.000 kronor för att locka privatköpare.

Men så enkelt kan man inte resonera. Sverige knyts ihop med elmarknaden i Europa. Det ger andra beräkningsgrunder. Därför blir det lika fel att använda nordisk­ elmix, menar Björn Karlsson.

– Vi måste räkna som EU gör. Även om elbilen har 100 procents verkningsgrad så blir det bara 30 procent i kolkraftverket. Därmed går det åt 3 kWh kol för att göra 1 kWh el till bilen.

– Svensk elanvändning ska deklareras med ett koldioxidutsläpp på 1 kg för varje kWh i alla miljökonsekvensbeskrivningar under de kommande 25 åren, säger han.

Med ett sådant sätt att räkna släpper Volvos nya elbil C30 ut närmare 200 gram koldioxid per kilometer. Men enligt regeringen släpper den ut under 50 gram per kilometer.

I en intervju i DN Motor med Harry Frank, professor och medlem i Kungliga Vetenskapsakademien och dess energiutskott, sade han att el är lösningen på transportsektorns miljöproblem.

Björn Karlsson har motsatt uppfattning.

– Harry Frank säger att vi är bäst i världen, han har fel. Jag påstår att vi är sämst i världen och nu ska vi bli ännu sämre.

Kärnan i Björn Karlssons resonemang är marginalel. Det är ett knepigt begrepp. Förenklat kan man säga att vatten- och kärnkraft är billig att framställa och därför alltid går för fullt. Men det täcker bara hälften av behovet i Europa. Resten är fossil kraft, som olja, gas och kol. El är färskvara. Det finns inga ”lager” att ta av. När du tänder en lampa måste strömmen produceras direkt. Det sker på marginalen. Där ligger den dyraste produktionen, som går i gång sist i kedjan.

– Beräkningen av all tillkommande förbrukning måste ske med marginalel, säger han.

Är inte det ett statiskt sätt att se på marknaden, den förändras ju? Vi får mer och mer vindkraft till exempel.

– Det hjälper inte, vi har ändå kolel på marginalen. All nytillkommande kapacitet täcker bara ökat behov av el. Se på din elräkning. Bolagen tar betalt för el på marginalen med kol och för utsläppsrätter. Varför betalar du för kolkondens om du inte får det?

Men även kolkraftverken blir ju bättre och man räknar med att kunna fånga in koldioxiden på sikt.

– Det är bara alibiforskning. Gör vad skit som helst i dag, det ordnar vi i morgon, är inställningen.

Det finns ingen grund för Sverige att slå sig för bröstet när det gäller energibesparingar, menar han.

– Vi använder 2–3 gånger mer ström per person än på kontinenten. Detsamma gäller i industrin. Förklaringen är att vi under alltför lång tid haft för lågt elpris, bara hälften mot många andra länder. Därför har vi inget omvandlingstryck. Men nu sker en gradvis anpassning till EU-nivå. Då måste vi svara med att halvera vår förbrukning och det kommer marknaden att se till, säger han.

Björn Karlsson poängterar att han inte har något emot elbilar.

– Elbilar är bra på flera sätt, de ger inga lokala utsläpp och inget motorbuller. Men jag vänder mig emot att man pådyvlar dem egenskaper de inte har.

Björn Karlsson är kritisk till subventioner av biodrivmedel.

– Förnybar energi måste stödjas, sägs det. Skitsnack, säger jag. Se bara hur idiotiskt det är med alla etanolbilsägare som åker omkring och tankar bensin i bilar som drar alldeles för mycket energi. Det är ju de fossila bränslena som inte bär sina kostnader. Om man betalar

1 krona för strömmen och fyra kronor i miljökostnad för brunkolen, då löser sig allting, säger han.

Björn Karlsson lever som han lär. När han köpte ny Volvo blev det en miljöklassad diesel.

– Det var starka lokala påtryckningar att jag skulle välja en biogasbil, men den drog för mycket. Biogasen jag skulle göra av med på ett slösaktigt sätt skulle ingen annan kunna använda. Av klimatskäl valde jag diesel, säger han.