Det är en mörk bild som målas upp i Trafikverkets senaste redovisning av utsläppen från vägtrafiken. Sedan basåret 1990 har utsläppen av koldioxid ökat med tio procent. Det gör att vägarna hamnar i en svår särställning. Trenden i andra sektorer är minskade utsläpp av växthusgaser. Transportsektorn inklusive flyg och sjöfart är nästan helt beroende av fossila drivmedel. Alternativen är få och finns i begränsade volymer. I Sverige var andelen biodrivmedel 5,6 procent inom vägtrafiken i fjol.
– Det är tydligt att effektivare motorer och biobränslen inte räcker för att kompensera för trafikökningen, utan mest kan stabilisera utsläppsnivåerna, skriver verket i en sammanfattning.
Men här finns också siffror som går i rätt riktning. I fjol minskade utsläppen från nya personbilar mer än någonsin tidigare. Uttryckt i gram koldioxid per kilometer föll de från 164 till 151, en nedgång med hela 13 gram. Tidigare år har det mest handlat om enstaka gram.
Förklaringen är en bred övergång från stora miljöklassade etanolbilar, som drar mer bränsle än genomsnittet, till energieffektiva bilar som släpper ut max 120 gram/km. För bara ett par år sedan var sju av tio miljöbilar etanoldrivna. Mot slutet av 2010 var andelen nere i 30 procent. I februari i år hade den rasat till 13 procent.
Det här innebär en dramatisk förskjutning till mer energieffektiva bilar. Från att år efter år ha legat i botten i EU:s utsläppsliga börjar Sverige nu närma sig mittfältet. Det finns knappast något annat EU-land som på så kort tid visat en så snabb sänkning. Tittar man djupare i siffrorna i verkets rapport ser man redan effekterna. Här växer en betydligt intressantare bild fram än den som beskrivs i texten och framför allt i summeringen som medierna rapporterat om.
Utsläppen från personbilarna föll inte bara i fjol jämfört med 2009. De har även minskat sedan basåret 1990 med 2 procent, trots växande bilpark och ökad trafik. Vägtrafikens totala utsläppsökning på 10 procent – som försåtligt kopplas samman med biltrafiken – är i själva verket helt driven av en kraftigt ökad lastbilstrafik. De tunga lastbilarna har ökat sina utsläpp med 36 procent och de lätta med hela 82 procent sedan 1990. Tillsammans svarade de i fjol för drygt 6 miljoner ton koldioxid, hälften av bilarnas totala utsläpp.
Tittar man på trafikarbetet ser man drivkrafterna tydligt: Bara under de senaste tio åren har den tunga trafiken, uttryckt i fordonskilometer, ökat med 23 procent och den lätta med 60 procent – medan biltrafiken stigit med 14 procent!
Med den här uppdelningen blir det uppenbart att kraftfulla åtgärder krävs på två områden, men hittills handlar all debatt och alla åtgärder om personbilarna. Det gäller särskilt politiska utspel om höjda bränsleskatter, trängselskatter och liknande. Flera politiker verkar inte ens känna till hur utsläppen fördelar sig mellan trafikslagen.
Och det är inte så konstigt när man granskar vad som år efter år skickas ut från ansvariga myndigheter. Det tydligaste exemplet är en release från Konsumentverket (1/12 2010). Där står att nya bilar visserligen släppte ut fem procent mindre koldioxid per kilometer än 2009. ”Men trots det minskar inte trafikens samlade utsläpp”, vilket förklaras med följande:
”Orsaken är att bilarna samtidigt blir fler och körs längre.” Det är inte bara vilseledande utan felaktigt.
Trafikverkets miljödirektör Lars Nilsson citeras och är bekymrad:
– Det är allvarligt. Poängen med bränslesnålare bilar skulle ju vara att minska miljöbelastningen, inte ge mer trafik. För att möta klimathot och sinande oljetillgångar krävs en ny syn på transportsystemet där bilen får en mindre plats.
Inte ett ord om de underliggande problemen, att det är lastbilstrafiken som svarar för hela utsläppsökningen. I stället redovisas regionala skillnader i utsläpp från nya bilar, att bilarna i Dals-Ed släpper ut 129 gram/km i genomsnitt medan siffran i Bräcke är 180 gram/km.
– Det visar att det inte finns några tekniska hinder för att minska trafikens miljöpåverkan. Men det kommer att krävas kraftfulla insatser för att nå riksdagens nya mål om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030, kommenterar Kjell Andersson, chef för Naturvårdsverkets energi- och transportenhet.
Inte heller han tar upp de växande utsläppen från lastbilstrafiken.
Trafikverket konstaterar att snålare bilar, mer biodrivmedel och elektrifiering av delar av flottan inte räcker för att bryta trenden.
”Den egna bilen behöver få en minskad roll som transportmedel och tillgängligheten behöver i större grad lösas genom effektiv kollektivtrafik samt förbättrade möjligheter att gå och cykla.”
Den som letar noga finner några enstaka ord om godstrafiken. men inte tillstymmelse till analys. Lika ensidig blir bilden när man bläddrar i tidigare rapporter från dåvarande Vägverket.
”Ökningen behöver dämpas”, genom ”överflyttning till järnväg och sjöfart”. Det är allt vi får veta om den del av vägtrafiken som – om inget görs – kommer att hota både våra nationella miljömål och internationella miljöåtaganden.