Nyheter

Varning för rusande oljepriser

Grafik: DN
Vad händer med oljepriserna? Är vi på väg mot en ny oljeprischock eller är den senaste tidens starka återhämtning bara tillfällig?

I grafiken nedan kan du följa oljepriset per fat (Brent) sedan år 2000. Den stigande trenden är mycket tydlig. 11-september-attackerna i New York 2001 gav bara ett hack. Perioden från 2002 till 2008 visar en allt brantare stigning. Kulmen infaller sommaren 2008 med priser som pendlar mellan 140 och 150 dollar. Då bryts kurvan tvärt till följd av finanskrisen. Priset bottnar under senhösten kring 30 dollar.

Men den som då räknar med en försiktigare uppgång och utplaning på mer stabila nivåer blir snabbt besviken. Priset under 2009 närapå fördubblas till 80 dollar och när detta skrivs rör sig priset kring 100 dollar per fat. I vanliga fall visar Nordsjöoljan Brent och amerikanska WTI-oljan stor följsamhet, men på senare tid har gapet ökat markant. Brentoljan ligger nu cirka 11 dollar över WTI-oljan.

Kjell Aleklett är professor i fysik vid Uppsala universitet och en av grundarna av Aspo, en organisation som varnar för framtida oljebrist utifrån teorin om oljeproduktionstoppen (peak-oil). Han är inte förvånad över att priserna rusar.

–Nej, det kommer de att fortsätta att göra. Vi kan nå 2008 års -nivåer fortare än vi anar, säger han.

Bakgrunden är att vi redan passerat toppen när det gäller råolja, säger han och hänvisar till IEA, International energy agency, som -säger samma sak (Weo 2008). Oljan i världens oljefält blir allt svårare och därmed dyrare att utvinna. Det gäller även oljesanden i Kanada, som ska in som alternativ. Oljan kommer dock inte att ta slut, men flödet från källorna kommer att minska och till sist bli för olönsamt att utvinna, poängterar Kjell Aleklett.

–Utvinningen av råolja i fält i produktion minskar årligen med cirka sex procent eller fyra miljoner fat per dag. Det här är inga kontroversiella siffror, IEA håller med. Att hitta ersättning för denna nedgång blir svårare för varje år, säger han.
–Tro inte att man kan ersätta det med förnybara alternativ. Etanol svarar i dag för cirka 3,8 miljoner fat oljeekvivalenter per dag. Det motsvarar knappt den årliga minskningen av råolja. Och det tog tio år att bygga upp denna etanolkapacitet, enligt BP. Det finns inte utrymme inom den agrara industrin för en årlig ökning av samma storleksordning. Det här har många så svårt att ta till sig, säger Kjell Aleklett.
Nya fyndigheter, som de i Brasilien nyligen, ska man inte hoppas alltför mycket på, menar han.

–IEA säger totalt 120 miljarder fat de närmaste 20 åren. Men vi konsumerar i dag cirka 30 miljarder fat per år, det blir 600 miljarder på 20 år. Och det är med dagens takt, säger Kjell Aleklett..
–På 1960-talet hittade man 56 miljarder fat per år och konsumtionen vara bara 10 miljarder. Det skapades enorma fält där man plockade godbitarna, som självplockning av de saftigaste jordgubbarna. Nu står vi inför en situation där oljeraffinaderierna måste byggas om för att klara olja med höga svavelhalter, säger han.

Kjell Aleklett uttrycker djup oro över att oljeanvändningen fortsätter att öka inom transportsektorn, när den minskat så kraftigt i andra sektorer.
Detta närmast totala fossila -beroende måste brytas. Elektrifiering är en framkomlig väg när det gäller biltrafiken, bränslet (elen) finns ju redan.
Det stora problemet är yrkestrafiken vars utsläpp ökat mycket kraftigt i Sverige och på andra håll i världen, som en spegling av den ekonomiska tillväxten. Men också som en effekt av att industrin flyttat sina statiska lager från egna lokaler till just-in-time-lager som ständig rullar på vägarna. Järnvägen måste ta över en betydligt större del av godset. Flyget har redan slagit i taket, menar Aleklett.

–Baserat på dagens oljetillgångar kan den globala flygtrafiken inte expandera mer. Bolag som är -beroende av flygtransporter måste redan nu tänka om, säger Kjell Aleklett.
–Omställningen är den största vi hittills ställts inför. I demokratier är politiker vana att tänka ett -eller två år framåt, inte tjugo som nu krävs. Det oroar mig. Vi har ett system där politikerna egentligen inte behöver ta ansvar, i stället avgår de. Industriledare fungerar inte så, de har 20-årstänkande, säger han och lyfter fram AB Volvo som ett bra -exempel.
Även om Kjell Alekletts teorier om peak-oil är hett omdiskuterade finns många som håller med om att priset kommer att fortsätta stiga. Amerikanska EIA, Energy -information administration, räknar med ökade råoljepriser både
i år och nästa år.
Högre oljepriser betyder också dyrare bensin och diesel, särskilt diesel som det kan bli brist på i takt med att dieselkonsumtionen ökar i världen på bekostnad av bensin.

I Sverige har andelen dieslar bland nyregistrerade bilar ökat från 10 till 50 procent på några få år. Det faktum att etanol ersätter bensin förstärker trenden.
Ulf Svahn, vd på SPI, Svenska petroleuminstitutet, ser inga egentliga skäl till att oljepriserna skulle fortsätta stiga. Men han poängterar att marknaden blir svårare att både förklara och förstå.
–Jag har en känsla av att det finns mer psykologi och spekulation än tidigare. Läget i dag skiljer sig från den kraftiga uppgången 2007–2008. Då var vi med Opecs dagliga reserver på 2 miljoner fat per dag nära en bristsituation. Det är vi inte nu med nuvarande reserver på uppemot 6 miljoner fat/dag, säger han.

Någon vecka senare, när oljepriset verkar ha parkerat sig kring 90 dollar per fat, skriver Ulf Svahn så här på sin SPI-blogg:
”Nu har priset på Brentoljan -legat över 90 $/fat i mer än en månad. Mot bakgrund av OPEC:s tidigare uttalande om att en nivå mellan 70 och 80 är bekväm både för producent och konsument är bristen på agerande talande. OPEC styr i praktiken priset via sina produktionskvoter i nuvarande marknadssituation och en gradvis förändring av inställning i takt med prishöjningen på marknaden in-ger inte förtroende för tidigare och kommande uttalanden.”