För ett par år sedan väckte Searchinger internationell uppmärksamhet med en studie i den vetenskapliga tidskriften Science. Den visade att majsetanol i USA inte alls minskar utsläppen av växthusgaser. När man också väger in ILUC, indirekta landeffekter – att etanolen tränger undan matproduktion och på sikt tvingar fram nyodlingar någon annan stans – ökar utsläppen.
En annan studie visade att nyodlingar på skogsmarker, betesmarker, savanner och liknande ger väldiga utsläpp av koldioxid och att det tar flera hundra år innan denna ”kolskuld” är betald.
DN Motor träffar Tim Searchinger i Stockholm i samband med ett rundabordssamtal arrangerat av Naturskyddsföreningen.
När vi berättar om rapporter i Sverige som visar att etanol ger utsläppsminskningar med 70-80 procent skakar han bekymrat på huvudet.
– De analyser som visar så positiva resultat är alla baserade på antagandet att kolet i växterna är gratis. De antar att koldioxiden ur avgasröret inte ger något nettotillskott eftersom växterna tagit upp motsvarande mängd. Detta är bara sant om du har tillfört ny växtlighet på övergiven mark. Det är inte sant om du redan har växter där, men använder dem till drivmedel, säger han.
– Att bortse från detta har skapat en lång historia av räknemisstag, säger han.
Tim Searchinger liknar det vid bokföring. Du har två konton som måste balanseras, ett markkonto och ett energikonto, men där man bara använder det ena.
Han åskådliggör med ett drastiskt exempel:
– Du kan hugga ner hela Amazonas, skeppa virket till Sverige och bränner det för att göra el. Sverige kan då räkna detta som 100 procents reduktion jämfört med att elda fossil olja. Så blir det om du enbart bokför energikontot.
Nyligen skrev 88 amerikanska forskare ett gemensamt brev till kongressen i Washington i vilket de understryk vikten av att räkna utsläpp från biodrivmedel på rätt sätt, att ta hänsyn till biomassans hela ursprung – alltså exakt de argument som Searchinger och hans forskarkollegor lyfter fram.
Tim Searchinger talar lågmält, lyssnar lite otåligt på frågor eftersom han verkar känna igen argumenten från biodrivmedelsanalyser i den svenska debatten.
– Mängden koldioxid från bilarna blir ungefär densamma med bensin och etanol. Atmosfären känner ingen skillnad, koldioxid som koldioxid. Du måste tillföra växtlighet för att få en nettosänkning, säger han.
– Att ignorera den koldioxid som lämnar avgasröret oavsett källa av biomassa är ett grundläggande misstag, säger han.
Sverige ger årligen stora direkta och indirekta stöd till biodrivmedel. Det finns varken energiskatt eller koldioxidskatt. Mellan åren 2005 till 2008 uppgick de samlade subventionerna till drygt sju miljarder kronor (DN 16 maj 2009). Tim Searchinger menar att det är ett synnerligen ineffektivt sätt att bekämpa utsläpp.
– Det är det dyraste sättet du kan välja för att försöka få ned utsläppen av växthusgaser. Även om jag skulle ha fel på alla punkter blir det dyrt – och då har ni ändå inte räknat in prisökningarna på livsmedel som blir följden, säger han.
Lika fel blir det att inte väga in ILUC, anser han. Just nu pågår en intensiv debatt i Bryssel hur det ska in i det reviderade bränsledirektivet. Mer information väntas inom kort från EU-kommissionen. En rad miljöorganisationer trycker på för att det ska räknas in, etanolindustrin i Sverige tycker inte det.
Kritikerna menar att indirekta landeffekter är osäkra och ytterst svåra att kvantifiera, något Tim Searchinger avvisar. Livscykelanalyser utan hänsyn till indidrekta landeffekter blir lika fel som att behandla all biomassa som koldioxidneutral, oavsett ursprung, menar han.
Etanolförespråkare menar att det finns gott om åkermark som inte används för livsmedelsproduktion och att den kan användas för att göra drivmedel med stora miljövinster, utan att orsaka någon undanträngning. Tim Searchinger framhåller att det är en felsyn. Det finns i längden inga åkermarker som inte behövs.
– Om det är som säger att denna odlingsmark i Sverige inte används till mat, ja då måste Sverige ha stadigt minskad matproduktion över tid och därmed mark som kommer att växa igen och så småningom bli skog. Men så är det knappast. Behovet av åkermark varierar över tid, det hänger ihop med ekonomi, befolkning, skördeutfall med mera. Priser går upp och ner. Land kommer in och ut ur jordbruksproduktionen, säger han.
– Marknadskrafterna utvecklas inte alltid som vi vill eller tror. Du konverterar mat från svenska åkermarker och den ersätts inte på annat håll i Europa, säger ni. Men det finns inga skäl att tro det, det blir en viss expansion i andra delar av världen. En större andel av expansionen kommer att ske i i Sydoastasien och Sydamerika, säger han.
Tim Searchinger säger att trenden är mycket tydlig, att vi kommer att behöva all tillgänglig mark för livsmedelsproduktion när befolkningen ökar så snabbt som den gör. Därför håller inte argumentet att den svenska etanolen inte påverkar livsmedelsproduktionen i ett längre perspektiv.
– Vi räknar med en befolkning på nio miljarder människor år 2050 (drygt 6 i dag). Det innebär krav på 70 procents ökning av matproduktioen. Globalt sett tror ingen att vi klarar det utan att hugga ner mer skog, inte ens de mesta optimisterna, säger han.
– Och observera att detta gäller utan biodrivmedel. Vad biodrivmedel gör är att ytterligare driva upp efterfrågan på sådana marker, säger han.
På frågan vad som händer när EU höjer andelen biodrivmedel i bensin och diesel till tio procent svarar han så här:
– Uppskattningar av behov av mer mark varierar mellan 50 och 200 miljoner hektar. Jag tror att mellan 50 och 100 är mer troligt. Men det i sig medför kraftigt ökad avskogning.
– Även med dagens produktion expanderar vi in i skogen med cirka 13 miljoner hektar per år. Det sker även om åkermarken i Europa sakta går ned. Förklaringen är att en allt större andel av matproduktionen sker på andra håll i världen. Den andra effekten är att vi får ökad hunger, säger han.
Tim Searchinger är inte helt avvisande till etanol och andra biodrivmedel. Det går att framställa med viss klimatvinst.
– Vi har viss kapacitet att göra etanol från utökad växtlighet och från biorester, men det är rätt begränsat. Och det blir dyrt drivmedel, säger han.