Sommaren 2003 drabbades Europa av en värmevåg med temperaturer över 40 grader i skuggan i många storstäder.
Bara i Frankrike dog 15 000 människor på grund av hettan i augusti. I hela Europa tog värmen mer än 33 000 människors liv.
Sverige klarade sig lindrigt undan. Men i framtiden kommer svenskar att dö under återkommande värmeböljor.
När vi närmar oss år 2050 kommer Stockholm och Mälardalen att ha ett klimat som påminner om dagens norra Frankrike. Norrlandskusten får samma medeltemperatur som smålänningarna har i dag.
Vid seklets mitt får vi minst tjugo fler högsommardagar än nu, det vill säga dagar då det är minst 25 grader varmt. Det kanske låter ganska behagligt så här en novemberdag 2007.
Men baksidan är att de riktiga värmeböljorna med extrema temperaturer blir vanligare. Och när de kommer stannar de längre. I södra Europa handlar det om temperaturer över 40 grader under långa perioder.
Då finns risken att vi får vänja oss vid liknande scenarier som det i Paris i augusti 2003. Majoriteten av de 15 000 personer som dog då var äldre och sjuka.
- Enligt våra beräkningar kommer vi att ha minst 1 000 fler dödsfall än i dag under somrarna i Sverige. Men det är bara beräkningar utifrån temperaturer vi har erfarenheter av. I verkligheten kan det handla om många gånger fler kraftiga effekter och döda om vi får temperaturer vi inte är vana vid, säger Bertil Forsberg, som är docent i miljömedicin vid Umeå universitet.
Han är också ansvarig för hälsoprojekten inom Naturvårdverkets forskningsprogram Climatools. Det är ett femårigt projekt där forskarna ska hjälpa beslutsfattare att anpassa det svenska samhället till det nya klimatet.
I dag ökar dödstalen i Sverige redan när dygnsmedeltemperaturen visar 22 grader. Vid 30 grader ökar dödstalen med 10 procent.
Det är i första hand de gamla och sjuka som inte klarar värmen. De dör främst av cirkulationsproblem. Hjärtat orkar helt enkelt inte med när det måste pumpa mer blod för att kyla ner kroppen.
När det blir varmt svettas vi för att kroppen ska kylas av. Då förlorar vi salt och vätska. Om vi inte får i oss tillräckligt med vatten blir blodet segare och har lättare att koagulera.
- Det gör att riskgrupperna har lättare att drabbas av blodproppar och infarkter. Den som har hjärtkärlsjukdom riskerar därför att drabbas av hjärtinfarkt, hjärtsvikt eller stroke, säger Bertil Forsberg.
Värmeslag är däremot ovanligt på våra breddgrader.
- Det drabbar oftast utomhusarbetare i extrema temperaturer, värnpliktiga i ökenmiljöer och maratonlöpare.
Värmeslag innebär att kroppstemperaturen passerar 41 grader. Kroppens temperaturreglering lägger av och vi slutar att svettas. Olika organ i kroppen får cellskador och börjar svikta. Till slut drabbas hjärnan av syrebrist vilket kan ge bestående skador eller leda till döden.
En frisk människa klarar höga temperaturer genom att hålla sig i skuggan och dricka mycket vatten.
Sydlänningar tycks klara värmeböljor bättre än nordbor. En förklaring är givetvis att de har lärt sig att hantera värmen. Men forskning visar också att det tycks ske en biologisk programmering tidigt i livet som avgör hur värmekänsliga vi blir senare i livet.
Om det blir upprepade värmeböljor under en sommar så dör färre för varje värmetopp.
- De svagaste dör i början av en värmevåg. Men med tiden ändrar vi vårt beteende, vi dricker mer vatten och undviker värmen.
Under sommaren 2003 dog främst äldre kvinnor. Förklaringen kan vara att de tar mer vätskedrivande läkemedel och oftare har sjukdomar som ökar risken. Dessutom tycks kvinnor ha en sämre temperaturreglering i kroppen efter klimakteriet.
- Men man kunde också se att de franska kvinnorna hade sämre ekonomi och därför varmare bostäder än jämnåriga män, troligen för att de har lägre pensioner, säger Bertil Forsberg.
Climatools tittar på hur det svenska samhället i framtiden kan stå bättre rustat än till exempel Frankrike 2003. Sjukvården måste till exempel anpassas. Bland annat ökar kraven på energieffektiv nedkylning av akut- och intensivvårdsavdelningar och sjukhem.
- Det är tveksamt om vi kommer att som i dag kunna stänga vårdavdelningar under somrarna för att personalen ska kunna få semester. Värmeböljan i Frankrike för fyra år sedan talar för att bårhusen kan behöva en helt annan kapacitet än i dag för att kunna ta hand om många döda under kort tid.
Forskarna i Climatools tittar också på hur äldrevården kan komma att se ut. I dag väljer många äldre att bo kvar i hemmet med stöd från hemtjänsten. Kanske måste trenden vända mot mer vård och boende där de äldre kan vistas i sval miljö under sommarmånaderna. Hemtjänsten måste kanske också utökas när det är riktigt varmt.
I Europa är det stadsbefolkningen som drabbas hårdast av värmen. Sten och asfalt gör att temperaturen stiger i städerna och det finns få grönytor.
När nya bostäder och andra byggnader planeras måste man därför ta hänsyn till extrema temperaturer. Luftkonditionering som standard, solavskärmning, markiser, skuggande träd är några exempel.
I södra Asien är det tvärtom landsbygdsbefolkningen som har det tuffast. De måste ge sig ut i den gassande solen för att hämta vatten och mat. När det är 45 grader i skuggan är risken stor för värmeslag.