Klimatet

FN:s klimatpanel, IPCC, förutsäger att världen kommer att bli mellan 1,1 och 6,4 grader varmare de närmaste hundra åren, om människan fortsätter att släppa ut växthusgaser.

DN har tidigare i veckan berättat om vad som händer om världen blir en, två, tre, fyra och fem gra-
der varmare - allt enligt klimatpanelens senaste sammanställning.

Men vad som händer vid sex gra-ders uppvärmning går IPCC inte in på. Vid det här laget har öknarna redan brett ut sig över stora delar av Sydeuropa. Andra delar av världen har blivit obeboeliga på grund av skyfall och översvämningar.

Miljardtals människor har blivit utan vatten för att glaciärer har smält undan och floder har torkat ut. Skördarna har minskat även ganska långt norrut.

Korallerna är döda, liksom en stor del av världens övriga arter. Regnskogen i Amazonas har brunnit upp och tundran i Sibirien har tinat. Världens organismer släpper nu tillsammans ut mera kol än de kan suga upp. Det gör att halterna av växthusgaser ökar ännu mer, oberoende av om människorna sänker sina utsläpp eller inte. Därför ökar uppvärmningen ytterligare.

En gång för 251 miljoner år sedan hände något liknande. Då inträffade världens hittills största massutdöende. Omkring 90 procent av alla arter i havet dog ut, liksom en stor del av alla arter på land.

Massutdöenden har inträffat flera gånger i jordens historia. Vid åtminstone något tillfälle har det delvis berott på att en stor meteorit har kraschat mot jorden och förmörkat himlens yta - som när dinosaurierna dog för 65 miljoner år sedan.

Men massutdöendena i slutet av perm orsakades av jordens egna processer: av växthusgaser och uppvärmning. Så långt är de flesta forskare numera överens.

De är också eniga om att livet på jorden behövde flera miljoner år för att återhämta sig. Under lång tid dominerades världen av svampar och alger, som levde på de döda organismerna.

Men det är svårt att lösa en deckargåta där alla ledtrådar är 251 miljoner år gamla. Därför finns också detaljer där forskarnas hypoteser skiljer sig något. Exempelvis vad alla egentligen dog av.

- Syrebrist, säger Greg Retallack som är professor i geokemi vid Oregonuniversitetet.

Med hyfsat stor säkerhet kan forskarna säga att halten av syre i atmosfären sjönk till ungefär 15 procent. (I dag är den cirka 21 procent.)

- Det var som att leva på ett 6 000 meter högt berg. De dog helt enkelt av höjdsjuka. De fick lungödem. Växterna dog när deras rötter inte fick något syre, säger Greg Retallack.

De som klarade sig, säger han, var djur som levde nergrävda i marken. De var anpassade till lite syre, "som dagens bergsfolk sherpas eller inka".

Enligt Greg Retallack skedde den stora massdöden i slutet av perm i ett antal pulser, ungefär sju stycken. Totalt tog förloppet ungefär 10 000 år. Det är oerhört snabbt i ett normalt geologiskt perspektiv, men ändå hundra gånger långsammare än den uppvärmning som nu håller på att ske.

Greg Retallack tror att massdöden i slutet av perm började med gigantiska vulkanutbrott. Med den glödande lavan från underjorden vällde också upp enorma mängder förgasat kol, i form av koldioxid och metan.

Det orsakade en växthuseffekt som började värma upp jorden. Med uppvärmningen startade ett antal processer som gjorde världen ännu varmare. Strömmarna i haven stannade av. Havsorganismer med kalkskal löstes upp. Syreproducerande alger dog och ersattes med bakterier som utsöndrar svavelväte - en giftig gas med stanken av ruttna ägg.

- Systemet tippade över.

På de platser som Greg Retallack har undersökt blev klimatet varmare och blötare.

- Det föll häftiga, tropiska regn. Vi har klara bevis för att jorden eroderades bort mycket snabbt när växterna dog.

Han ser definitivt likheter med dagens situation:

- En stark parallell! Det var mer koldioxid och metan i luften. Det var mycket nära att alltihopa gick förlorat. Jag undrar vad det var för processer som räddade oss, så att inte växthuseffekten skenade i väg som den har gjort på planeten Venus.

Också Jeff Ward, professor i biologi och geovetenskap vid Washingtonuniversitetet i Seattle ser klara likheter med dagens klimatförändring och massutdöendet i slutet av perm.

- Jag är skräckslagen!

Jeff Ward är överens med Greg Retallack om att massdöden började med vulkanutbrotten. Men han tror att livet framför allt förgiftades av svavelvätet som bakterier i oceanerna började utsöndra.

- Haven stagnerade. Det blev väldigt varmt vid polerna, så att strömmarna stannade av. Inget syre kom ner i havet längre. Vattnet blev surare. Då tog de svavelväteproducerande bakterierna över. Svavelvätet förstörde ozonskiktet också, så att den ultravioletta strålningen blev starkare och farligare.

Temperaturen under perm kan forskarna mäta med hjälp av syreisotoper i berglager från denna tid. De pekar mot en uppvärmning på ungefär sex grader.

Det går också att rekonstruera halterna av koldioxid i luften med hjälp av kolisotoper, men här är osäkerheten lite större. Jeff Ward tror på 2 000 till 3 000 miljondelar.

De senaste hundra åren har människornas utsläpp höjt halten i atmosfären från ungefär
280 miljondelar till 380 miljondelar. Med nuvarande ökningstakt kan vi komma upp till 2 000 miljondelar på ett par hundra år. Och det kan gå ännu fortare än så, beroende på jordens egna förstärkande effekter.

- Vi måste helt enkelt släppa ut mindre koldioxid. Det spelar ingen roll för jorden om det är vulkaner eller Volvobilar som är källan, säger Jeff Ward.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut