Det är om fyra år.
Själv har kronprinsessan sagt att hennes främsta uppgift är att representera Sverige. Visst. Men vi lever i en tid med snabba förändringar, och för att hjälpa henne att prioritera i agendan, som det numera heter, listar vi på de följande sidorna framtidens fem främsta krav på tronarvingen.
1.
Bevara monarkins ställning
Den norske statsvetaren Carl-Erik Grimstad är en av Nordens främsta kännare av monarkin och kungahusen. Han är övertygad: förr eller senare kommer de alla att falla.
- Förr i tiden, säger han, var monarkin själen i en nations liv. I dag är den glasyren på en kaka. Och vi kan äta kakan utan glasyren.
Republikanska föreningens ordförande heter Hillevi Larsson.
Hon erkänner visserligen att de kämpar i en uppförsbacke när det gäller opinionen - folket säger ja till kungahuset. Men som man frågar får man svar, menar hon.
- Frågar man "Stöder du kungahuset?" så är opinionen betydligt mer positiv till monarkin än om man frågar "Republik eller monarki?".
Hon har ett annat indicium på att kungahusets roll kanske inte är lika grundmurad som många tror:
- Humorprogrammet "Hey Baberiba" (där kungafamiljen parodieras) hade varit helt otänkbart för några år sedan. Att man får skoja om kungahuset nu är trots allt ett genombrott.
Men Marcus Bernhardsson, redaktör för Rojalistiska föreningens tidning Rojalisten, är lugn. Monarkin är inte hotad inom överskådlig tid, dess ställning är stark, menar han och hänvisar till statistiken.
- I Sverige stöder mellan 70 och 80 procent av folket monarkin, 10 procent vill ha republik och resten är osäkra.
Förr gick soldaterna i fält och stred "för kung och fosterland", påpekar Carl-Erik Grimstad. Men i Afghanistan? Där strider man i bästa fall för andra värden, som fred eller mänskliga rättigheter.
Ett annat problem: Förr kunde man plantera in en kungafamilj från ett annat land. För snart 200 år sedan hämtade Sverige en kung från Frankrike (Bernadotte hette han). För 100 år sedan hämtade Norge en kung från Danmark. Det skulle inte gå i dag.
Om kungahuset tappar sin trovärdighet och måste frånträda makten - kanske på grund av någon skandal - så finns ingen väg tillbaka.
Därför vilar ett tungt ok på Victorias axlar: hela monarkins framtid.
2.
Stärka varumärket Sverige
I en årlig mätning av länder som varumärken har Sverige halkat ner från den förstaplats vi hade för några år sedan. Nu ligger vi på åttonde plats - och sjunker, enligt rapporten i förra veckan från Anholt Nation Brands Index.
Kan kronprinsessan, och småningom drottningen Victoria, rycka in och ställa allt till rätta?
Olle Wästberg är generaldirektör i Svenska institutet, vars främsta uppgift är att stärka omvärldens intresse för Sverige. Någon mätning av kungafamiljens betydelse för marknadsföringen av Sverige känner han inte till. Men enligt hans egna erfarenheter ser det olika ut från land till land.
- I USA betyder kungligheter väldigt lite. Men de är så bortskämda - bara på Park Avenue (i New York) bor nitton prinsar och prinsessor.
I länder som Tyskland och England betyder det desto mer att en monark kommer på besök, menar han. Och att de svenska kungligheterna besökte ostindiefararen "Götheborg" i Kina var viktigt.
- Kinesiska medier tyckte att det var jättekul.
Kan man då kräva att kungafamiljen ställer upp på att sälja Sverige?
Jo, det är inte Olle Wästberg främmande för och påpekar att de kungliga själva är medvetna om sin roll när det gäller att sälja Sverige.
Och när Marcus Bernhardsson i Rojalistiska föreningen ska lista tronarvingens uppgifter säger han utan att tveka:
- Absolut viktigast blir att representera Sverige, att marknadsföra Sverige och vara en goodwill-ambassadör.
Tiderna förändras. I dag ställer man krav på kungligheter på samma sätt som på vem som helst som får pengar från staten, konstaterar Carl-Erik Grimstad och tror att det kan försvaga kungahusets ställning.
Han hänvisar till den brittiske essäisten Walter Bagehot som delade in monarkin i två delar: en effektiv (efficient) och en upphöjd (dignified). Den effektiva delen - med krav från till exempel staten och näringslivet att man ska ut och göra ett jobb, representera - måste hela tiden vägas mot värdigheten.
- På längre sikt tror jag det viktigaste är att ta till vara den traditionella auktoritet som finns i värdigheten. Det är nog kungahusets största utmaning i våra dagar.
3.
Förvalta familjens pengar
Kung Carl Gustafs förmögenhet är drygt 270 miljoner kronor. Kungabarnens privata placeringsbolag har ett marknadsvärde på cirka 15,3 miljoner.
Inte nog med det. Med bland annat skatteplanering och EU-bidrag har kungen aktivt medverkat till att få mer guld i sin kista, enligt ett avslöjande som TV 4:s "Kalla fakta" gjorde förra året.
Reportern Ulla Danné, som grävde fram uppgifterna, blev förvånad över reaktionerna av två delvis motstridande skäl. Å ena sidan för att majoriteten av de flera hundra inläggen på programmets hemsida kritiserade kungen, vilket hon tolkade som att stödet för monarkin kanske är svagare än hon trott. Å andra sidan för att avslöjandena ingav respekt - för kungen.
- Många sa beundrande: "Inte visste jag att han var så smart."
Trots allt ledde avslöjandena inte till någon långvarig debatt. Republikanska föreningen fick se ett uppsving i medlemsvärvningen, men samtidigt ökade Svensk Damtidning sin lösnummerförsäljning.
Alla är klara över att detta är en överklassfamilj med mycket pengar, och det behöver inte vara negativt, menar Carl-Erik Grimstad. Men kungahuset får inte öppet använda sin position för att främja den egna ekonomin.
Med kronprinsessans pojkvän gymägaren Daniel Westling i tankarna säger han:
- Victoria kan knappast börja investera i gymkedjor.
4.
Skaffa tronarvingar
Och så var det det där med barnen.
Alla bara väntar. Förlovning, giftermål& och barn. Den först födda blir nästa tronarvinge. Pojke eller flicka? Kung eller drottning?
Det viskas att kronprinsessan Victorias pojkvän Daniel Westling gått en tuff match för att bli accepterad av kungahuset. Han är ju bara, trots allt, en vanlig kille från Ockelbo.
Hon antydde det själv i en TT-intervju inför 30-årsdagen: "Mamma har ju fått gå igenom ett och annat. Det är klart att det inte är helt lätt att komma in utifrån", sade hon.
Men om - Svensk Damtidning förbjude - vår nästa drottning aldrig får barn så behöver det faktiskt inte innebära kris för monarkin.
Inte ens rojalisten Marcus Bernhardsson oroar sig. Han hänvisar lugnt till successionsordningen, den grundlag som reglerar arvsrätten till tronen.
- Om hon inte får barn så träder prins Carl Philip eller prinsessan Madeleine in, eventuellt deras ättlingar.
Den ivriga republikanen och feministen Gudrun Schyman vill avskaffa kungahuset, inte minst för Victorias skull.
- Att inte ha den mänskliga rättigheten att själv få forma sin framtid tycker jag är fruktansvärt.
Därmed kan hon inte heller vara ett föredöme för unga kvinnor, menar Schyman.
5.
Underhåll oss!
Kungahusets roll har - vad hovet än tycker - alltmer blivit att bidra till underhållningen. Och ingen satsar på kungahuset som Svensk Damtidning. Ungefär hälften av tidningens innehåll handlar om kungligheter, även om det är svårt att bara ha med de svenska. Intresset är stort för de utländska också, framför allt de nordiska.
Kungligheter är kändisar som säljer.
- I dag lever vi i dokusåpornas tid, i en Paris Hilton-värld, säger Karin Lennmor, chefredaktör för Svensk Damtidning. Kungahuset är egentligen den världen, fast på riktigt.
Men i längden kan det faktiskt hota monarkin, funderar hon.
- Kungahuset ska ju vara seriöst och upphöjt. Man kan fundera över vad som händer när det urholkas genom att vanliga killar och tjejer gifter in sig i kungahuset. Påverkas den magiska, upphöjda sagorollen då?
Världen förändras. I Norge tappade kungahuset dramatiskt i popularitet när kronprins Haakon gifte sig med Mette-Marit 2001. I Danmark valde prinsarna också att gifta sig med vanliga unga kvinnor. Men de var smarta, tycker Karin Lennmor. De hämtade dem ändå från Australien och Hongkong.
- Det blir annorlunda.
Varför?
- Det blir en annan mystik. Hongkong låter trots allt lite häftigare än Ockelbo.