Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Allfixare sökes

Anders Johansson samtalar med syster Karin och syster Marianne. I bakgrunden syster Ella.
Anders Johansson samtalar med syster Karin och syster Marianne. I bakgrunden syster Ella. Foto: Örjan Björkedahl
Sveriges största medlemsorganisation tappar medlemmar, ekonomin är hotad, ideologiska strider skapar splittring och på arbetsplatserna bråkas det. På onsdag väljer Svenska kyrkan ny ärkebiskop. DN åkte till Knivsta för ett nedslag i den kyrkliga verkligheten.

Det som står på spel när ny ärkebiskop ska väljas på onsdag liknar mest ett koncernchefsjobb av det mer komplicerade slaget. Svenska kyrkan har 25.000 anställda, drygt sju miljoner medlemmar och filialer spridda över hela landet. Det är inte en organisation som enbart präglas av kyrklig frid och fromhet, om nu någon trodde det.

En av den nya ärkebiskopens förs­ta uppgifter blir att ta itu med de arbetsmiljöproblem som finns inom kyrkan. Problemen är så stora att Arbetsmiljöverket nu genomför en omfattande tillsyn och den ansvarige tjänstemannen på verket beskriver kyrkans organisation som "ohållbar".

Sedan väntar de ideologiska striderna kring kyrkans teologiska inriktning.
För att lyckas med sitt uppdrag krävs att den nya ärkebiskopen lever upp till ämbetets latinska beteckning och är "primus inter pares", den främste av jämlikar.

Det är en vacker vintermorgon när vi kommer till Alsike kloster i Knivsta kommun mellan Stockholm och Uppsala. Helgeandssystrarna, sedan länge kända för sitt engagemang för flyktingar, tar emot en liten skara besökare som ska delta i den mässa som varje onsdag morgon hålls i klostrets lilla kapell.

Några flyktingbarn traskar i väg mot skolbussen och en liten stund senare svänger kyrkoherde Anders Johansson in på parkeringen. Klostret i sig ingår inte i hans domäner, men Alsike församling är del av Knivsta pastorat där Johansson basar.

Vi vandrar nedför den trånga trappan till kapellet. Från sakristian, där kyrkoherden byter om till skrud, hörs glada skratt. På Alsike kloster vilar inga ledsamheter.
Efter nattvarden dricker besökarna en kopp kaffe med nunnorna.

- Det var en bra start på dagen, sammanfattar Anders Johansson när vi kommer till pastorsexpeditionen inne i Knivsta.
Hit kom han för två år sedan för sin första fasta tjänst som kyrkoherde. Med sig i bagaget hade den 43-årige norrlänningen bland annat nio år som präst inom försvarsmakten, den mest övertydliga av organisationer.

Nu har han hamnat mitt i något helt annat.
- Otydligheten är ett problem inom kyrkan. När jag ser på oss anställda i Svenska kyrkan brukar jag säga att vi har för många hövdingar och för få indianer. Det är för många som vill vara med och bestämma, säger Johansson.

Han tar fram en rödpenna och försöker på den vita tavlan skissa upp den organisatoriska verklighet han lever i. Det blir krångligt. Hans pastorat består av sex församlingar som var för sig styrs av ett kyrkoråd av förtroendevalda utsedda i kyrkovalet. Kyrkoråden lyder under en gemensam kyrkonämnd, som fattar budgetbeslut för hela pastoratet men som inte kan fatta beslut över de enskilda församlingarna.

Nämndens ordförande är kyrkoherdens arbetsgivare. Samtidigt har kyrkoherden ett tillsynsansvar över ordföranden.

- När jag försökte förklara det här för generalerna i försvaret brann säkringen för dem. De fattade ingenting, säger Anders Johansson.

Han är själv chef över 30-35 anställda i pastoratet; präster, diakoner, pedagoger, musiker och så vidare. Kyrkoherden ska vara både vanlig chef och teologisk ledare.
- Jag är två chefer i samma person.

De dubbla rollerna och en otydlig organisation har skapat problem på många av kyrkans arbetsplatser, därav Arbetsmiljöverkets pågående tillsyn av verksamheten i hela landet. Kyrkan hamnar onormalt ofta i Arbetsdomstolen efter tvister på arbetsplatserna.

Svenska kyrkans ledning förnekar inte problemen. Man har låtit Örebro universitet göra en studie av arbetsmiljön och resultatet har överensstämt med Arbetsmiljöverkets slutsatser.

- Vi startar nu ett arbete med de här frågorna. Det är för tidigt att säga var det slutar. Kanske har vi för många små enheter, säger Svenska kyrkans generalsekreterare Lars Friedner.

I augusti, strax före den nya ärkebiskopens tillträdande, ska ett stort möte om arbetsmiljöfrågorna hållas. Britt-Marie Kjölsrud på Arbetsmiljöverket hoppas att den tillträdande ärkebiskopen ska verka för ändringar i kyrkoordningen, det regelverk som styr kyrkans arbete.

- Den nuvarande organisationen håller inte i längden. Otydligheten är det stora problemet. Men det finns också en konflikträdsla inom kyrkan, som hänger samman med dess godhetskultur. Man vill inte lyfta fram problemen, säger Kjölsrud, som ansvarar för Arbetsmiljöverkets tillsyn av kyrkans verksamhet.

I Knivsta instämmer kyrkoherden Anders Johansson i analysen.
- Vi präster ska vara snälla och vilja alla väl. Det är något slags Jesuskomplex vi har. Men Jesus var inte alltid snäll. Vi måste lära oss en arbetsplatskultur, säger han.

Organisationen är alltså ett problem som väntar den nye ärkebiskopen. Men det finns många fler, vilket leder till den stora frågan:
Hur mår Svenska kyrkan egentligen?
- Det är svårt att säga om Svenska kyrkan mår bra eller dåligt. Det handlar om en process kyrkan befinner sig i sedan relationen till staten förändrades 2000. Kyrkan söker efter en ny roll, säger Anders Bäckström, professor i religionssociologi i Uppsala.

I takt med fortsatta utträden ur kyrkan blir ekonomin alltmer ansträngd. I fjol lämnade 68.000 medlemmar Svenska kyrkan, de flesta för att de tycker kyrkoavgiften är för hög. Totalt ligger antalet utträden på cirka en procent per år.

Sedan finns de teologiska motsättningarna, där kvinnoprästmotståndet och nu senast beslutet om en välsignelseakt för homosexuella par stått i fokus. Men Anders Bäckström vill lyfta fram en ännu större fråga:

Kan Svenska kyrkan i en värld som går mot alltmer religiös polarisering behålla sin folkkyrkliga identitet, enighet och öppenhet för alla?
- Den internationella trenden går mot ökad religiös profilering, vilket är en följd av ett ökat behov av identitet när samhället förändras snabbt. Då är det lätt att en folkkyrka som den svenska följer med i strömmen, säger Bäckström.
Alternativet att Svenska kyrkan splittras ser Anders Bäckström som fullt realistiskt, men han tror inte många präster skulle följa med i ett formellt uttåg. Den avgående ärkebiskopen K G Hammar, som både hyllats och kritiserats för att han omfamnat nya åsiktsyttringar, har eftersträvat att hålla ihop kyrkan och jämka samman oliktänkande.

Åsiktsskillnader har alltid funnits inom kyrkan, påpekar Anders Bäckström. Det är bara frågorna som varierar med tiden.
Präster är ett funderande släkte och Bibeln kan läsas på många sätt.

I Knivsta är kyrkoherden och hans präster eniga i den senaste heta frågan som gett kyrkans inre motsättningar rubriker.

De vill inte förrätta välsignelseakter för homosexuella par, men de värjer sig mot att stämplas som bakåtsträvare när den kyrkliga debatten skildras i enbart svart och vitt.

- Det är inte så enkelt att en del är mer bibeltrogna än andra, eller att en del är mer liberalt lagda eller mer hårdkokt konservativt lagda. Jag har upplevt mig som en del av en teologisk mittfåra, men helt plötsligt känner jag inte igen mig, säger kyrkoherden Anders Johansson.

Omsorgsfullt försöker han och hans kolleger förklara hur de resonerade när de i höstas gemensamt skrev en uppmärksammad debattartikel inför kyrkomötets beslut om en välsignelseakt för samkönade par. Knivstaprästerna tyckte att frågan utretts för dåligt och uppmanade kyrkomötet att - oavsett ståndpunkt i själva sakfrågan - rösta nej till välsignelseakten.
- Intentionen i sig är något gott. Det finns homosexuella i kyrkan och det ska vi förhålla oss till. Men vår kritik riktar sig mot otydligheten. Kyrkomötet vill att vi ska ha en välsignelseakt, men det är oklart hur den skiljer sig från en vigselakt, säger Erik Eckerdal, en av prästerna.

En del Knivstabor har kritiserat prästerna för deras ställningstagande och i tidningsartiklar har de fått en tydlig etikett som de inte känner sig bekväma med.

- Det som smärtar mig är att man kan ses som kärlekslös för att man står för detta, säger Hans Stigzelius, den av prästerna som varit verksam längst på orten.

I det dokument som beskriver Svenska kyrkans uppdrag finns en formulering om att "kyrkan skall ha en god förmåga att utifrån en god teologisk reflektion förutse, analysera och möta utvecklingen i samhället och anpassa verksamheten till den utvecklingen".
Men Bibelns ord är inte alltid kompatibla med dagens verklighet. Teologiska tolkningar och synen på ämbetet kan skilja sig mycket från präst till präst. Så ska det också kunna vara i Svenska kyrkan, menar de flesta.

- Svenska kyrkan ska kunna rymma alla. Kyrkan är ingen åsiktsgemenskap, den är en gemenskap kring Kristus, säger Helene Gh Lindström, som för några år sedan blev den första kvinnliga prästen i Knivsta pastorat, där det tidigare fanns ett kvinnoprästmotstånd.

Hon motsvarar knappast schablonbilden av en kvinnlig präst, som av många förväntas stå på de progressivas barrikader. Men hur svårt det är med schablonbilder blir tydligt om vi i tanken återvänder till nunnorna i Alsike kloster.

Dit åker Helene Gh Lindströms manliga kolleger och läser mässor, men själv kan hon inte göra det då Helgeandssystrarna i sin tolkning av Bibelns ord inte accepterar kvinnliga präster.

I vilket fack ska då de glada, gästvänliga, myndighetstrotsande och medmänskliga nunnorna med sin insats för flyktingar placeras?

På onsdag väljs ny ärkebiskop i

På onsdag väljs ny ärkebiskop i Svenska kyrkan. Om ingen av kandidaterna får över 50 procent av rösterna hålls en andra, avgörande valomgång den 30 mars med de två kandidater som fått flest röster.

Fem kandidater återstår efter provvalet i februari (procentandel av rösterna i provvalet inom parentes):

Biskop Anders
Wejryd, Växjö (33,01).

Biskop Ragnar Persenius, Uppsala (25,77).

Direktor Thomas Söderberg, Falun (12,18).

Biskop Carl Axel Aurelius, Göteborg (12,05).

Stiftsadjunkt Anna Karin Hammar, Uppsala (6,8).

Ledamöter i samtliga stiftsstyrelser, domkapitel samt kyrkostyrelsen röstar i valet. Dessutom får alla präster i Uppsala stift, där ärkebiskopen också är biskop, lägga sin röst. Värdet av dessa röster delas dock med tio.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.