Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Nyheter

Anlag från neandertalare ökar risken för depression

Foto: Cultura Creative (RF) / Alamy

Anlag från neandertalarna kan öka risken för depression, hudsjukdomar och nikotinberoende, enligt en ny banbrytande studie.

De sista neandertalarna dog ut för 30 000 år sedan, men delar av deras dna lever kvar i arvsmassan hos moderna människor. Anlagen påverkar oss mer än vi förstått.

– Vi fann flera överraskande samband mellan neandertal-dna och psykiatriska och neurologiska egenskaper, som depression och nikotinberoende, säger Tony Capra, professor vid centret för humangenetisk forskning på Vanderbiltuniversitetet i Nashville i USA.

Foto: MICHAEL SOHNAlla människor med ursprung utanför Afrika bär på några procent neandertal-dna. Det är resultatet av att våra förfäder som lämnade Afrika för 50 000–60 000 år sedan fick barn med neandertalare, förmodligen någonstans i Mellanöstern. Vi är alla ättlingar till de barnen.

– Det väcker flera fascinerande frågor: Hur påverkar det neandertal-dna som finns kvar i moderna människor vår biologi? Vad kan effekterna av neandertal-dna avslöja om korsningens betydelse för vår arts historia och utveckling? säger Tony Capra.

Han och hans medarbetare har jämfört anonymiserade elektroniska patientjournaler med genetisk information för fler än 28 000 vuxna amerikaner från hela USA. Resultaten presenterades på torsdagen på konferensen AAAS i Washington DC och publiceras i veckans nummer av tidskriften Science.

Forskarna fann många samband med olika diagnoser, som ökad risk för ett tillstånd som får blodet att koagulera snabbare, hudsjukdomen aktinisk keratos eller solkeratos, där huden fläckvis blir röd och fjällar när man varit länge i solen, och en viss typ av undernäring.

Det stämmer väl överens med vad forskarna trodde att de skulle hitta: anlag som neandertalarna hade utvecklat under hundratusentals år i Europa och Centralasien innan moderna människor kom dit, och som underlättade att klara sig i miljön och klimatet som rådde där. Att blodet koagulerar snabbt gjorde till exempel att skador läkte fortare.

– Uttryckt med andra ord: att tillbringa en natt eller två med en neandertalare kan ha varit ett lågt pris att betala för att få tillgång till hundratusentals år av anpassning till den nya miljön, säger Tony Capra.

Foto: AlamyMen i vår moderna miljö ökar anlagen i stället risken för stroke och missfall. Kopplingen till depression och nikotinberoende hade forskarna inte väntat sig att hitta. Tobak kom inte till Europa förrän efter Columbus.

– Det är möjligt att den här dna-varianten påverkade någon liknande egenskap som människor hade för 50 000 år sedan. Men det är också möjligt att det är en olycklig effekt som bara har fått betydelse i vår moderna miljö, säger Tony Capra.

Foto i text: Michael Sohn/TT, Alamy

Läs mer. Gener och neandertalare
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.