"Arbetsstress är värre för hälsan än osund livsstil"

Sjukskrivningsmönstret i Sverige påminner mycket om havets rörelser: bägge guppar upp och ner, men sett över en längre tid sker inga dramatiska förändringar. Skillnaden är att vi till dags dato vetenskapligt vet mera om krafterna som påverkar vågrörelserna än sjukskrivningsmönstret.

I början av 2000-talet beslöt jag och en grupp forskare att mera systematiskt ta reda på faktorer som påverkar ohälsotalet, det vill säga summan av sjuk- och aktivitetsersättningen samt sjuk- och rehabiliteringspenningen. Vi var då åter inne i en stigande trend, där ohälsotalet under kort tid ökade från ca 37 dagar per år och försäkrad till hela 43 dagar, vid toppen som nåddes 2003. Därefter har det som vanligt skett en viss nedgång, men Sverige har fortfarande bland de högsta sjukskrivningstalen i världen.

Stressrelaterade tillstånd var - och är - den absolut vanligaste sjukskrivningsorsaken. Vår forskning fokuserade på arbetet och övrigt liv, inte enbart som hittills det ena eller det andra. En rad svenska och internationella forskare engagerades. Gruppen bestod av arbetsmedicinsk, social- och försäkringsmedicinsk expertis, beteendevetare, fysiologer, ergonomer och lednings- och organisationsforskare. Projekten finansierades av bland annat FAS, Alecta, AFA, Skandia Liv, Försäkringskassan, och en rad offentliga och privata företag och organisationer.

Ett stort antal företag och offentliga myndigheter analyserades med ett enhetligt analysverktyg i samarbete med Springlife. Den breda och internationella ansatsen ledde till att vi kunde undersöka orsaker till hälso- och ohälsobeteenden från ett mera internationellt perspektiv. Samarbetet har hittills resulterat i flera avhandlingar, vetenskapliga rapporter, faktabaserade förbättringar i de deltagande organisationerna samt konferenser.

Vi kan nu dra några generella slutsatser från forskningssatsningen. Vi hade tre större huvudfrågor. 1. Orsakar arbetsorganisation eller enskildas övriga sociala liv mest ohälsorelaterad stress? 2. Är det mera effektivt att inrikta anti-stress insatser på individ- eller organisationsnivå? Vilka är de viktigaste organisations- och ledningsfaktorerna för att skapa en långsiktigt frisk, effektiv och stressresistent organisation?

1. Överlag orsakar organisationsstress mera ohälsa än individens övriga sociala livsmönster. Självklart påverkar livsstilen i stort vår hälsa, men anställdas hälso- och ohälsobeteende styrs framför allt av organisationsfaktorer. Vi konstaterade detta genom att följa ett stort antal organisationer över tiden. När man tar hänsyn till livsstil och annat mera personligt framkommer större skillnader i ohälsan inom en och samma organisation än mellan olika organisationer. Det talar för att sjukförsäkringssystemens utformning i sig inte är den avgörande faktorn, även om det är av betydelse.

2. Populära anti-stress program som lär oss att varva ner har mycket kortvarig och begränsad effekt jämfört med att satsa på att utveckla organisation och ledning. I samarbete med ett av landets ledande telekommunikationsbolag jämförde vi olika former av individinriktad stresshantering och noterade vissa positiva effekter på enskildas mentala och biologiska stressnivå. Däremot hade det inga effekter på organisationens effektivitet.

I ett annat projekt jämförde vi webbaserad stresshantering, i dag ett mycket populärt stresshanteringsredskap. Jämfört med en kontrollgrupp fann vi inga bestående effekter av programmet. I samarbete med en av Sveriges större affärsbanker jämförde vi individinriktad stresshantering via webben, med effekter av hälsocoacher som tipsade olika avdelningar om hur man kunde förbättra sina hälsa respektive avdelningar där cheferna diskuterade avdelningens samlade resultat på stress- och hälsomätningarna.

Analysarbete är ännu inte helt klart, men det förefaller mest effektivt att samla arbetsgruppen kring mätresultaten och diskutera generellt hur gruppens hälsa kan förbättras.

Motsvarande teknik användes av ett av Sveriges större bilföretag, där man även kopplade rena produktionsdata med ledningsgruppens hälsodata. Genom att koppla samman hälso- och produktivitetsdata, identifiera tydliga strategier för att förbättra bägge och gruppen uppnåddes betydande förbättringar. I en annan studie visade forskare att enbart erbjuda sjukskrivna en följeslagare, "coach", eller särskilda resursteam, som inte tillräckligt kopplar mot arbetsplatsen krav och förutsättningar inte bidrar till ett mera positivt utfall vad gäller sjukskrivningens längd.

3. Organisationshälsan påminner om enskildas hälsa. Det finns oftast flera möjliga orsaker till ett och samma tillstånd. Genom att studera ett stort antal organisationer över tiden kunde vi identifiera de mest betydelsefulla organisations- och ledningsfaktorererna för att skapa en frisk och produktiv organisation.

Vi identifierade fyra organisations och ledningsfaktorer, som påverkade medarbetare hälsa, oavsett om det rörde sig om tillverkningsindustri eller en tjänsteserviceorganisation. Friska arbetsplatser hade bättre stämning bland medarbetarna, medarbetarna kände till arbetsplatsen mål, de var delaktiga i planering och genomförande av aktiviteter för att uppnå målen samt de fick konkret och rak återkoppling från ledningen om vad de skulle göra och hur de utfört sina arbetsuppgifter.

I en studie av ett 20-tal enheter inom en mycket stor offentlig verksamhet sjönk ohälsotalen och stressen samtidigt som produktiviteten förbättrades enligt organisationens egna mätningar när organisation- och ledningsstrukturen förbättrades. Studien visar att det inte är ett motsatsförhållande mellan hälsa och produktivitet utan att det går hand i hand. Vår forskning visar faktiskt att dåligt flyt i organisationer skapar den stress som leder till ohälsa.

Slutligen studerade vi effekter av arbetsfokuserad rehabilitering på sjukskrivningstidens längd. Vi jämförde en grupp sjukskrivna med den vanligt förekommande diagnosen ryggbesvär samt ospecifika muskel- och ledbesvär som genomgick den traditionella och seriella utredningsgången, det vill säga först väntan på utredning och diagnos, sedan medicinsk behandling och sist, oftast efter ett antal månader av oviss väntan, arbetsträning och arbetsplatsanpassning, med en parallell process: utredning och behandling samtidigt som försäkrad och ett resursteam tillsammans med Försäkringskassan och arbetsgivare möts och anpassar arbetets krav.

Genom att fokusera på snabb återgång till arbetet minskade sjukskrivningarna med nära 50% och av varje satsad sjukförsäkringskrona fick samhället tillbaka över 4 kronor. Räknar man in produktionsvinster är effekterna än större. Därtill mådde den försäkrade bättre.

Sammanfattningsvis visar vårt forskningsprogram att det föreligger dramatiska skillnader inom en och samma organisation i sjukskrivnings- och ohälsomönster. Att specifika organisations- och ledningsfaktorer, av stor betydelse för en effektiv verksamhet, i större grad påverkar ohälsan än mera individuella bestämningsfaktorer och att det går genom relativt begränsade och kostnadseffektiva insatser att påtagligt minska ohälsan samt stärka medarbetar- och organisationshälsan.

Sverige har förutsättningar att bli världsbäst på närvarohälsa. Vi borde utveckla en nationell strategi för att skapa världens friskaste och mest effektiva arbetsplatser, inte fortsätta att vara ledande i ohälsostatistiken. I dag finns tillräckliga kunskaper för detta språng. En dylik strategi är av avgörande betydelse för att säkra Sveriges ställning i en allt mera globaliserad och konkurrensutsatt ekonomi.

BENGT ARNETZ

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut