Barnens författare har Dan Brown i bagaget

Titta, här är det, säger Martin Widmark, här är radbandet som Io hade med sig när han reste till 1200-talet! Ser du att Jesusfiguren längst ner är trasig i benen? Det var en kökspiga som stal den av Io, och han var tvungen att ta tillbaka den för att kunna resa hem till sin egen tid.

Vi står i det lilla kuriosakabinettet i Linköpings stadsbibliotek. Föremålen härinne har adelsmän och präster samlat för att visa Guds storhet. De kunde inte ha visats av en mer entusiastisk guide. För författaren Martin Widmark, än så länge mest känd för böckerna om LasseMajas detektivbyrå, är detta en skattkammare på fler än ett sätt.

- Här ligger en bit tegelsten från Troja och en från Josefs kornlador i Egypten.

- Man förstår ju att det bara är bluff. Men en gång i tiden var de här föremålen väldigt viktiga för människor. Det är precis som författandet!

Martin Widmark arbetar nu med en bok som inspirerats av just denna kuriosasamling. På 1700-talet fanns flera av föremålen i ett tornrum i Linköpings domkyrka, skött och övervakad av domprosten Samuel Älf. Domprosten kunde begrunda de holländska himmelsgloberna, som visar stjärnhimlen. Nu lutar sig Martin Widmark över en av de vid de här laget ganska nötta globerna inne i biblioteket och visar den stjärna som han spunnit sin historia kring - Benbenacz.

- Domprosten berättar för Io att när den stjärnan pulserar - då öppnar sig en tidsbrunn. Det sker var tretionde år. Förra gången var det Samuel Älf som reste i tiden, men nu vill domprosten att Io ska göra resan.

Martin Widmark lägger ut texten som en historiker och lämnar åt mig att bena upp vad som är dikt och verklighet i historien om Ios tidsresor.

Han är skrattar ofta och kastar sig från den ena av hans karaktärer till den andra. Nu, när royaltybeloppen blivit långa som telefonnumren i Stockholm, skulle man kunna tänka sig att denna lärare och tvåbarnsfar lutade sig tillbaka och bara besökte skrivarstugan hemma på tomten då och då. Men inte. Det är svårt att hålla räkningen när han berättar om alla nya böcker han arbetar på.

- Jag njuter av att skapa, det ger mig en enorm kick. Om inte jag hittat på Valleby så fanns ju inte Valleby!

Så här veckorna före jul flänger han och Helena Willis, som tecknat böckerna om LasseMajas detektivbyrå, runt i landets bokaffärer och signerar böcker. Deras senaste bok har tryckts i 80.000 exemplar och hela serien har det sålts nästan 500.000 böcker av. Martin Widmark lånades ut 400.000 gånger på biblioteken 2005. Och det var före julkalendern och utan några stora reklamsatsningar från bokförlaget. På Linköpings stadsbibliotek är det glest i LasseMaja-hyllan, trots att biblioteket nyligen köpt in flera exemplar; böckerna är utlånade.

Tre av böckerna Martin Widmark nu arbetar med skriver han tillsammans med Petter Lidbeck. Det är barnböcker om pensionärer. Hasse Alfredson har läst in den första som talbok.

- Den är så jävla bra! En text om orättvisor och med mycket humor, då går Hasse Alfredson i gång!

Martin Widmark säger att detta är det bästa han skrivit och så börjar han berätta om de tre pensionärerna som av en slump möts inne på banken. Grace vill växla in mynt till sedlar - men det får hon inte. Dagny vill låna fem tusen kronor. Det får hon inte heller, hon kan ju dö vilken sekund som helst. Oswald vill kolla hur banken har placerat hans pensionspengar. Resultatet har ett minustecken framför sig.

I ilskan finner de tre varandra och bestämmer sig för att ta tillbaka de pengar Oswald förlorat från banken.

- Jag har bett två bankdirektörer att läsa manus. "Det här är jättekul, jag hoppas bara att mina kunder inte läser det", sade den ene!

Hans två viktigaste läsare är annars hans barn Johannes och Kajsa.

- Jag skulle aldrig skicka in något som de inte tycker är bra, säger han och berättar med triumf i rösten att tolvårige Johannes älskar pensionärsböckerna.

En intervju med Marin Widmark handlar om att kryssa sig fram mellan historierna. När vi träffar varandra för intervjun, i caféet på Linköpings stadsbibliotek, hinner jag inte så mycket mer än att presentera mig innan han hakar på:

- Journalist, det vill ju Larissa bli! Har du läst någon av böckerna om David och Larissa?

Och så berättar han om bokserien om två trettonåringar, David och Larissa. Hon kommer från Ryssland och kritiserar läraren för att ge fånigt små läxor.

- Jag tycker att vi har glömt barnen som faktiskt sköter sig i skolan. Det stora flertalet gör ju det och de får betala ett högt pris när läraren ständigt får använda en del av lektionen för att reda upp buset som var på rasten.

Skolminister Jan Björklund (fp) brukar göra ungefär samma kritiska analys.

- Jag är ju en vänstermänniska, som röstat på miljöpartiet eller vänstern jämt. Nu, när jag fyllt 45 år, försöker jag hitta vad jag själv tycker utan att bry mig om var på den politiska skalan jag hamnar.

"Antikvariat Blå Spegeln" och de andra böckerna om David och Larissa har Martin Widmark skrivit för att berätta om utanförskap - och dra en lans för rätten att få vara som man är.

Hans böcker kännetecknas av ett effektivt språk och en rak handling. Böckerna om Lasse och Maja är pusseldeckare, med tydliga ledtrådar och villospår. Jag blir inte förvånad när det visar sig att Martin Widmark har läst Dan Brown. Han talar länge om den amerikanske succéförfattarens fantastiska berättelser och hans mod att våga sätta ihop en så osannolik historia som i "Änglar och demoner". Den svenska barnboksförfattaren förklarar sina försäljningsframgångar just genom att hans historier är så lätta att läsa och att handlingen ständigt trycker historien framåt.

När jag frågar hur han skapar sina berättelser öppnar han sin väska och tar fram en stor svart skissbok.

- Det här är bok nummer två. Här finns alla mina senaste böcker.

Och så visar han hur han skissat handlingen till varje bok på några sidor, med texter, pilar och bilder. Här finns till exempel stommen till en ny läsebok för lågstadiet. En skattresa med sjörövarkaptener, en skattkarta och piratskepp. Och en girig hyresvärdinna vid namn fru Bohman.

- När jag sätter mig och skriver vet jag vad som ska hända. Jag går den kortaste vägen i handlingen. Om man som författare har klart för sig vart man är på väg så känner läsaren det.

Den mesta tiden lägger Martin Widmark på att väva historierna. Karaktärernas namn är också viktiga. Brevbäraren i en kommande bok om Lasse och Maja heter Franco Bollo (frimärke på italienska) och fotografen på Vallebybladet heter Pia Penn-Tax.

Martin Widmark samlar på roliga uttryck. Han berättar förtjust om en träff med en av LasseMaja-böckernas utländska översättare.

- När tecknaren Helena och jag kom med jackorna på armen sade hon "Ni kan hänga er därinne", och pekade mot kapprummet. Underbart! Som invandrarlärare har jag insett att svenska språket är som gjort för att inte lära sig. En turkisk kompis har berättat om när han blev så rädd att "håret stod på ändan" och att hans hustru blev irriterad över att han "lämnade skäggstubbar" i handfatet när han rakat sig.

Bakom historierna gömmer sig ofta ett budskap. När monsteragenten Nelly Rapp ska snärja monstret Frankensteinaren visar det sig att han vare sig äter husdjur eller saknar hjärta. Den väldige Robert Sten visar sig vara arg därför att han försöker klämma ner en av sina båda högerfötter i en vänstersko, för att verka normal. När han får hjälp av en kärleksfull fotvårdsspecialist förvandlas han från hänsynslös indrivningsman till godmodig frälsningssoldat.

- När jag växte upp här i Linköping fanns det människor som blev utfrysta med hjälp av hemska rykten. Ryktena gjorde att människor inte vågade närma sig dem. Alla har nog ett galleri av sådana figurer från sin barndom. I verkligheten är de långt i från de monster de framställs som. Men eftersom de isoleras ges de aldrig någon chans att få visa det.

Martin Widmarks egen uppväxt beskriver han som lycklig.

- Det enda som verkligen är viktigt är att få kärlek av sina föräldrar. Jag ser människor som presterar och presterar och presterar, precis som det var det som räknades. Men man måste få känna att man duger ändå!

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut