Men det är inte aktuellt att Sverige deltar i fonden eller till dess finansiering, förklarade finansministern vid en pressträff i Rosenbad på tisdagen.
– Svenska skattepengar ska inte gå till det här, säger Borg.
Han anser att den grekiska krisen visar att regelverket måste skärpas och att verktygen för krishantering förbättras.
– Det är av avgörande betydelse att man skärper det regelverk som i dag gäller för euro-länderna. Det är ett antal av euroländerna som grovt har misskött sin ekonomiska politik och därför har stora underskott, säger Anders Borg.
En skärpning av regler och sanktioner för länder som bryter mot överenskomna budgetregler är enligt Borg en förutsättning för den fond som nu förts på tal av kollegor i stora euroländer.
– Vill man ha en fond som delfinansierar och underlättar för länder i kris måste ett stramt regelverk kopplas till det. Och i den nuvarande konstruktionen har det inte funnits en möjlighet att lösa ut länder med stora ekonomiska bekymmer.
Borg vill se en mer "handgriplig övervakning" av de länder som missköter sig och noterar tyska krav på "starkare sanktioner".
– För svensk del och för de nordiska länderna, som har en bättre ordning, förefaller det nuvarande ramverket fungera väldigt väl, tillägger han.
Förslaget till en europeisk valutaunion har lagts fram då flera euroländer, med Grekland i täten, fått problem med rekordstora budgetunderskott och skenande statsskuld i kölvattnet på finanskrisen och recessionen.
Euro-länderna får enligt gällande regler inte ge varandra direkt finansiellt stöd och att be Internationella valutafonden (IMF) om hjälp, som EU-länderna Lettland och Ungern gjort, är politiskt känsligt inom valutaunionen.
Enligt Anders Borg hänger det ihop med att man vill undvika ett läge där Europeiska centralbanken (ECB) och dess penningpolitik underställs krav och granskning från IMF.
– Det är helt enkelt en suveränitetsfråga. Och det kan man ha en viss förståelse för.
De krisförslag som nu dryftas och budgetproblemen i Grekland och andra euroländer är enligt Borg ett kraftigt underbetyg till många regeringar i euroländerna. Valutaunionen i sig ser han trots alla problem positivt på.
– Jag tror att i grund och botten är euro-samarbetet bra för Europa och bidrar till en bättre ekonomisk utveckling. Länder som vansköter sin ekonomiska politik får problem oavsett om de befinner sig i eller utanför valutaområdet.
Vad kan en euro-fond innebära för Sverige?
- I bästa fall kan det bidra till en bättre ordning på de offentliga finanserna i euroländerna. Det är även bra för Sverige. Men vi är inte med i euron och vi har god ordning på våra offentliga finanser.
Att Sverige skulle vara med och betala är inte aktuellt så länge vi står utanför euro-samarbetet, enligt Borg.
– Svenska skattebetalare har ingen anledning att vara med och betala till en europeisk monetär fond som vi inte är en del av. Det måste euroländerna själva hantera.
Borg tror att arbetet med att ta fram ett färdigt förslag till en europeisk fond kommer att ta tid.
– Jag tror att det återstår rätt mycket diskussioner. Och det första och akuta är att vi nu hanterar situationen i Grekland.