Höstbudgeten 2007

- Friheten ökar när jobben kommer, sa Anders Borg under riksdagens budgetdebatt. Rättvisan ökar, för skillnader i standard drivs alltid av arbetslöshet. För att bevara välfärden, även med en åldrande befolkning i en globaliserad värld, måste sysselsättningen öka.

Liksom i valrörelsen står den politiska striden i Sverige om vad det egentligen är som skapar jobb. Den borgerliga alliansregeringen hävdar att den gamla socialdemokratiska politiken inte fungerade, vare sig för arbetslösa eller sjuka, och anser sig ha blivit vald just därför. Målet är inte att någon ska ha låg ersättning utan att alla ska jobba, heter det.

Grunden i regeringens ekonomiska politik är jobbskatteavdraget, som med denna budget ska uppgå till en tusenlapp i månaden för nästan alla. Parallellt stramas arbetslöshets- och nu även sjukförsäkringen åt. Resultatet blir större skillnad mellan dem som har ett arbete och till exempel förtidspensionärer. Samtidigt försöker Anders Borg få dem som står utanför arbetsmarknaden att börja jobba igen, med hjälp av både morötter och piskor.

Oppositionen kan inte förneka att tiotusentals svenskar har fått jobb efter valet. Frågan är vad som beror på högkonjunktur och vad som beror på regeringspolitik.

- Vi räknar med att den reguljära sysselsättningen ökar med 200.000 personer de kommande åren, säger Anders Borg till DN. Av det bedömer vi att våra åtgärder betyder något över 100.000 jobb. Det kommer att få genomslag gradvis.

Socialdemokraterna protesterar. Regeringen har tidigare hänvisat till att Konjunkturinstitutet (KI) bedömt att en tredjedel av jobbtillväxten på sikt handlar om regeringspolitiken. Anders Borg menar att KI då inte tagit hänsyn till de ytterligare åtgärder som finns i budgeten för 2008, och att KI:s sysselsättningsprognos särskilt för 2009 ligger högre än regeringens.

I finansplanen skriver regeringen att arbetslösheten ökar något 2009-2010. Enligt Anders Borg beror det på de relativt höga löneökningarna i årets avtalsrörelse, som slår igenom då. Räcker inte dagens program mot utanförskapet får det bli fler åtgärder.

Samtidigt lovar finansministern att hålla i plånboken. Han har ett överskott i de offentliga finanserna på 3 procent av bruttonationalprodukten (BNP), 2 procentenheter över målet. Statsskulden rasar från 40 till 20 procent av BNP till 2010. Just så vill Anders Borg ha det, han vill samla i ladorna till kommande lågkonjunkturer och framtidens gamla.

Sparandet i socialförsäkringarna handlar således om en kombination av understöd till jobbpolitiken och viljan att finansiera exempelvis välfärdssatsningar.

Det är svårt att angripa Anders Borg för vidlyftig hantering av statskassan. Än så länge har han siffrorna på sin sida.

- På punkt efter punkt har oppositionen haft fel, sa Anders Borg i riksdagen. Vi har fått höra att ny sysselsättning skulle bero på att regeringen drev fram låglönejobb, men vi har de bästa reallöneförbättringarna på många år. Vi fick höra att det skulle komma en räntechock, men vi har lägre bostadsräntor än resten av Europa och USA. Nu får vi veta att orättvisorna ökar. Men statistiken visar hur inkomstspridningen minskar, eftersom vi minskar arbetslösheten.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut