Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Brittiskt initiativ ska ge fler kvinnor på Wikipedia

I oktober anordnar brittiska vetenskapsakademin ett editionsmaraton och uppdaterar artiklar om kvinnor inom teknologi och ingenjörskonst på Wikipedia, rapporterar BBC News. Men i Sverige finns inget liknande initiativ.

– Det är ett bra initiativ, framför allt av allmänbildningsskäl. Men jag har inte hört något om ett svenskt initiativ, säger Danica Kragic Jensfelt, ledamot för tekniska vetenskaper på kungliga vetenskapsakademin och professor i datalogi, till DN.se.

Varje år firas den kvinnliga vetenskapsmannen Ada Lovelace. Som en del i firandet ska brittiska vetenskapsakademin uppdatera artiklar om historiska kvinnor som har verkat inom teknologi och ingenjörskonst. Målet med dagen är att upphöja dagens kvinnor som arbetar inom vetenskap, ingenjörskonst och matematik, rapporterar BBC News.

Bland artiklarna som skulle kunna uppdateras finns Dame Kathleen Lonsdale som upptäckte oljekomponenten bensens kemiska struktur och doktor Elsie Widdowson som övervakade introduktionen av vitamintillskott i mat under andra världskrigets ransonering.

Uta Frith, medlem av den brittiska vetenskapsakademin, ska leda en paneldiskussion efter evenemanget.

– För ett år sedan läste jag att den genomsnittlige personen som skriver är en man. Det fick verkligen varningsklockor att ringa, säger Uta Frith medlem av brittiska vetenskapsakademin, till BBC news.

Just nu finns 26 095 artiklar som handlar om kvinnor och 111 854 artiklar som handlar om män på svenska Wikipedia. Det finns svenska initiativ för att få in fler artiklar om kvinnor på Wikipedia. Projekt Kvinna handlar om att skriva artiklar om kvinnor inom konsten, litteraturen, sporten och historien. Men det finns inget specifikt upprop för att skriva om kvinnor inom vetenskapen.

Professorn inom datalogi, Danica Kargic Jensfelt, tror att en av anledningarna kan vara att kvinnor inom vetenskapen inte tycker om att framhäva sig själv. Men hon menar att man måste ta hänsyn till omständigheterna. Om studenternas könsfördelning på till exempel datautbildningen är 90 procent män och 10 procent kvinnor, kan inte antalet vetenskapsmän bli 50/50.

– Historiskt sett har det funnits fler män än kvinnor inom vetenskapsområden, men det betyder inte att kvinnorna inte finns, säger hon.

Johan Jönsson är presskontakt på Wikipedia. Han förklarar att Wikipedias övergripande ambition på sätt och vis är att vara en spegling av den värld vi lever i.

– Det är en värld som framför allt historiskt men bevisligen fortfarande värderat män högre än kvinnor, säger han.

Han tror också att det är svårt att ha en strategi för att få folk att skriva mer om kvinnor eftersom människor skriver vadhelst de vill, det finns ingen redaktion som skriver artiklarna.

– Vi är förstås hemskt, hemskt glada om folk tycker att det är ett stort problem och sätter sig ned och börjar skriva biografier om kvinnor, säger Johan Jönsson.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.