Nils Dacke: Den uppgradering i effekt som nu pågår på de Svenska kärnkraftverken reser en hel del frågor. Enligt mig så har ni på myndigheten under alla år som inget skedde, negligerat kulturen ute på kärnkraftverken vilket fått till följd att de har kraftigt byråkratiserat sig själva och det är idag lika kråingligt att bygga en barack utanför som att ändra på tex. styrstavarna under reaktorn. Detta har ju medfört att "ingen ser skogen för alla träd" som då medfört att den uppgradering som gjorts på O3 blev istället för 10 veckor, 10 månader. Inser ni att i är en del av problemet, dvs hela tiden öka kraven på irrevelanta spörsmål tvingar man verken att fokusera på fel saker?
Lars Skånberg: Den modernisering som nu sker vid kärnkraftverken är en följd av skärpta Föreskrifter som myndigheten beslutade 2004. Bakgrunden till dessa krav är den utveckling som skett inom kärnsäkerhetsområdet internationellt och forskningsresultat som framkommit under åren. Syftet är att säkerheten ska förstärkas ytterligare, och att det ska vara än bättre tålighet mot olika slag av störningar. Moderniseringen sker enligt individuella planer för varje anläggning utgående typ och generation av reaktor. Arbetet har dragit ut i tiden på grund av felbedömda tidplaner, problem med leverantörer och att kraftföretagen underskattat arbetsomfattningen. Så var fallet med t.ex. de nyligen genomförda moderniseringsåtgärderna i Oskarshamn 3, Ringhals 1 och Ringhals 2. Myndigheten följer därför noga kraftföretagens arbete, bl.a. hur de planerar, styr och genomför moderniseringarna

Erik: Varför stängde vi ner Barsebäck av alla kärnkraftverk? Det var väl det mest moderna av alla verken? Finns det någon möjlighet att ta upp bränsle från slutförvaringen för att använda det i de experimentella reaktorerna som Frankrike utvecklar?
Lars Skånberg: Barsebäck 1 och 2 var av andra generationens kokarvattenreaktorkonstruktion. De stängdes inte på grund av brister i säkerheten. Det var ett politiskt beslut. Om reaktorerna fortfarande varit i drift skulle även dessa, liksom de tio övriga reaktorerna, behöva genomgå moderniseringar enligt de skärpta föreskrifter som myndigheten beslutade 2004. Frågor om slutförvaring av använt kärnbränsle har utretts och diskuterats under lång tid. SKB planerar skicka in en ansökan till regeringen vid årsskiftet om att få uppföra, inneha och driva en inkapslingsanläggning och ett slutförvar. SSM ska bereda denna ansökan inför regeringens beslut. Då kommer även frågor om att kunna återta kärnbränsle upp till diskussion.

Stina Björnberg: Hur stort område skulle drabbas vid en stor olycka vid t.ex. Forsmark? Skulle Stockholmsområdet drabbas?
Lars Skånberg: Under andra halvan av 1980-talet försågs samtliga svenska reaktorer med bl.a. filtrerad tryckavlstning som ska träda i funktion vid svåra haveriförlopp. Konstruktionskraven var att utsläpp vid sådana svåra haverier ska begränsas till 0,1 % av härdinnehållet. Därigenom ska det inte bli dödsfall i akut strålsjuka och heller ingen markbeläggning som långvarit förhindrar utnyttjande av större markområden. Enligt en utredning som dåvarande Strålskyddsinstitutet gjorde 1995 blir konsekvenserna av svåra haverifall och med fullt ut fungerande konsekvenslindrande åtgärder begränsade till några enstaka cancerfall vid gynnsamt väder och vid ogynnsamt väder möjligen 50 fall. Enlig samma utredning skulle för de fall ett haveri inträffar och de konsekvenslindrande åtgärderna inte fungerar utrymning behövas inom ett område av 100-200 km från reaktorn.

Evald Olsson: CLAB behöver kontinuerlig kylning. Anser Du att kylsystemet är säkert idag?
Lars Skånberg: Kraven på säkerheten vid kärntekniska anläggningar bygger bl.a. på s.k. redundans och diversifiering. Detta innebär att det ska finnas flerfaldiga säkerhetsanordningar som har olika konstruktionslösningar. Faller ett säkerhetssystem bort ska ett annat kunna ta vid oberoende av orsaken till att det första fallerat. Den resteffekt som finns i det använda kärnbränslet som förvaras vid CLAB behöver ständig kylning. Därför behövs också flera redundanta kylsystem.

cancer patient: Enligt en SSI rapport 2005:19 om utsläpp från kärnkraftverk under normaldrift (http://www.stralsakerhetsmyndigheten.se/Global/Publikationer/Rapport/Stralskydd/2005/ssi-rapp-2005-19.pdf ) är det hundratusentals becquerel som ramlar ned varje sekund runt kärnkraftverken. Kan de becquerel orsaka cancer?
Lars Skånberg: Utsläppen i dos från svenska kärnkraftverk ligger långt under gällande gränsvärde som är 0,1 mSv per år och anläggning. Gränsvärdena är satta med god marginal så att utsläppen av radioaktivitet vid normaldrift inte medför hälsorisker för omgivningen. Nu räcker det inte med att ligga under gränsvärdet. SSM ställer krav på att varje anläggning ska ha utsläppsreducerande program, för att långsiktigt reducera utsläppen så långt som det möjligen är rimligt. SSM följer regelbundet upp kraftföretagens arbete med dessa utsläppsreducerande program.

Per Aronsson: Vad skulle hända om exempelvis Barsebäck drabbas av en härdsmälta?
Lars Skånberg: Bägge reaktorerna vid Barsebäck är stängda och allt kärnbränsle har tagits bort. Det kan alltså inte bli någon härdsmälta vid Barsebäck.

Mattias: Hej! Det sägs att de nyare generationernas reaktorer kommer att ha lika stor eller bättre säkerhet mot yttre hot. Varför "bara" lika stor? sker inte en utveckling även på detta område i tillräckligt hög grad? Tack!
Lars Skånberg: Kraven på säkerhet skärps successivt vid såväl svenska som utländska kärnkraftanläggningar i takt med att ny kunskap kommer fram och samhällets syn på risker förändras. Äldre anläggningar moderniseras och nya reaktorkonstruktioner byggs redan från början med ytterligare säkerhetssystem och bättre tålighet, bl.a. mot yttre hot.

Hans: Hur skiljer sig de reaktorer sig, som nu byggs runt om i världen från de vi har i Sverige? (Byggda på -60 och -70-talet.)
Lars Skånberg: De svenska reaktorerna är av s.k. generation två. Den tredje generationens reaktorer som nu byggs i bl.a. Finland, Frankrike, Japan, Korea, Kina och USA, har fler säkerhetssystem och bättre tålighet mot främst svåra haveriförlopp. Flera av generation tre reaktorerna har också bättre tålighet mot yttre hot.

Hans: Hur kommer våra reaktorer att förbättras under den närmaste 10-årsperiden? Alltså till den tidpunkt då vi ev. bygger nya svenska k-k-verk.
Lars Skånberg: Vid samtliga svenska kärnkraftverk pågår omfattande moderniseringsprogram för att uppfylla de krav på förstärkt säkerhet som myndigheten har beslutat om. SSM har också stränga krav på åldringshanteringsprogram för att i tid upptäcka och åtgärda brister som kan påverka säkerheten. Fortlöpande förbättringar av säkerheten, åldringshantering med kontroll, provning och andra åtgärder kommer att pågå så länge de nuvarande reaktorerna är i drift. De säkerhetskrav som gäller vid varje tidpunkt ska vara uppfyllda.

Rune R.: Om det blev tillåtet idag att bygga nya kärnkraftverk. Hur lång tid med planeing, upphandlingstid tillståndsgivning mm tror du det skulle ta innan ett verk stog klar för drifttagning?
Lars Skånberg: Utländska erfarenheter visar att det tar lång tid, mer än 10 år, från det att en ansökan om tillstånd att uppföra en ny kärnkraftreaktor lämnas in till dess att den kan tas i rutinmässig drift. Enbart tillståndsprocessen med prövning mot miljö- och strålsäkerhetslagstiftning tar flera år. Efter det att tillstånd har beviljats sker en successiv prövning under uppförandefas och driftsättningsfas med ingående kontroll och uppföljning från strålsäkerhetsmyndigheter.

Jonas: Hej, vad tycker du behöver förbättras inom riskhantering inom kärnkraftsindustrin? Är PSA-analyser tillräckligt tillförlitliga?
Lars Skånberg: Säkerheten vid svenska kärnkraftverk ska analyseras både med s.k. deterministiska metoder och probabilistiska metoder (PSA). I de deterministiska metoderna använder man ofta försiktiga (konservativa) modeller, antaganden och indata. I de probabilistiska metoderna används mer verklighetsnära (realistiska) modeller och indata. Tillsammans ger de en allsidig bild av säkerhet och risk. Det räcker alltså inte med en av metoderna.

Inger: Om O 2:an i Oskarshamn får igenom sin ökning av effekten med drygt 40% så är kosekvenserna för säkerheten sekretessbelagda. Varför?
Lars Skånberg: Regeringen har nyligen beslutat om tillstånd att höja den termiska effekten i Oskarshamn 2. I SSM:s yttrande och i regeringsbeslutet konstateras det går att höja effekten men att många utredningar och analyser återstår innan man kan avgöra om alla nödvändiga säkerhetsmarginaler kommer att kunna innehållas vid den effektnivå på 2300 MW som OKG önskar driva reaktorn vid. SSM kommer därför att noga följa upp och ingående granska både återstående analyser och anläggningsändringåtgärder innan myndigheten beslutar om provdrift av reaktorn vid en högre effektnivå. SSM kommer då också att besluta, enligt regeringens tillståndsvillkor, om den effektnivå vid vilken reaktorn kan drivas. Alla säkerhetskrav och nödvändiga marginaler ska innehållas. SSM:s granskning och beslut kommer att bli offentliga.