moderator: Nu börjar chatten. Välkomna!
Niklas Långström:
Hej och välkomna,
Jag är barn- och ungdomspsykiater, dvs läkare med specialistutbildning i Barn och ungdomspsykiatri. Jag är också professor i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska institutet med särskild inriktning på just våldsbrottsutveckling. I mer än 15 år har jag arbetat praktiskt med bedömning och behandling av allvarliga kriminella, ungdomar och vuxna. Anders Breivik (AB) är helt unik.
Jag ska försöka svara så gott jag kan. Men förvänta er inte så säkra och definitiva svar, Vi vet ännu mycket litet om AB.
Malmöit: Det var inte länge sedan "Lasermannen i Malmö" satte skräck i Sveriges tredje största stad. Innan han var infångad var det många som fått sätta liv och hälsa till. Mannen i Malmö hade mycket gemensamt med Anders Breivik; båda ensama män, medlemar av skytteklubbar och våldsromantiker, båda medlemar eller tidigare medlemmar av främlingsfientliga parti, med samma retorik på internet och båda gick från ord till handling. Borde det inte vara lättare att hitta sådana människor innan det är försent?
Niklas Långström: Många av era frågor berör "varför"
Forskning bygger på att man kan hitta gemensamma drag. Det är därför generellt mycket svårt att i det enskilda fallet peka på en enda och nödvändig faktor av betydelse för ett sådant här extremt våldsdåd. Det krävs en svårfångad kombination av minst genomsnittlig begåvning, en extremt stark egen upplevelse av upphöjdhet och rättrådighet. Ordning och reda, tvångsmässighet, extremt vapenintresse, ofta upplevda oförrätter. Men också samhällsklimat, kanske droger och annan sinnesmanipulation.
Niklas Långström:
Flera frågar om psykisk störning. AB har, och nu gör jag en gissning utifrån det vi vet om hans livshistoria och handlingar så här långt:
AB lider troligen inte av någon allvarlig psykisk störning av psykostyp; schizofreni eller dylikt. Han har varit för sammahållen och välanpassad över många år för det. Däremot, och detaljerna får den rättsspsykiatriska undersökningen visa senare, har han sannolikt en udda personlighet; en personlighetsstörning med drag av narcissism och psykopati.
Per Åhlström: Varför diskuterade inte DN psykisk sjukdom med en psykiater efter att den muslimske självmordsbombaren sprängt sig själv i Stockholm? Är det bara kristna som är psykiskt sjuka när de mördar?
Niklas Långström: Sannolikt inte. Du får fråga DN om publiceringsprinciperna. Egentligen handlar det kanske mest om vår tendens att vilja "klumpa ihop" människor utifrån etnicitet, religion etc. Som AB nu gjort i sin kamp mot "kultur-marxisterna" och muslimerna. Jag tycker det är litet intressant att många högerpartier nu gärna vill att AB ska framstå som en ensam galning. trots att de själva starkt tenderar att just generalisera från kriminella muslimer till Islam som religion. Varje människa är enligt forskning förstås ett resultat av sina egna individuella förutsättningar; genetik, annan biologi och de möten, relationer och upplevelser hon eller han haft. Däremot vet vi att sociala processer, grupptryck mm kan få även den timidaste person att göra onda handlingar. Komplext samspel med andra ord.
Peter2: Hej! Du svarar angående vad som betingar en massmördare bl a "Det krävs en svårfångad kombination av minst genomsnittlig begåvning, en extremt stark egen upplevelse av upphöjdhet och rättrådighet. Ordning och reda, tvångsmässighet, extremt vapenintresse, ", har något av ovanstående kopplingar till den personens uppväxtförhållanden, jag kan inte själv riktigt utläsa det, så du får väldigt gärna förklara om det finns specifika (o gemensamma) miljöfaktorer under uppväxten som gjort ab till massm.
Niklas Långström:
Det är för tidigt i utredningen att kunna säga detta. Och som forskningsprofessor måste jag göra er besvikna: vi kan aldrig riktigt veta i det enskilda fallet vilka faktorer som gjorde just AB till den extrema våldbrottsling han blivit. Forskningen kan bara hjälpa oss med riskökande och -minskande faktorer.
Gustav: Hej, en majoritet av svenskarna är helt emot regeringens massinvandringspolitik men de tillåts aldrig klaga eller ens uttalat ett ord av kritik utan att förföljas i media och hotas av våldsgrupper. Finns det inte risk att vissa tar till extrema metoder för att komma till tals? Det är ju trots allt en av tidernas viktigaste politiska frågor.
Niklas Långström: Jaså, jag tycker att ni klagar som bara den i chatter och Internet. Och sprider hatiska påståenden. Trots allt har folket valt de parlamentariska företrädare vi har, eller hur? Och att skylla ABs handlingar på invandringspolitiken tycker jag personligen är att vara en extremt dålig förlorare: "jag (eller AB) har rätt att döda oskyldiga barn och ungdomar för att vi förlorade den politiska kampen för att de andra var starkare".
Jasmin: Hej Niklas, är AB en terrorist eller en sjuk man? Kan man säga att alla terrorister är suka?
Niklas Långström:
Både och enligt mig, om än inte sjuk i lagens bemärkelse. Se mina tidigare kommentarer.
Anna: Finns det någon uppskattning av hur många människor (procentuellt sett i befolkningen) som har empatistörningar i sådan grad att det är onormalt eller avvikande?
Niklas Långström: Det räcker absolut inte med en empatistörning för att begå dåd som dessa. Det behövs fler riskfaktorer. Därför räcker det inte heller med "empatiträning" för att förebygga våldsbrott.
Frågvis: Om AB någon gång släpps ut, är det då troligt att någon anhörig till offren hämnas. Är personliga vendettan mot gärningsmän vanliga eller är det väldigt få som tar saken i egna händer vid besvikelse efter dom och straff?
Niklas Långström: Många utländska bedömare, tex på CNN, har reagerat på att just rop på hämnd och motsvarande inte alls varit vanliga i Norge den senaste veckan. Till skilllnad från andra länder. Men säker kan man förstås aldrig vara, detta är ett sådant extremt våldsdåd som drabbat massor av norska barn och unga och deras och anhöriga. Och dessutom är ett slag i ansiktet på hela det demokratiska samhället.
moderator: Nu stänger chatten. Tack alla som medverkat!
Henrik: Varfor maste AB ha en diagnos? Handlar det snarare inte om att manniskor vill fa lattare att distansiera sig sjalva ifran garningsmannen?
Niklas Långström:
Bra reflektion. Det finns alltid en risk att vi använder diagnoser för att distansera oss från det vi inte kan eller vill förstå. Poängen med att diagnoser diskuteras så flitigt är dels att det i nästa alla länder medför en särskild straffrättslig behandling om man tex har en schizofrenisjukdom när man begår ett allvarligt brott. Dvs man anses inte vara tillräknelig (saknar fri vilja) och blir straffriförklarad. Det andra är att diagnoser är ett (om än imperfekt) sätt att försöka skapa ordning i röran. Diagnoser är avgränsningar som kan hjälpa oss att göra bättre bedömningar om prognos, risk för framtida brott, behandlingsmöjligheter mm.
Men det är definitivt också andra saker som spelar in.
Romeo: Jag tycker att AB verkar väldigt fåfäng med tanke på att han är så noga med vilka bilder pressen ska visa på honom och att han gärna vill beskriva sig själv på ett ”häftigt” sätt i manifestet. Vad betyder det tror du som är expert?
Niklas Långström:
Troligen att han har klara narcissistiska (självförhärligande) drag. Han sätter sig över oss vanliga dödliga människor och anser sig få göra vad han vill för att nå sitt mål.
Åke: Kan en psykopat manipulera en sinnesundersökning till sin fördel, dvs att framstå som empatisk och inte störd? Är det inte omöjligt att bekräfta eller utesluta personlighetsstörningar?
Niklas Långström:
Finns alltid en felbedömningsrisk. Man observerar dock personen systematiskt över tid, studerar livshistorien, tar del av många olika källor etc. Inom psykiatrin har vi sällan objektiva mått som tex blodprov och måste därför ha systematiserade diagnoser och skattningsinstrument för att komma så nära sanningen som möjligt.
Kadri: Vilka är de främsta kännetecknen hos en psykopat kontra någon med en psykisk sjukdom som tex schizofreni?
Niklas Långström: Personen med psykopati har inga allvarliga tankestörningar (svåra vanföreställningar typ "jag är jesus" eller hallucinationer där man hör röster inuti huvudet) och har därför en hyfsad verklighetsförankring. De är däremot mycket okänsliga (dvs mår inte själva dåligt av) av att människor far illa i allmänhet eller av deras egna handlingar. "Jag och mina behov först" gäller alltid, och det målet nås mer eller mindre manipulativt. Har ofta en svart-vit världsbild, våld är OK om det gynnar en själv etc.
Anna: Anders Beivik verkar ha haft en normal uppväxt, inte mobbad och i vuxen ålder socialt och ekonomikt etablerad. Hur har han blivit så störd och hatisk?
Niklas Långström:
Miljön räcker inte för att förklara våldskriminalitet i största allmänhet, vi har nyligen publicerat studier som visar att 40–50% är genetiska riskfaktorer i form av sårbar personlighet. Tillsammans med ev tidiga neurologiska skador och med omgivningens reaktioner och samspel (på gott och ont) ökar risken också för den här typen av svåra våldsdåd. Men tyvärr är det mkt svårt att förutsäga exakt vem som blir näste Anders Breivik.
Qisan: Finns det en chans att det han gjort hinner ikapp honom s.a.s? Eller är hans självuppfattning så grandios att han aldrig kommer att inse eller bry sig om det? Om han har en allvarlig empatistörning, borde det inte ha märkts tidigt i livet? Borde det inte några varningsklockor ha ringt i skolan, i hemmet och i andra sammanhang? Ibland blir jag fundersam över vad som gror bakom pannbenet på de tysta, tillbakadragna som inte visar sina kort.
Niklas Långström:
Vi kan bara spekulera i om verkligheten hinner ifatt Breivik.
Men det ÄR bra att bry sig om de tysta, som "inte visar korten". Empatistörningar är tyvärr inte sällan odiagnosticerade, ssk på 1980-talet då Brevik var ung. Samtidigt vet vi att det är depression, ångest, missbruk och/eller svåra hemförhållanden som 99 av 100 sådana unga har. Inte hög risk för kallblodiga bombdåd/avrättningar.
Det är mycket svårt att förutse dödligt våld och de flesta som hittills framträtt och känt Breivik ger inte heller bilden av att han varit så avvikande; mest tystlåten och litet blyg.