Anders: Hej Johan, Vad har du för uppfattning om de svenska miljömålen, hur de är formulerade och hur de relaterar till de hot som ni nu formulerat?
Johan Rockström: Hej Anders, vi har bra miljömål, men min bedömning är att dom inte är bra nog, eftersom de inte inkluderar riskerna för tröskeleffekter, och hur vi är kopplade till processer från lokal (svensk skala) till den globala skalan. Johan
Kristian: Hej Johan! Har du någon kommentar till Kjell Alekletts (Uppsala Universitet) bedömning att peak oil (maximal oljeproduktion) ligger inom närmsta decenniet, och att IPCC kraftigt överskattat tillgången på fosila bränslen när de gjort scenarier? http://www.dn.se/opinion/debatt/klimathotet-ar-overdrivet-eftersom-oljan-inte-racker-1.653563
Johan Rockström: Hej Kristian, jag respekterar Kjells analyser. Han har i Ambio sagt att jordbruket dessutom konsumerar 40 % av våra fossila bränslen, vilket i sig skulle skapa enorma problem för matproduktion i världen - om oljan tar slut. Å andra sidan kanske detta är vår välsignelse - att oljan tar slut samtidigt som vi måste fasa ut vårt fossila beroende. dvs hoppas han har rätt...johan
Susan: Vad är de viktigaste åtgärderna som mänskligheten måste genomföra för att rädda naturen? Känner du till någon/ngra organisationer, som inte tror på etanol, som man kan engagera sig i för att rädda miljön?
Johan Rockström: Hej Susan, det viktigaste vi kan göra idag är att omedelbart börja storskalig urfasning av olja och kol. Ett global moratorium på nya kolkraftverk skulle vara en sådan åtgärd. För detta behövs mycket ambitiösa mål i Köpenham i December. Det ser dock dystert ut. Ang etanol. Jag bedömer att etanol inte är ett så stort problem, jämfört med fossil förbränning för energi och transporter. Tropisk etanol är dessutom hållbar - för det mesta - jämfört med bensin/diesel. PROBLEMET är amerikansk och europeisk etanol gjord på spannmål och majs. MEN, du har rätt i en sak - vi har inte utrymme att expandera markyta under jordbruk särskilt mycket i framtiden, och mat produktion måste vara Priore 1. johan
Skogsvaktaren: Jag undrar hur bedömningarna av allvarligheten i planetens tröskeleffekter är konstrurerade. Söker inte naturen hela tiden nya jämnvikter och satbiliserar sig själv?
Johan Rockström: tack, detta är en mkt viktig observation. Planeten är, som du mkt riktigt påpekar, ett kompext, själ-reglerande system. Detta innebär att de system som avgör om vi kan stanna kvar i "holocene" - den stabila fasen sedan senaste istiden - beror tex inte bara på uppvärmning från växthusgaser, utan hur denna energiinjektion interagerar med andra processer på jorden innan ett nytt jämviktsstillstånd inställer sig. Vi har försökt att ta hänsyn till dessa "snabba" och "långsamma" interaktioner (feedback mekanismer) för att kunna (1) identifiera vilka processer vi måste vårda (vilka processer som avgör jordens själv-kalibrering) och (2) föreslå säkra gränser för dessa. Det är det som avgjorde att vi inkluderade långsamma processer from kväve och fosfor cyklerna, markanvändning, och vatten användning. Dessa processer avgör hur planeten reagerar på störningar. Våra bedömningar baseras på vårt "best guess" av säkra nivåer för att säkra att återkopplingarna inte tillåts orsaka stora oönskade förändringar. MEN, osäkerhterna är stora! johan
josefine: Hur kan jag som enskild person agera för att minska min egen del av miljöförstörelse och hur kan jag få med mina medmänniskor?
Johan Rockström: Hej Josefine, no 1 tycker jag är kunskap, att - som du tycks göra - följa forskningen, vara med på fronten av vår förståelse av problemen, och möjliga lösningar. Detta gör också att vi kan bättre bedöma hur bra våra folkvalda är på att lösa problemen. Sedan måste - anser jag - börja "walk the talk" själva. Det gäller således att börja minska våra utsläpp av växthusgaser, tex med 5 % per år, dvs med i storleksordningen 0.5 till 1 t CO2 per år. Detta är möjligt, genom att ändra våra transport, res, konsumtions mönster. Att engagera sig i olika miljöorganiserationer tror jag fortfarande är viktigt och en möjlighet till påverkan. Jag beundrar det arbete som WWF och SNF gör i sverige och internationellt tex. Johan
J-G Hemming: Ända sedan sin nobelföreläsning 1994 har George Olah pekat på möjligheten att med floran som förebild recirkulera CO2 industriellt. 1) reducera CO2 till CO med 200 år gamla Reverse Water Gas Shift (RWGS). CO2+H2-->CO+H2O 2) Hydrera CO till metanol med 100 år gamla Fischer-Tropsch, CO+2H2-->CH3OH Hans team har under 15 år sen dess tagit fram smartare metoder. I så gott som alla portföljer i Köpenhamn kommer Carbon Capture and Storage (CCS) att finnas med. S är dyr. Ingen aldrig så skicklig geolog kan garantera utan CO2 med tiden kan läcka ut och göra att det hela var förgäves. S är även livsfarlig genom att jordskalv kan få den under högt tryck lagrade koldioxiden att "koka upp" och kväva liv i vindstilla väder under inversion. S är alltså en dyr, temporär och livsfarlig icke-lösning, som stora utsläppare med Vattenfall i spetsen sätter sitt hopp till. Den mest lyckade CC-tekniken tycks vara Vattenfalls oxyfuel. Syret till oxyfuel kan man få genom bästa, storskaliga, moderna elektrolys av vatten, som nu närmar sig teoretiskt möjliga 85 % verkningsgrad. Elektrolysen ger samtidigt den vätgas som krävs för koldioxidens reduktiva hydrering. Samtidigt byggs stora vindparker som ger enorma problem för permanenta nätet med krav på reglerkraft för att parera vindkraftens oregelbundenhet. Nu förekommer att hela sådana vindparker får stängas ner, när det blåser på fel tider. En lösning vore att låta vindparker driva elektrolys i stor skala offgrid. Elektrolys har inget problem med oregelbundenhet. Kombinatet utsläppare/metanolfabrik kan lätt parera genom att ha buffertlager för O2/H2 Slutsats och fråga till Johan Rockström: Varför denna enorma tilltro till ickelölsningen CCS och inte ett ljud om Olahs CCR (R som Recycling) Olah föreläser på Energy2050 på Aula Magna i Stockholm den 10 okt. Måtte Johan Rockström och andra auktoriteter i energi- och miljöfrågor lyssna då - inte minst Vattenfalls chef Lars G Josefsson. Det är aldrig inte för sent. Nikogda nje pozdno.
Johan Rockström: Tack J-G. jag tycker du har en viktigt poäng, som jag ansluter mig till - vi måste använda naturen för att ta ut växthusgaser ur atmosfären. Forskningen visar att vi hamnat i en så allvarlig situation att alla spännande, och hållbara, lösningar måste testas. Tack för intressant och djupgående kommentar. johan
Jan: Varför är inte befolkningsfrågan först på agendan när det gäller miljön? Borde vi inte anpassa befolkningsstorleken efter den livsstil vi "gillar"?
Johan Rockström: Hej Jan, Befolkningsfrågan är central. Vår forskning som presentars i Nature idag, fokuserar enbart på vilka processer på jorden vi måste förvalta för att hålla kvar planeten i ett stabilt tillstånd som möjliggör utveckling för världens befolkning. Sedan får utveckling ske inom säkra gränser för dessa processer. Befolkning är dock en huvud drivkraft, och vi vet att vi i princip står inför 3 nya miljarder människor 2050. En gigantisk utmaning...jr
Fredrik Bergman: Hej Johan! Långa frågan: Att många av mänsklighetens stora utmaningar inför kommande sekel hänger samman med att vi använder oss av en gammal förlegad ekonomisk modell där naturen kostar gratis och betraktas som outtömlig/oändligt stor torde stå klart för var och en som är insatt i sånt som ekosystemtjänstbegreppet och grundläggande ekologi och termodynamik (=naturlagar). Min fråga är därför om du ser mer än vaga tendenser bland de ekonomer och politiker som dikterar den ekonomiskpolitiska verklighetsuppfattningen åt oss andra, till ett nytänk runt dessa frågor? När inser även en majoritet bland dessa att det sammanlagda mänskliga fotavtrycket är för stort och att vi därför måste göra om nationalekonomin så att "marknaden talar sanning". PPP ska gälla inte bara på papperet och vid högtidstal utan även i samhället som helhet. När får vi en riktig prissättning på resursanvändning (vatten, energi, mark, ekosystem) som gör att vi kan närma oss någon form av hållbart samhälle? (menar då inte Carlgrens "Sverige-Bäst- Världen", utan globalt.) Att Merkel nyligen beställt en rapport om ekosystemtjänster är bra, liksom att stående regnskog börjar uppskattas som en (ekonomisk) resurs värd att bevara (som i REDD), liksom att Eklund i Sverige och Stern internationellt är exempel på lätt miljöyrvakna nationalekonomer som börjat förstå att det är nödvändigt att "internalisera externaliterna". Allt detta är tecken i tiden. Positiva sådana. Men. Trots allt känns det fortfarande som att det är "gammal-ekonomer" á la Radetzki som dominerar i debatten och tänkandet. Och därmed även politiken. Känns inte som att det går tillräckligt snabbt att reformera den ekonomiska världen och beslutsfattares tankesätt kring ekonomi, tillväxt och resurser. Dina tankar kring detta enorma ämne? Korta frågan: När får Herman Daly eller liknande ekonom (det s.k.) Nobelpriset ekonomi? Keep up the good work! Mvh Fredrik Bergman www.ecoprofile.se
Johan Rockström: hej Fredrik, jag håller förstås med dig till 100 %. jag håller också med om att det händer en del, men INTE ALLs, tillräckligt mkt. har du sett Joseph Stiglitz rapport till Sarkozy? Det är nog det bästa försöket att "ta död på BNP" begreppet så som det är konstruerat. Stiglitz är nobelpristagare, och hans budskap tillsammas ned Amarthya Sen väger tungt. Vi har en hel det spännande ekonomisk forskning hos oss på Stockholm resilience centre, via vårt samarbete med Beijer Institutet på KVA. Problemet är att vi måste ha en ny ekonomisk modell innan vi kan lösa miljöproblemen. detta tar tid, och tid är det sista vi har. jr
Mats P: "Skogvaktaren" är inne på samma frågar som jag går och ruvar på: Hur mycket vet man om "naturens återställande krafter" i rent reglertekniska termer? (Jag är ingenjör). Forskar man mycket om detta? Ett naivt exempel: Om alla barr och blad blir t ex 10% större på grund av att CO2-halten har ökat från ett gammalt jämviktsläge, vad säger det om naturens förmåga att kompensera de avvikelser vi introducerar. Man vill inte bara veta vilka nivåer som gäller utan vilken korrektion som naturen återkopplar. Har du någon kommentar runt detta?
Johan Rockström: Hej Mats, det forskas en hel del om detta, även om vi ännu inte förstår fullt ut dessa "långsamma" ekosystemeffekter. Exempelvis, visar forskning av global carbon project (en lysande hemsida), att hav och marker absorberar ung hälften av våra utsläpp av CO2. Intressant är att under de senaste 50 åren, när våra utsläpp har ökat från 4 till 9 Gigaton C/år, har naturen ökat sin absorption - sin kompensation, från ca 2 till 4 Gigaton C/år. De säger dock samtidigt att denna förmåga till kompensation kanske håller på att avta. jr
Danne: Om det visar sig att den "globala uppvärmningen" inte beror på människan, ska vi fortfarande försöka stoppa den?
Johan Rockström: hej Danne, Det finns tre svar på din fråga. Ett, att visst vore det önskvärt att de senaste 100 årens forskning är fel, och att människan inte påverkar klimatet på planeten. Två, men samtidigt, vet vi - genom observation - att jorden blir varmare - och OM det inte är vi som är huvudorsak, vad gör vi då?! dvs, eftersom all trovärdig vetenskap pekar på att vi är en stor del av problemet, kan vi ju också lösa det. Om det inte är vi som är problemet, då har vi verkligen ett problem. Tre. Det finns ingen vetenskap som visar att en fossil framtid är en bra framtid för mänskligheten. Dvs vi vill nog, under alla omständigheter, fasa ur vår skitiga olje och kol verklighet för en mera hållbar framtid (av skäl som handlar om hälsa, och ekonomi). Oljeländer, oljeindustri, och konservativ industri, klagar och kommer att klaga dock. jag tror alltså att vi ofrånkomligen är på väg mot en bättre framtid, OM men bara OM, vi lyckas undvika irreversibla katastrofer... Johan
J-G Hemming: Förlåt, jag hade för bråttom med datum för Energy2050, det blev en nolla isf nia. SKALL ALLTSÅ VARA 19 OKT och inget annat!
Johan Rockström: tack J-G jr
Greger: Det har ju varit en kraftig istillväxt på i Antarktis de senaste åren plus att isutbredningen i Arktis har tilltagit sedan bottenåret 2007. Hur passar det in i IPCC:s tokmodell?
Johan Rockström: Hej Greger, jag vet inte vilken IPCCs "tokmodell" är...eftersom IPCC bygger på ett mycket stort antal klimatmodeller från olika delar av världen, och dessutom, mindre och mindre på modeller, och mer och mer på observationer. Det internationella polaråret (IPY) som precis avslutats har möjliggjort nya mätningar på antarktis och de visar att isen minskar även där. Arktis isutbredning har återhämtat sig något från tröskeleffekten 2007, men är fortfarande under medelvärdet för de senaste 30 åren. Istjockleken fortsätter att minska, vilket kanske är det mest oroande. Dvs arktis is blir tunnar, och yngre - dvs mera mobil, och mera sårbar för plötslig påverkan som under 2007 (med extremt varma vindar). helt utanför modellerna ökar nu havsytan på jorden snabbare än vad IPCC projicerade, och vi kan inte längre utesluta 100 cm detta århundrade. Detta är inte modeller, utan mätningar. johan
Tomas: Hur ser du på förnybar elproduktion? Den beskrivs ofta som bra för klimatet, d.v.s. ur ett globalt perspektiv. Samtidigt som de som får produktionsanläggningarna i sin närhet kan uppleva det mindre positivt eftersom det påverkar deras närmiljö, d.v.s. ur ett lokalt perspektiv. Har du förslag på bra hantering av den typen av frågor?
Johan Rockström: Hej Tomas, jag har inga bra lösningar på hur lösa detta. Men, jag är övertygad om att klimatsituationen är så allvarlig att vi måste snabbt övergå till förnybara energikällor, vilket innebär att vi måste acceptera vindkraftverk, solkrafverk, effektiva biomassa anläggningar, etc. Det finns dock mkt som talar för att vi kommer att kombinera storskaliga och småskaliga lösningar, där tex nordafrika kanske kommer att förse EU med elektricitet från storskalig solenergi från Sahara. johan
Per: Om man inte sätter gränsvärden för kemikalierna, hur kan man istället beskriva behoven av förändringar i kemikalieanvändningen?
Johan Rockström: Hej per, här måste forskningen arbeta vidare. Alla goda ideer är välkomna. Men det är riktigt att vi injicerar så mycket kemikalier i biosfären att vi inte kan utesluta storskalig och långgående konsekvenser för levande organismer. johan
moderator: Då var det dags att avsluta chatten. Tack till alla medverkande!
M. Pigg: Kopplingen CO2 och klimatet är försumbar. Jorden har i historisk tid haft mycket högre halter av CO2 utan att det varit varmare se: http://www.geocraft.com/WVFossils/PageMill_Images/image277.gif Varför koncentrerar ni er på CO2 som är en av de "svagaste" växthusgaserna?
Johan Rockström: Hej M Pigg. klimatforskning ger dig inte stöd för slutsatsen att koldioxid har en insignifikant betydelse. Tvärtom. Under de senaste 500000 åren, har CO2 nivån svajat inom ett mkt snävt spann och aldrig överskridigt 300 ppm. Nu närmar vi oss 400 ppm, och har en uppvärmning på ca 1 C. Samtidigt har du rätt. Andra växthusgaser är viktiga (metan, kvävgaser, ozon, freoner/vätekarboner, kolpartiklar), mkt viktiga. Därför har vi inkluderat också en parameter för energitillskott (att vi inte bör överskrida en mänskligt orsakad energiökning i atmosfären av 1 W/m2). Vi har redan injicerat ca 1.5 W/m2 . johan
M. Pigg: Kopplingen CO2 och klimatet är försumbar. Jorden har i historisk tid haft mycket högre halter av CO2 utan att det varit varmare se: http://www.geocraft.com/WVFossils/PageMill_Images/image277.gif Varför koncentrerar ni er på CO2 som är en av de "svagaste" växthusgaserna?
Johan Rockström: Hej M Pigg. klimatforskning ger dig inte stöd för slutsatsen att koldioxid har en insignifikant betydelse. Tvärtom. Under de senaste 500000 åren, har CO2 nivån svajat inom ett mkt snävt spann och aldrig överskridigt 300 ppm. Nu närmar vi oss 400 ppm, och har en uppvärmning på ca 1 C. Samtidigt har du rätt. Andra växthusgaser är viktiga (metan, kvävgaser, ozon, freoner/vätekarboner, kolpartiklar), mkt viktiga. Därför har vi inkluderat också en parameter för energitillskott (att vi inte bör överskrida en mänskligt orsakad energiökning i atmosfären av 1 W/m2). Vi har redan injicerat ca 1.5 W/m2 . johan
Marcus: Man pratar ju ofta om vattenbrist och att man måste spara på denna resurs. Vad är skälet - vattnet ingår väl i ett kretslopp och "försvinner" ju inte. Är det förorening bortom all räddning som är problemet, eller är det energiförlusten vid hantering och uppvärmning?
Johan Rockström: Hej markus, föroreningar är ett problem, dock inte på en global skala. Problemet - som förklara varför vi oroas över vattenbrist på global skala - är att vi tar ut mer och mer vatten för att producera mat, och för att förse industrier och städer med färskvatten. Vi tror att det finns ca 12000 km3/yr av tillgängligt färskvatten (varje år, som snurrar i ett kretslopp). Det hållbara uttaget ligger troligen närmare 5000-6000 annars rinner floderna torra till havet. Vi tar redan ut ca 4000-5000 km3/yr, dvs vi tar redan ut, varje år, en stor, för att inte säga hela den hållbara, andelen av det årliga vatten kretsloppet. Matproduktion är den största användaren av vatten. jr
Ymnig: Men visst har klimatet varit varmare tidigare, t.ex. vid Grönlands kolonisering på 900-talet, vinodling i England etc? Hur är din syn på boken Unstoppable Global Warming, every 1500 years?
Johan Rockström: Vi har sett svängningar i klimatet i "nutid", och successivt klarar forskning av att förklara varför (ofta naturliga svängningar orsakat av naturkatastrofer på planeten). detta visar - mkt viktigt förstås - att vi måste hela tiden räkan med naturliga svängningar. Det som är intressant är att dessa "stora" svängningar (i förutsättnignar för människan - vinodlingi england etc.) har skett som resultat av ganska små temperatur förändringar (under 2-3 graders svängningar). dvs små förändringar har mkt stor betydelse. nu lägger vi på en ny ytterligare störning genom mänsklig aktivitet - ovanpå denna naturliga variation - och förmåga att buffra svängningar. vad som sker då? vet vi inte helt ohc hållet, men riskerna är stora.jr