moderator: Välkomna! Nu öppnar chatten med Staffan Tillander.
Johan Tisell: Haj Staffan, någon måtta får det vara - tur att det bidde en tummetott för hela AGW-grejen är en bluff! Läs Stockholmsinitiativet, The Cilmate scam, Div saker av Lord Christoffer Monckton så inser du. Min fråga: Kan du bevisa att det existerar AGW? God Jul till dig och din familj! Johan
Staffan Tillander: Hej Johan! Kul att höra från dig. Jag får hänvisa till IPCC och tusentals forskare världen över som i flera decennier jobbat med frågan. Hälsningar, Staffan
Micke: Jag tycker det är väldigt bra att det funnits ett klimatmöte men det är en stor skam att ni fokuserar på människans utsläpp av koldioxid som enligt 31 000 klimatforskare inte påverkar vårat klimat, se länk till välrenomerade engelska The telegraph nedan: http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/2053842/Scientists-sign-petition-denying-man-made-global-warming.html Detta betyder att 2500 forskare tror att människans utsläpp av koldioxid påverkar vårat klimat 31 000 forskare (en övevägande majoritet) tror inte att våra koldioxid utsläpp påverkar vårat klimat. Varför fokuseras det så mycket på koldioxid när det råder konsensus att vi inte värmer klimatet, varför tar ni inte climategate seriöst? Tycker du inte det vore bättre om ni istället fokuserade enbart på exploatering av regnskogen, utsläpp av riktiga miljögifter och överbefolkning, som är de egentliga hoten. Vore kul om du vågade svara på detta och även ha kvar länken till min källa ovan. Mvh Micke
Staffan Tillander: Hej Micke. Tack för dina synpunkter. Genom IPCC:s arbete har en vetenskaplig samsyn vuxit fram under en rad av år. Övertygelsen är numera stora och utbredd att klimatproblematiken är ett problem orsakat av människans verksamhet och utsläpp av växthusgaser. Åtgärder för att skydda regnskogen är en mycket viktig del av det arbete som bedrivs för att försöka möta klimatproblemet. Efter dagens chat ska jag läsa länken du föreslagit. Det s k climategate har resulterat i en undersökning. Såväl vetenskapliga undersökningar och resultat som påstådda missgrepp måste alltid tas på allvar. Hälsningar Staffan
Robin Andersson: Vad är Sverige villiga att göra för att minska utsläppet av växthusgaserna? Hur mycket pengar kommer Sverige att lägga ut?
Staffan Tillander: Hej Robin! Tack för frågan. Sverige vidtar en rad åtgärder på olika områden, och dessa har varit tämligen framgångsrika redan. Vi har under de senaste decennierna kunnat minska utsläppen av växthusgaser samtidigt som vi haft en rejäl ekonomisk tillväxt. Regeringen har dessutom angett en ambition att detta arbete ska intensifieras med satsning på förnyelsebar energi och en minskning av utsläppen till 2020 på 40% (inom den del som inte kontrolleras av EU:s utsläppshandel). Vi har också satsat en hel del på klimatrelaterade frågor i samarbetet med utvecklingsländer och i våra bidrag till de internationella multilaterala institutionerna (bl a konventionens fonder samt utvecklingsbankerna). Inom EU har vi varit med och sett till att det finns beredskap för rejäl sänkning av utsläppen, med 30% till 2020 jämfört med 1990 års nivå, under förutsättning att andra länder gör jämförbara åtaganden och åtgärder. EU har också en hög ambition vad avser internationellt ekonomiskt stöd, där vi angivit dels en nivå för snabbfinansiering 2010-2012 (runt 5-7 miljarder euro per år) och en indikativ nivå för 2020. Dessa ambitionsnivåer har vi använt för att försöka få så bred internationell uppslutning som möjligt. Det är ju så att det räcker inte om Sverige eller EU gör allt vad vi kan om vi inte får med oss andra, såväl i-länder som de stora växande u-landsekonomierna. Hälsningar Staffan
Nils: Om man tittar på vad som faktiskt nu händer med klimatet så finns det följder som inte går att undgå, som havshöjningen, torkan i länderna runt Tibet, i Afrika, att skogarna i syd Amerika kommer att vara borta, golfströmmen som redan minskat med en tredjedel osv. Vad har Sverige och Europa för beredskap inför detta, tex att städerna runt Östersjön kommer att ligga under vatten. Eller är det så att man hoppas på det bästa och undviker att ta konsekvenserna av det som redan är oundvikligt. Varför inte dämma igen Östersjön, den blir en sötvattens sjö på åttio år, då har Europa vatten och man skyddar städer som annars troligen måste överges eller vallas in till astronomiska kostnader, finns det sådana tankar hos de som styr och ställer?
Staffan Tillander: Hej Nils! Nej, några tankar på att dämma igen Östersjön finns inte. Regeringen arbetar med att förbereda anpassningsåtgärder för Sverige, men den bästa långsiktiga insatsen är att internationellt få till stånd ett bindande avtal. Hälsningar Staffan
Jonatan: Hej! varför kunde man inte från början göra klart för en förlängning av Kyotoprotokollet? Då hade väl många knutar lösts?
Staffan Tillander: Hej! EU vill ha bindande utsläppsåtaganden. Men Kyotoprotokollet omfattar idag bara en tredjedel av de globala utsläppen och räcker inte för att lösa klimatfrågan. Vi behöver en betydligt högre ambitionsnivå än så. T ex måste en överenskommelse inkludera världens två största utsläppsländer USA och Kina. Det gör inte Kyotoprotokollet. Hälsningar Staffan
Micke N: En av mänsklighetens absolut sämsta egenskaper är det som kan uttyckas med: "Men alla andra gör ju det!" I det här fallet kan man omformulera det till: Om inte de andra gör nått tänker inte jag göra nått. Frågan jag ställt mig hela tiden: Varför tar inte EU täten och proklamerar: Vi ska sänka våra utsläpp med 30% till 2020 oavsett vad ni andra gör. Gör EU så tar vi helt klart "the high road" och får en helt annan auktoritet i världssamfundet. Ge mig en rimlig förklaring till varför allting alltid måste förhandlas istället för att bara se till att få det gjort.
Staffan Tillander: Hej Micke! Bra fråga. Vi har använt EU:s villkorade åtagande om 30% utsläppsreduktion som en hävstång för att förmå andra att göra mer. Vi har delvis varit framgångsrika. En hel del länder har under hösten höjt sina ambitonsnivåer. Vi kommer att fortsätta detta arbete tills vi nått tillräckliga åtaganden för att hålla tvågradersmålet inom räckhåll. Detta arbetssätt kombinerar det goda exemplets makt med att kunna vara pådrivande genom villkorade åtaganden. Bakom detta ligger övertygelsen om att enbart EU-insatser inte räcker (EU står för drygt 10% av de globala utsläppen) och att det behövs såväl det goda exemplet som tydliga krav och påtryckningar. Hälsningar Staffan
Björn: Varför var inte EU eller något enskilt EU-land med på den överenskommelse som lades fram av USA, Kina, Indien, Brasilien och Sydafrika? Ville EU-länderna inte vara med eller blev man ställd åt sidan?
Staffan Tillander: Jo visst är EU med. Vi var med i framförhandlandet av The Copenhagen Accord och vi står bakom den. Men vi anser inte att den innehåller så långtgående åtgärder och åtaganden som vi hade önskat. Vi stannar inte här utan använder resultaten från Köpenhamn som utgångspunkt för ett intensifierat arbete. Hälsningar Staffan
Rudolf Rödmule: Anser du att bakom kulisserna så förbereds en övergång till en global regering?
Staffan Tillander: Nej! Hälsningar Staffan
Mike: Är det möjligt att få till stånd ett juridiskt bindande avtal som samtliga 192 FN-länder ratificerar inom de första sex månaderna under nästa år?
Staffan Tillander: Det kommer att ta längre tid än så. Ett juridiskt bindande avtal bör man kunna få till stånd under 2010, men ratifikationsprocessen tar ytterligare någon tid. Hälsningar Staffan
Kolmar: Vilka länder är det som sätter dagordningen på mötet?
Staffan Tillander: Formellt sätts dagordningen av samtliga länder. I realiteten kan man genom effektivt arbete se till att vissa frågor hamnar högt på dagordningen. Exempelvis har EU sett till att tvågradersmålet, snabbstartsfinansiering och åtgärder för utsläppsminskningar från såväl samtliga i-länder som de avancerade u-länderna har stått högt på agendan. Hälsningar Staffan
Eth: Vad kan man dra för slutsatser om chanserna till ett "riktigt" avtal inom den nära framtiden?
Staffan Tillander: Svårt men mycket angeläget. Vi arbetar vidare för att uppnå ett sådant avtal under 2010. Hälsningar Staffan
Ingrid Jegou: Hej! Jag undrar hur diskussionerna gick kring fragor rorande oro for forlorad konkurrenskraft som foljd av assymmetriska ataganden om utslappsminksningar och kring gransskattejusteringar? Hur stort stod finns i EU for att infora gransskattejusteringar (Sarkozy's forslag) nu nar man inte enades om nagot ambitiost globlat avtal? Hur staller sig Sverige till gransskattejusteringar? Tack!
Staffan Tillander: Hej Ingrid! Oron för förlorad konkurrenskraft finns med. Det effektivaste svaret är en internationell överenskommelse med jämförbara åtaganden. Vi nådde inte målet i Köpenhamn men vi jobbar vidare. Åtgärder för att hindra handel eller justera gränsskatter och tullar anser vi inte vara en framkomlig väg. Det skulle riskera leda till motåtgärder som skulle få en negativ effekt för samtliga. Denna uppfattning delas av det stora flertalet medlemsstater inom EU. Jag vill också påminna om att vi inom det europeiska utsläppshandelssystemet har gratis tilldelning av utsläppsrätter till konkurrensutsatt industri. Hälsningar Staffan
Gustaf: Hej! Borde inte både danskarna och EU ha förstått redan innan mötet att i-världen och u-världen stod för långt ifrån varandra? Vad kunde tjänstemännen egentligen åstadkomma, när det fanns så stora politiska motsättningar?
Staffan Tillander: Hej Gustaf! Din fråga är berättigad. Svaret är ja. Vi insåg att det finns djupa klyftor i synsätt mellan olika länder även om skillnaden inte i huvudsak går mellan i-länder och u-länder som grupp. Tvärtom är det så att vi i EU har en gemensam syn med många sårbara länder (de fattigaste och de små östaterna). En hel del framsteg har också gjorts när det gäller olika delfrågor (t ex avskogning, anpassning till klimatförändringarna). EU har under det senaste året arbetat för att samla de länder som vill åstadkomma förändring, och uppnå ett bindande och ambitiöst avtal. Vi har delvis varit framgångsrika men nådde inte ända fram. Det här arbetet måste nu gå vidare. Hälsningar Staffan
Mats: IPCC:s styrelse är politiskt tillsatt, med flera ledamöter från vänster och miljörörelsen. Kan det vara ett problem?
Staffan Tillander: Styrelsen består av personer med vetenskaplig bakgrund. De väljs och sitter med på sina vetenskapliga meriter. IPCC:s arbete har getts globalt och brett erkännande. Hälsningar Staffan
Leon: Efter Climategate menar många att förtroendet för CRU/IPCC är förbrukat. Anser du att vi bör få en oberoende granskning av CRU/IPCC?
Staffan Tillander: Hej! IPCC:s arbete är beroende av resultat från hundratals forskargrupper. Här finns vetenskaplig granskning och peer review enligt etablerade och öppna principer. Detta säkerställer en hög trovärdighet och kvalitet. Hälsning Staffan
Kalle: CO2 är ju centralt i dagens debatt -- men diskuterade man överhuvudtaget problem m miljögifter o miljöförstöring i världen ( ffa afrika, asien o sydamerika) -- diskuterade man problemet m växande befolkning ?? även detta problem är det ju afrika, asien o sydamerika som ansvarar för ... diskuterade man hela världens individer o vårt ansvar att inte skita ner o att inte få mer än ex 2 barn per par ????
Staffan Tillander: Hej Kalle! Klimatåtgärder för nästan alltid med sig positiva effekter på andra miljöområden. T ex är minskad användning av fossila bränslen en bra åtgärd för att minska försurning och utsläpp av tungmetaller (kolförbränning innebär t ex stora kvicksilverutsläpp). Avskogning är ett annat exempel. Stor betyudelse frö klimatet men också för biologisk mångfald och ursprungsbefolkningarnas levnadsvillkor. Din fråga pekar på hur viktigt det är att se miljöfrågan liksom klimatfrågan i ett bredare utvecklingsperspektiv. I det sammanhanget är givetvis befolkningsfrågan liksom demokrati och utbildningsinsatser viktiga. Hälsningar Staffan
Kris: Hej Staffan. Jag har själv suttit i tuffa förhandlingar och är mest förvånad över att så många är förvånade över resultatet i Köpenhamn. Hur är det möjligt att ha så dålig koll på läget efter åratal av förberedelser? Och tror du det blir ngt nytänkande inför kommande möten?
Staffan Tillander: Hej Kris! Detta var inte förvånande för all som deltagit i förhandlingarna. Vi kommer att jobba vidare med nytänkande och för att stärka och komplettera FN-processen. Hälsningar Staffan
Peter: Hur ska man få med de nationer som blockerat arbetet i Köpenhamn med på tåget?
Staffan Tillander: En mycket viktig fråga. Arbetet på att bygga broar mellan olika länder måste gå vidare. Samtidigt får det inte bli så att länder som blockerar för att de har låga ambitioner lyckas med detta. Strävan att få med alla måste kombineras med en hög ambitionsnivå. EU kommer att fortsätta samarbeta med de länder som ligger i framkant, som är mest ambitiösa. Det kan gälla vissa industriländer med höga reduktionsmål, och det gäller sårbara länder som östater och de minst utvecklade länderna. Staffan
Mari: Hej Staffan! Varför låter EU Polen förpesta luften för oss med sina kolkraftverk?
Staffan Tillander: Hej! Polen lyder under samma regelverk som övriga EU. Det har skett en dramatisk förbättring i luftkvalitet under de senaste 20 åren och målsättningen är att denna utveckling fortsätter. Hälsningar Staffan
Charlotte Nilss: Hej! Jag undrar när under själva COP-mötet det började barka åt fel håll. Var det så att tjänstemännen jobbade undan för få frågor tills det var dags för ministrarna? Eller var det "bara" dålig vilja bland heads of delegation?
Staffan Tillander: Hej! Trögheten och svårigheterna har pågått under hela året. Vi har hela tiden försökt fokusera på substans och att komma framåt. I Köpenhamn var ett av de största problemen att vissa nationer blockerade substansförhandlingar genom att resa procedurella invändningar. Vi försökte från EU:s sida att finna vägar framåt som skulle innebära att substansdiskussionerna kom igång. Tyvärr lyckades detta för sent och det blev då för lite tid att förhandla substansen. Hälsningar Staffan
Lena: Blev det några rejäla praktgräl vid förhandlingsbordet - eller är det en diplomatisk ton som gäller? Bjussa gärna på nåt spännande från bakom kulisserna!
Staffan Tillander: Ibland hårda tag verbalt. Uppriktighet och tydlighet är enligt min mening god diplomati. En del överord, peronangrepp och överdrifter är emellertid djupt beklagliga och sådant vi skulle varit utan. Det gynnar inte saken. Hälsningar, Staffan
johanna: Är USA en "propp" som blockerar? Om så är falletk, hur skall andra länder hantera att den enda supermakten för tillfället inte väljer att vara ett gott exempel?
Staffan Tillander: Hej! USA har under President Obama lagt om kursen. Vi hoppas denna kursändring håller i sig och genomförs i lagstiftning, och då leder till mer ambitösa utsläppsreduktioner än vi hittills sett. Men USA är inte den enda supermakten i det här sammanhanget. Vi måste ha med såväl USA som Kina i en global överenskommelse. Hälsningar Staffan
Nils: Nils: Diskuterades något kring lokal trafik, att göra den om möjligt gratis eller har Sverige några sådana tankar, om den blev gratis skulle det vara en stor vinst.
Staffan Tillander: Hej Nils! Vi behöver åtgärder på olika nivåer, såväl internationellt som nationellt. Transportsektorn är en av få sektorer som vi inom EU ännu inte fått grepp om vad avser utsläpp av växthusgaser. Vi kommer att behöva jobba vidare med denna sektor och en åtgärd EU driver internationellt är att få till stånd mål om minskning av utsläpp och användning av styrmedel. Exakt hur dessa åtgärder omsätt nationellt är en viktig fråga för varje land att ta ställning till. Hälsningar Staffan
sandra: Hur pass vikigt är det att USA är med på "tåget"? Kan inte resten av världen helt enkelt strunta i USA och börja arbeta aktivt för miljön?
Staffan Tillander: Hej! USA liksom Kina måste vara med. Detta understryks av det faktum att dessa båda länder tillsammans står för nära hälften av de globala utsläppen. Kina står dessutom för en stor del av den framtida ökningen. Staffan
moderator: Nu avslutar vi chatten. Tack alla som medverkat!