Palle: Jag tycker man kan utgå från att Grekland ställer in betalningarna. Även om nuvarade regering fått igenom sin vilja, så är det ju val i framtiden. Hur ska man positionera sig i ett sådant fall?
Håkan Frisén: Hej Palle, Det finns säkert en risk för att åtstramningarna kommer att väcka mycket protester både i parlamentet och på gatorna. Just nu tyder också marknadens prissättning på en ganska stor risk för betalningsinställelser och på kort sikt kommer oron säkert att bestå. Jag tror dock att trycket från andra euro-länder, IMF och andra kommer att bli så stort att Grekland faktiskt genomför en kursändring. Det är visserligen en historisk förändring i synen på finanspolitik och ordning och reda i skattesystemet som krävs.
Dan Eriksson: Var har det brustit ? Det sägs att europeiska centralbanken inte har agerat tillräckligt kraftfullt. Hur har den ekonomiska politiken bedrivits i Grekland ? Finns det inte överenskommelser och ekonomiska krav i unionen som skall motverka just detta vi ser i Grekland?
Håkan Frisén: Hej Dan Det är ganska mycket som gått snett, både på kort och lång sikt. Grekland kom in i Euro-zonen på lite tvivelaktiga grunder där statistiken över statsfinanserna inte var tillförlitlig. När man väl fick del av den låga räntan, underlät man att ta tag i problemen. Nu har man byggt stora underskott och fått så höga kostnader att man har svårt med konkurrensen. Regelverket inom Euro-zonen har dels varit för slappt och dels har sanktionsmöjligheterna varit tandlösa. Stora länder som Tyskland och Frankrike slarvade också under en tid. Under den akuta krisen har man varit väldigt saktfärdig att agera och det beror nog på att man inte har färdiga procedurer och att det tar tid att samordna 16 länder. Nu när IMF komit in i bilden blir det nog bättre tryck, men man är ändå sent ute.
Saida: Hej Håkan, om det nu blir att Grekland inför nya Drachmas, kan jag då änväda de gamla som ligger hemma o skräpar?
Håkan Frisén: Hej Saida Nej, det kommer inte att gå. Man hade några år på sig att växla in dom när euron infördes, men nu får man börja på helt ny kula om krisen verkligen skulle gå så långt.
Jan: Kommer kronan att stärkas mot euron nu?
Håkan Frisén: Hej Jan Ja, på något års sikt tror vi att vi ska ner till 9,00 mot euron. Under den akuta krissituation vi nu är i verkar det dock som att kronan återigen försvagas. Då verkar placerare söka sig till stora valutor. Även den norska kronan får stryk i sådana lägen trots de stora överskotten. Däremot gynnas de svenska räntorna av krisen. Långa statobligationsräntorna har fallit rejält. Där lönar det sig att ordning i finanserna även på kort sikt.
jämtlandssonen: vad är din uppfattning om utvecklingen inom kommande år: Vi har sett första krisen nu i Grekland. Kommer detta sprida sig(med tanke på de enorma statsskulderna)?Kan man förvänta sig en omfattande kris när 'statsskuldsbubblan' spricker? Vad skulle hända för om USA + Euroländerna i princip hamnar i konkurs?
Håkan Frisén: Hej Jämtland Spridningsriskerna är förstås den stora huvudvärken just nu. Vi verkar ha kommit i fjärde steget i finanskrisen. Husägarnas problem blev bankernas problem. Sedan tog centralbankerna över mycket av problemen och nu är det staternas budgetproblem som står i fokus. Jag tror de akuta spridningsriskerna främst rör Portugal och Spanien, vilket är illa nog. De riktigt stora ekonomierna måste också spara, vilket kommer att hämma konjunkturen, men jag tror inte vi kommer att få se någon större ränteuppgång eller fundamenal misstro mot att detta ska gå. Det är stora skulder men inte större än att de går hantera med traditionell om än hårdhänt åtstramningspolitik.
Mods 71: Hej experten! Kommer kronan att klara sig i förhållande till såväl euron som pundet och dollarn, tror du?
Håkan Frisén: Hej, på kort sikt kommer kronan att få stryk sådom små valutor alltid får i orostider. På längre sikt kommer den att förstärkas ned till 9,00 mot Euron. Men mot dollarn blir det nog lite tyngre resa. Den amerikanska konjunkturen ser ut att var på väg upp trots obalanser. Räkna med att kronan ligger runt 7,50 de närmaste åren. Jag gör en ganska feg prognos även mot pundet och räknar med nivåer runt 11 kr.
Evelina: Hur troligt är det att vi får en ny likviditetskris och förtroendekris mellan banker?
Håkan Frisén: Hej Evelina, ett av dom stora hoten är att krisen i Sydeuropa ska slå hårt mot främst spanska, franska och tyska banker. Någon total förtroendekollaps som den vi såg 2008 lär det definitivt inte bli. Jag tror dock det kommer att behövas direkta stödåtgärder t ex likviditet från ECB för att undvika att problemen blir så stora så att de sätter stopp för konjunkturuppgången.
Dimitris: Hej! Kommer Greklands ekonomi att storta samman? Vad tror du?
Håkan Frisén: Hej Dimitris, Det ser ju otäckt ut just nu och det är ju kraftiga förändringar som behövs. Både skuldsituationen och konkurrensläget ser mycket illa ut. Jag tror nog att pressen från omvärlden kommer att bli väldigt stor och att man inte har så stort val än att genomföra besparingar. På lång sikt kan det ju innebära att ekonomin kommer att fungera bättre. Det finns ganska många exempel i andra länder på det.
MC: Håkan, jag har hört att ni ekonomer på SEB länge oroat er för en andra våg av kreditkrisen, har ni fått rätt nu.. tillslut..?
Håkan Frisén: Ja, vi har på olika sätt försökt diskutera alla de faser av anpassningen som återstår t ex när det gäller den privata sektorns skuldanpassning, reformering av det finansiella systemet och inte minst hantering av de statsfinansiella problemen. På sätt och vis har vi väl fått rätt, men jag tycker ändå inte man ska måla i alltför svarta färger. Återhämtningen har fått fart i stora delar av världen och effekterna på arbetsmarknaden blev inte så allvarliga som vi befarade.
Stefan: Är det inte en överreaktion att börserna i hela världen dyker pga Greklands problem? Dom flesta bolag visar bra resultat.
Håkan Frisén: Hej Stefan, Man kan tycka det. Men det tog ju ganska lång tid innan börserna började reagera överhuvudtaget och rekyler efter snabba uppgångar är ju alltid svåra att värdera. Att man på europeisk nivå har varit så tafatta när det gäller krishanteringen är ju ganska illavarslande. Samtidigt blev också de grekiska protesterna bredare och häftigare än befarat. Riskerna för spridningseffekter till andra länder och till banksystemet har därigenom hunnit skrämma upp många. Samtidigt finns det mycket som talar för börsen just nu: Konjunkturuppgång, stigande vinster och låga räntor och kommer man tillrätta med metoderna att hantera problemen i Sydeuropa borde detta ta ut sin rätt på lite sikt.
Crille Humla: Är det risk att börsen faller mycket mer än den redan gjort på grund av EU-krisen?
Håkan Frisén: Crille Jo det finns en ganska stor risk att vi får se ytterligare börsfall den närmaste tiden så länge krishanteringen går trögt och osäkerhet kvarstår om den politiska omläggningen i Sydeuropa. Samtidigt finns ju faktorer som talar för börsen. Allt tydligare konjunkturuppgång, stigande vinster och låga räntor borde vara viktigare faktorer på sikt. .
gunnar: Varför påverkar några spendersamma greker hela världens börser?
Håkan Frisén: Gunnar, Skulle tro att det är för att det är ett tydligt exempel på några av de stora utmaningar vi nu står inför. Hur kan olika länder politiskt hantera stora underskottsproblem på ett sätt som medborgarna accepterar? Hur fungerar egentligen eurosystemet i praktiken när olika länders intressen står emot varandra? Det har väl blivit uppenbart att regelverket inom valutasamarbetet är otillräckligt och då påverkas hela Europa mer eller mindre. Banksystemet är också fortfarande bräckligt och en ny våg av kreditförluster ökar osäkerheten.
Daniel: Det ryktas om att Spanien är i behov av tre gånger så mycket i nödlån som Grekland. Är detta sant?
Håkan Frisén: Hej Daniel Ja, man kan göra kalkyler som landar i de slutsatserna. Men det bygger på att Spanien tappar kontrollen och inte förmår hantera situationen på egen hand. Dit är det en bit kvar.
Hr. Persson: Hur snabbt kan det gå innan Spanien eller Portugal befinner sig i samma situation som Grekland? Veckor? Månader?
Håkan Frisén: Hej, De har en betydligt bättre situation på många sätt, men risken finns att speciellt Portugal kan få så stora problem med att låna på öppna marknaden att de kommer att behöva stöd. Det kan i så fall bli uppenbart om några månadeer. Viktigt är förstås hur lösningen av Greklandskrisen kommer att utformas.
Claudia: Kommer den krisen att påverka Sverige på nåt sätt?
Håkan Frisén: Jo, vi påverkas ju redan vi svagare börs, svagare krona och lägre räntor. Men för att krisen ska stoppa den svenska återhämtningen krävs att krisen sprider sig till en ny våg av internationell bankkris som också drabbar USA. Även om vi har mycket handel med Euro-länderna är svensk ekonomi främst beroende av den globa industrikonjunkturen.
Göran: Det finns andra länder på balkan med dålig ekonomi förutom grekland tex serbien bulgarien osv hur kom det sig att de länder inte hamnar i sån kris? Kan det vara så att de inte är med i EU?
Håkan Frisén: Hej Göran, Det är en bra fråga. Det handlar om att eurosystemet gör att länderna sitter ihop på ett annat sätt. Dels kan obalanser byggas upp under en längre tid i skydd av gemensam valuta och ränta. När krisen väl bryter ut kräver den gemensamma aktioner. Att sårbarheten avslöjats så tydligt är en orsak till att ett litet lands problem får så stora effekter.
moderator: Nu är det 10 minuter kvar av chatten.
Jesper och Chri: Grekernas syn på sin egen kris verkar väldigt verklighetsfrånvänd just vad det gäller deras egna stadskassa och hur de betalar in till densamma. Protesterna sker ju både mot skattehöjningar och minskade statsutgifter. Kan detta leda till att Greklands budgetunderskott fortsätter öka trots europeisk uppbackning? Är utlåningen bara konstgjord andning?
Håkan Frisén: Ja, det är detta som är dilemmat. Om man inte ändrar sin syn i grunden blir alla hjälpinsatser meningslösa och kontraproduktiva, vilket nog förklarar den avvaktande inställningen från Merkel och Tyskland. Samtidigt finns ganska många exempel på länder som faktiskt ändrat sin långsiktiga politik under sådant tryck som andra euro-länder och IMF nu utsätter Grekland för.
Jockum: Hur påverkar denna kris förutsättningarna/sannolikheten för ett eventuellt svenskt euro inträde? jag förmodar att du som ekonom såg fördelar med Sverige i EMU tidigare, gör du fortfarande det på lång sikt?
Håkan Frisén: Hej Jockum Jag tror att krisen är så djup att det kommer att påverka debatten i Sverige, Danmark och Storbritannien. De svagheter som många påtalat har visat sig allvarligare och större än befarat. De går nog att hantera men då måste medlemmarnas acceptera mer kontroller och större inslag av gemensam politik och när det gäller budgetsidan.
Mattias: Vilka länder är i huvudsak de som har väldigt gott om pengar och som t ex piigs och USA är så svårt skuldsatta till?
Håkan Frisén: Hej Mattias, Det handlar mycket om Kina och Japan. Men även länder som Tyskland, Sverige och Norge har ganska stora överskott i sin utrikeshandel
moderator: Nu stänger chatten. Tack alla som medverkat!
Conny Ohlsson: Hej Hawkie! Vilka positiva effekter kan denna Greklandskris tänkas ha på lite sikt?
Håkan Frisén: Hej Conny, de positiva effekterna handlar om att alla länder börjar ta sina statsfinansiella problem på allvar och inte slarvar i skydd av euron. I Spaniens fall är arbetslösheten nu uppe på 20% och det är ju ohållbart på många sätt. Kan krisen bidra till en annan syn på detta vore det bra. Tydligare regelverk och sanktionssytem i eurosamarbetet behövs också
Li: Paulk Krugman skriver i NY Times att de europeiska regeringarna inte ser vidde av Greklandskrisen och att det troligaste är att Grekland släpper euron för att undvika ett nytt Argentina 2001. Vore det inte bäst att låta Grekland få tillbaka Drachmern?
Håkan Frisén: Hej Li Amerikaner har hela tiden haft en skeptisk syn på Europrojektet och får nu vatten på sin kvarn. Tror nog att ledande politiker inser dilemmat. Det har ändå varit svårt att hitta rätt åtgärder i systemet. Tyskland och andra länder har inte velat agera förrän man varit säkra på att verkligen en förändring sker i Grekland. Men denna avvaktande hållning har nu visat sig vara en ganska farlig strategi.