moderator: Nu startar vi chatten med Jörgen Hettne vid Svenska institutet för europapolitiska studier. Ställ dina frågor om EU:s Lissabonfördrag, välkommen med dina frågor!
Mats Schröder: Kan verkligen en person i Tjeckien , Presidenten Klaus , stoppa fördraget genom att inte skriva på? Alla andra instanser i TJekien har accepterat fördraget. Kan man inte utesluta Tjeckien och Irland?De verkar se det hela som ett inrikespolitiskt problem!
Jörgen Hettne: Man kan nog räkna med att hela EU:s intressen vägs in i Tjeckien om Irland röstar ja. Klaus utnyttjar en formalitet på ett sätt som i längden inte är hållbart.
Isak: Varför röstar Irland igen, när man redan har röstat Nej till Lissabnfördraget? Är inte det lite som att säga, "gor om, gör rätt" från EU:s sida? mvh, Isak
Jörgen Hettne: Naturligtvis kan man se det så. Men man vill också vara säker på att Irland visste vad man sa nej till, men tanke på vilka konsekvenser det får för alla som har sagt ja. Därför har EU lämnat försäkringar och preciseringar och ber Irland bekräfta eller inte sitt tidigare nej.
AC: Innebär inte Lissabonfördraget mindre demokrati eftersom beslut i EU nu inte kräver enhällighet?
Jörgen Hettne: I vart mindre nationellt veto. EU kan liknas vid ett demokratiskt projekt där demokratin flyttas till europeisk nivå när frågans natur kräver det. I ett system med 27 länder försvinner det tidigare självbestämmandet. Det är viktigt att det blir rätt frågor man flyttar. Genom Lissabonfördraget vill i synnerhet bekämpa gränsöverskridande brottslighet på ett mer effektivt sätt.
LBS, Lund: Vad blir det svåraste bakslaget för EU om Irland och Tjeckien röstar nej, tror du?
Jörgen Hettne: Samarbetet blir trögare eftersom det inte är anpassat till nuvarande situation. Det är också en stort misslyckande att alla ansträngningar att skapa ett nytt fördrag inte ledde till något. Samarbetet fortsätter dock.
EHM: Fördraget innebär en ökad militärisering, upprustning och grund för eu-mililtär som ska skydda europeiska intressen. Varför ger vi upp vår alliansfrihet och vad innebär det?
Jörgen Hettne: Tankar om gemensamt försvar har funnits länge och nämnts även i tidigare fördrag. Det krävs dock att alla länder är överens. Jag kan inte se att Lissabonfördraget innebär någon konkret förändring.
EHM: De stora eu-länderna kommer ju att få lättare att driva igenom sin egen linje. Varför ställer sig alliansen och socialdemokraterna bakom detta när sverige uppenbarligen får mindre att säga till om?
Jörgen Hettne: EU har alltid gynnat småländer i omröstningar om nya regler. Många röster i förhållande till storlek. Nu tas större hänsyn till befolkningsmängd. Jag tror de flesta länder har funnit detta rimligt och naturligt.
Erik A: Stämmer det att Irland har pressat fram försvagningar av EU:s rättighetsstadga för att kunna lobba för ett ja på hemmaplan?
Jörgen Hettne: Det handlar mer om preciseringar. Rättighetsstadgan hotar inte Irlands abortlagstiftning. Det har klarlagts genom tidigare domar från Europadomstolen och EG-domstolen. Man har nu försäkrat att rättighetsstadgan inte innebär en förändring om den blir bindande.
Samuel, skövde: Varför anses det mer demokratiskt med majoritets beslut än enhällighet? är inte EU ett sammarbete mellan länder? I ett sammarbete borde väll alla medlemsländer få lika stor bestämmande rätt?
Jörgen Hettne: Det är en avvägning mellan vad som är effektivt och mest demokratiskt. Att alla är överens är jättebra (det är man ofta även vid kvalificerad majoritet), men det måste också vara möjligt att komma fram till beslut annars sönderfaller samarbetet.
Jack Eriksson: Finns det något i Lissabonfördraget som berör skydd för minoriteter?
Jörgen Hettne: I stadgan om grundläggande rättighet som genom Lissabonfördraget ska bli bindande finns i artikel 21 ett förbud mot att diskriminera minoriteter.
Rock: Har Sveriges regering inte några invändningar mot fördraget för Sveriges del såsom de flesta andra medlemsstater har eller har haft?
Jörgen Hettne: Sverige har liksom andra stater haft många invändningar under förhandlingarna. Vissa har accepterats andra inte. Sverige har dock inte kommit med krav precis innan undertecknandet som t.ex. Polen gjorde, vilket blev mer uppmärksammat.
Daniel Björklun: Hur påverkar fördragen facken och lönebildningen i sverige? Ökar det möjligheten att dumpa lönerna för företagen?
Jörgen Hettne: Nej, möjligheten till att hindra lönedumpning förändras inte. I vart fall inte på ett tydligt sätt. Detta regleras av det s.k. utstationeringsdirektivet som inte påverkas av Lissabonfördraget. Sociala rättigheter (t.ex. stridsåtgärder) får däremot en starkare ställning genom stadgan om grundläggande rättigheter.
Niklas: Finns det någon sanning i att dödsstraffet tillåts återskaffas med det nya fördraget?
Jörgen Hettne: Nej, tvärtom är dödsstraff förbjudet enligt artikel 2 i Stadgan om grundläggande rättigheter.
Niklas: Kommer ett arbete med ett nytt fördrag efter Lissabonfördraget satts igång? Eller är detta det sista fördraget med stora reformer?
Jörgen Hettne: Jag hoppas man lär av alla dessa problem och försöker lösa färre frågor åt gången i framtiden. Om Lissabonfördraget träder i kraft behövs inget "stort" fördrag inom överskådlig tid.
Frida: Mer makt till Bryssel. Vill du se detta? Min fråga:Vad är demokrati för dig?
Jörgen Hettne: Jag tror inte nationalstaten kan lösa alla frågor i den tid vi lever i. Internationelltsamarbete är ett sätt att komma till rätta med många problem. EU är det forum vi har för att lösa gränsöverskridande frågor i Europa. Att utöva makt gemensamt i sådana frågor ser jag inte som ett hot mot demokratin.
Palle: Varför kan inte EU "börja om från början" så att alla vi som vill vara med i ett EU under Lissabonfördraget kan köra vårt race, och Irland med flera bli utslängda och klara sig bäst de vill.
Jörgen Hettne: Det har diskuterat i akademiska kretsar att alla utom t.ex. Irland kan gå ur EU och börja om. Det är en drastisk lösning men möjlig i teorin.
Frida: Är det inte ganska talande att DN arrangerar denna chatt nu, okt 2009? Vill man att "folket" verkligen ska veta vad som röstas om över deras huvuden? Varför ville inte regeringen att det skulle folkomröstas i Sverige?
Jörgen Hettne: Jag tror att det mest handlar om att det inte är en enkel JA och NEJ fråga, som vänster och högertrafik. Lissabonfördraget innehåller ju hela EU-samarbetet på en gång och hur det ska utvecklas. Den typ av frågor brukar Riksdagen få ta hand om i Sverige.
Ola: Kommer inte lissabonfördraget att underminera vår egen grundlag och defacto skapa "united states of Europe"?
Jörgen Hettne: EU samarbetet påverkar vår grundlag som ju i huvudsak är skriven för den situation som gällde innan medlemskapet. Man får leta både i den svenska grundlagen och EU:s fördrag för att hitta svar på många viktiga frågor. Lissabonfördraget i sig innebär ingen stor förändring.
Albert: Sverige skulle vara med och påverka...hur mycket har vi egentligen påverkat? Blir väl ännu mindre vi kan påverka med nya fördraget?
Jörgen Hettne: Vi är 1 av 27 medlemmar. Men EU är faktiskt mindre maktspel än internationellt samarbete utanför EU:s ram. Goda argument fungerar (oftast) bättre än politisk styrka i EU. Jag tycker Sverige har haft ett påtagligt inflytande under sitt ordförandeskap.
Pontus: Vilken makt kommer "EU-Presidenten" (högsta talesman eller vad posten ska kallas) att få under Lissbonfördraget?
Jörgen Hettne: Han eller hon ska leda Europeiska rådet. Idag är det ordförandelandets stat- eller regeringschef som leder detta råd. Presidenten får alltså inte besluta själv (det gör rådet) men kan påverka dagordningen och den långsiktiga utvecklingen av EU.
Rock: Finns det något i fördraget som svenska näringsliv kan dra nytta av eller eventuellt hindras av?
Jörgen Hettne: Fördraget handlar om ny strukturer och former för beslut. Näringslivet påverkas främst när dessa strukturer och beslutsformer resulterar i konkreta direktiv, förordningar mm. Marknadsreglerna är kvar men man talar om social marknadsekonomi i stället för fri konkurrens. Det är svårt att säga vilka förändringar detta kan leda till.
injo: Rätt frågor flyttas upp säger Du. Vem avgör vilka frågor som är de rätta?
Jörgen Hettne: Detta avgörs i EU:s lagstiftningsprocess. Kommissionens initiativ. Europaparlamentet och rådets beslut. Och de nationella parlamentens s.k. subsidiaritetskontroll. Sverige kan alltså påverka kommissionen (i kommittéväsendet/beredningen) rådet (genom sin minister) parlamentet (genom svenska parlamentariker) och slutligen genom riksdagens kontroll av om en fråga hör hemma på nationell eller europeisk nivå. Motsvarande gäller för de andra länderna.
Eva: Hur ser Du på ansvarsfördelningen mellan Europeiska Rådets ordförande, den Höga Representanten, Kommissionens ordförande och, slutligen, det roterande ordförandeskapet? Är rollerna klara för dessa delvis nya aktörer?
Jörgen Hettne: Nej detta är inte särskilt klart utan kommer att utvecklas om/när fördraget är i kraft. Man kan gissa att det kommer att uppstå en maktkamp så det har stor betydelse vem som innehar de olika positionerna.
Rock: Exakt vilka kommer att vara med och besluta om vem som skall bli "EU-President"?
Jörgen Hettne: Europeiska rådet, dvs. medlemsstaternas stats- och regeringschefer väljer sin ordförande för en period av 2,5 år.
moderator: Nu var det dags att avsluta chatten. Ett stort tack till alla medverkande!
G: Du måste väl ändå erkänna att makten flyttas längre och längre från folket? Tror du det är bra eller dåligt?
Jörgen Hettne: Ja, det är väl det vi kallar globalisering. Jag tror inte den utvecklingen går att stoppa och att vi måste hitta demokratiska lösningar på problemen. Om det fungerar tycker jag beslutfattande ska vara så lokalt förankrat som möjligt, men det finns många frågor som vi inte kan göra något åt på lokal nivå.
Moe: Vad händer om det blir ett nej på Irland?
Jörgen Hettne: Jag tror att det innebär att man ger upp Lissabonfördraget och utvecklar EU mer successivt och försiktigt i framtiden. Vissa institutionella förändringar kommer man dock att försöka införa mycket snart.
Svempa: Kommer EU kunna kommendera ut våra söner/barn i krig om Lissabon går igenom? Hur skall man se på att kommissionen fortfarande är de enda som i praktiken får föreslå nya lagar? Kommer det nationella svenska parlamentet kunna påverka någonting i grunden, och om de inte kan det, har vi inte i praktiken avskaffat den svenska demokratin (1,9% av inflytandet i EP är inte särskilt imponerande...)? Hur ser det ut med friheter i EU? Frihet från övervakning av vår kommunikation, frihet att demonstrera? Yttrandefrihet? Frihet från godtyckligt frihetsberövande? Kommer EU centralt att kunna (eller skaffa sig kompetensen att kunna) beskatta oss svenskar? Kommer Sverige få en kommissionär eller behövs inte en sådan? Om EU tar över området rättsskipning och rättvisa från de nationella parlamenten, kommer vi alls att kunna påverka de lagar som styr oss sedan? Om EU får en egen armé, och saker som SitCen och EGF bildas polisiärt, finns det då någon praktisk möjlighet att gå ur EU sedan? Om EU övervakar all kommunikation, får möjlighet att stänga ned obekväma nätsidor osv, hur är det tänkt att en miljon människor skall kunna samordna sig till att tvinga fram ett lagförslag som inte EU-toppen redan vill se?
Jörgen Hettne: EU:s utrikes- och säkerhetspolitik förändras inte i grunden. Det förblir ett mellanstatligt samarbete inom EU:s ramar, med nationellt självbestämmande. Att alla länder ska ha en kommissionär har klarlagts efter Irlands Nej. Det straffrättsliga samarbetet rör enbart gränsöverskridande frågor. Det handlar om att koordinera på internationell nivå och inte ta över nationell kompetens i någon stor utsträckning. Att gå ur EU är möjligt men får naturligtvis betydande konsekvenser.
injo: Kan EU i demokratisk ordning tvinga sverige att överge kronan
Jörgen Hettne: En medlemsstat i EU bör enligt fördragets målsättningar anstränga sig för att gå med i EMU. Sverige gör inte det för tillfället och det är egentligen illojalt. EU kan dock inte tvinga Sverige att överge kronan. Det krävs att Sverige tar flera steg själv i den riktningen.
Carl: Har Lissabonfördraget kvar en utträdesklausul som möjliggör för en medlemsstat att lämna EU? Om EU genom Lissabonfördraget blir en juridisk person så är en utträdesklausul enligt min uppfattning självständiga medlemsstaters sista livlina.
Jörgen Hettne: Lissabonfördraget innehåller en utträdesklausul. Det är möjligt att ta sig ur EU redan idag men genom Lissabonfördraget blir det uttryckligt.
jonas: Vad säger du om punkten 3 nedan. Den ger polis och militär rätt att skjuta ihjäl demonstranter. Artikel 2.2 i konventionen: ”Ingen skall anses ha berövats livet i strid med denna artikel, när detta är en följd av våld som var absolut nödvändigt a) för att försvara någon mot olaglig våldsgärning, b) för att verkställa en laglig arrestering eller för att hindra någon som lagligen är berövad friheten att undkomma, c) för att i laglig ordning stävja upplopp eller uppror.”
Jörgen Hettne: Det tog lite tid att hitta vad du syftade på. Detta är Europakonventionen och har inte direkt med Lissabonfördraget att göra. Om du tittar på Europadomstolens domar (i Strasbourg inte EG-domstolen) som tolkar konventionen får du nog en annan bild av vad bestämmelsen innebär.