moderator: Nu börjar chatten, välkommen med dina frågor!
Johan: Hej Alla beräkningar jag sett tyder på att kungahuset är en betydligt större kostnad än intäkt med tanke på skattesubventioner som kungahuset har för sina bostäder, polisresurser som tas, skatt vi betalar till kungahuset etc. Kungen kan dessutom inte åtalas om han begår brått. Om kungahuset inte är ekonomiskt försvarbart och Kungen är undantagen från lagen så anser jag att i en demokrati bör Kungen väljas så vi får den person som är bäst lämpad enligt folket som Kung och inte chansar på att dennes avkomma blir bra framtida kungar för vårat land. Alt. kan jag också tänka mig att vara Kung.
Henrik S Järrel: Vi har ett relativt "billigt" statschefsämbete. Svårt att uppskatta intäkterna men den positiva uppmärksamhet som kungaparet får vid besök inom- och utomlands är ostridig. Statschefer brukar inte vara åtalbara under sin ämbetsperiod; man förväntar sig ett laglydigt leverne och en god vandel. En statschef som i en demokrati begår svåra våldsbrott torde inte bli så gammal i ämbetet.
Per Aronsson: Om det nu är så bra med ett ärftligt ämbete är det kanske dags att införa fler? Landshövdingar och generaldirektörer skulle ju också kunna utses efter arv och börd. Kan vi utse statschefen utifrån vem som har fött honom eller henne borde vi kunna göra likadant i andra sammanhang. Om du inte tycker det, förklara gärna hur du principiellt får ihop det. Vilken är logiken bakom att ett visst ämbete, men inte andra, ska avgöras i livmodern?
Henrik S Järrel: Jag menar att vår svenska modell, en konstitutionell demokrati i föreningen med en konstitutionell monarki, tjänat vårt land väl under ganska lång tid. Detta att just statschefen - som ytterst har att företräda landet, folket, kulturen m m - står ovanför politiska svängningar och dagsträtor ger en bättre stabilitet och kontinuitet än vad ett mer tidsbegränsat presidentmandat t ex skulle ge. Dessutom mer om den valda presidenten även skulle utrustas med politisk makt av ett slag som f ö inte i nuläget är närmare definierad.
Peter Wallberg: Vilken filosofi/världsåskådning ligger bakom tanken om ett kungahus?
Henrik S Järrel: Förr när stundom kungamakt och kyrka/religion gick hand i hand talade man om en "kung av Guds Nåde". Världslig makt i symbios med kyrkan. Men historien är samtidigt fylld av konflikter när kungar och påvar inte drog jämnt. Ett kungahus ger viss kontinuitet, vilket kan vara en fördel såväl om ämbetet innebär eller saknar politisk makt.
Sveno: Är det inte dags att lagföra vad kungahuset har för förfliktelser. Detta på samma vis som vi andra har en arbetsbeskrivning för våran lön. Eller skall Kungen likställas med en socialbidragstagare?
Henrik S Järrel: Av författningen framgår bl a att Konungen öppnar riksdagen, är ordförande i Utrikesnämnden, tar emot och får en nytillträdd regering efter ett val presenterad för sig. S k informationskonseljer under statschefens ordförandeskap kan hållas några gånger per år. I övrigt förutsätts statschefen endast utföra representativa och ceremoniella uppgifter inom och utom riket..
Stina: Jag tycker att Victoria är en bra representant för Sverige, men jag har på senare år helt ändrat uppfattning i monarkifrågan, och är nu för en republik. Det som fick mig att ändra mig var att få egna barn, för plötsligt kändes det så totalt orimligt att lägga den enorma bördan på ett barn, att växa upp som tronarvinge och få många aspekter av sitt liv otroligt begränsade och den ständiga bevakningen, som allmänheten faktiskt måste ha "rätt" till då det gäller en tronarvinge. Visst, kungligheter kan abdikera, men först när de är vuxna nog (vet inte åldersgräns, men knappast före 16 år gissar jag). Hur ser du på den moraliska aspekten av att tvinga in barn, redan från födseln, i en så offentlig och ansvarstyngd roll? Hälsningar Stina
Henrik S Järrel: Jo, visst innebär ställningen stora krav på individen. Samtidigt blir vederbörande ganska tidigt medveten om, förberedd och "inskolad" för uppgiften. Startsträckan innan man tillträder kan på så viss bli ganska lång, vilket ger god tid för att vänja och anpassa sig s a s ömsesidigt mellan den kungliga familjemedlemmen och det folk vederbörande har att företräda i olika sammanhang. Även barn i andra familjedynastier inom t ex industri-, finans- och företagssektorn föds in med olika mer eller mindre uttalade krav och förväntningar på sig.
Caio Consonni: Om du bortser faktum att vi inte går på följande argument. 1. Kungliga familjen generar mer pengar åt Sverige än det vi blir beskattade för. 2. Kungliga familjen hjälper oss att hitta vårt inre väsen i kristider (ref. tsunami) 3. Vi i Sverige ska försöka bibehålla de få traditionerna som finns kvar i Sverige. Så frågar jag dig Henrik ess, finns det någon resonlig förklaring till hur monarkin kan vara förenlig med demokrati?
Henrik S Järrel: Sverige har i omgångar haft valmonarki. Jean Baptiste Bernadotte valdes till tronföljare vid Örebro ståndsriksdag 1810 som kronprins efter Karl XIII, men trädde till som Karl XIV Johan först åtta årsenare. Den svenska monarkin har tusenåriga anor och en majoritet av svenska folket har i huvudsak slutit upp bakom den. De i demokratisk ordning valda ombuden för Sveriges folk (riksdagen) har stannat vid den ordning vi har idag. Den går att förena just p g a att det ärvda ämbetet saknar politisk makt. Den politiska makten ligger hos folket, dess valda företrädare i riksdag och regering.
Erik: Hej! Ädelt blod på Sveriges tron, spädes ut av Ockelbon. Jag förstår inte hur man kan låta kungabarnen gifta sig med vem de vill. Konceptet med kungahus bygger ju på idéen om att de kungliga står över de icke-blåblodiga. Av guds nåde om man så vill. När ska kungen och regeringen ta tag i denna fråga och hitta blåblodiga gemåler till kungabarnen? Har denna viktiga princip helt glömts bort?
Henrik S Järrel: Kärleken söker sig sina egna vägar och låter sig knappast befallas. Risker med mesallianser blir bl a älskare/älskarinnor inslussade genom lönndörrar i tapeterna! Men det finns onekligen en viss problematik i Din fråga: när blir vanligheten så vanlig att särprägeln går förlorad? Eller för att alludera något: "hur länge kan det vila ett skimmer över Gustafs dagar?"
Bengt Broberg: Vissa hävdar att apanaget i själva verket är en skuld vi har till kungafamiljen, som vi då fortfarande betalar dem för. Hur är det, är svenska staten skyldiga kungafamiljen några pengar?
Henrik S Järrel: Nja, i den mån det förhållit sig så får nog skulden vid det här laget i så fall anses reglerad med råge. Men, om jag nu rätt erinrar mig, det fanns en överenskommelse om att om Jean Baptiste Bernadotte betalade en god del av de vid denna tid betydande krigsskulder som Sverige samlat på sig, skulle han - förutom ett årligt apanage - bl a även få åtnjuta förfoganderätten över 8-10 slott. En del av detta lever ännu kvar till hans sentida ättlingars fromma.
Tobias: Demokrati innebär att folket i ett land i fria val väljer sina ledare, Sverige säger sig vara en demokrati men det högsta ämbetet ärvs inom en släkt. Var finns logiken?
Henrik S Järrel: Jag tror mig i princip ha givit en kommentar till en liknande fråga tidigare från en annan "chattvän"...
Anonym.: Vad händer om man duar kungen och drottningen?
Henrik S Järrel: Det händer i princip ingenting. Titulaturen hänger främst ihop med den aktning som rimligen bör visas för den representativa ställning som statschefen rent statsrättsligt intar. Det är mer ämbetet som sådant än personen som man, bildligt talat, egentligen riktar sig till.
Carl: Jag tycker det är märkligt att prata om demokrati när man har en lag som säger att kungen är straffimmun samt att han _måste_ tillhöra den lutherska trosbekännelsen, detta samt att ämbetet går i arv är absolut inte förenligt med demokrati. Om ämbetet är viktigt och har stor betydelse så skall det vara demokratiskt valbart, om inte så behövs det inte. Skall muslimer, katoliker och andra religionsbekännelser som sverige börjar bestå av känna att dom är en del av sverige "trots" annan religion tror jag inte heller på ämbetet så som det yttrar sig idag.
Henrik S Järrel: Jag har delvis berört en del av dessa frågeställningar i tidigare kommentarer. Vårt land tillhör sedan länge den lutherska traditionen och västerländska humanismen; det är väl i och för sig inte fel om vår statschef i vart fall inte avviker härifrån. En god lutheran i en sekulär, pluralistisk demokrati bör kunna välkomna andra trosriktningar att leva sida vid sida i fredlig samexistens. Bevare oss väl från religionskrig. Teokratier utgör knappast några föredömen!
Henrik: Om majoriteten av svenska folket inte vill ha monarki hur blir man av med den då? Jag har ingenting emot den kungliga familjen men Sverige ska ju vara ett modernt land och då går det inte att ha monarki. Varför ska svenska folket vara underordnad till någon som har ärvt sitt jobb?
Henrik S Järrel: På samma sätt som det ibland brukar heta "att svenska folket äge att sig självt beskatta", får väl sägas att svenska folket avgör självt sitt statsskick. Att monarkier finns idag i modern tid utgör väl ändå t v ett bevis på att de i någon mening får anses vara "moderna". F ö är man knappst "underordnad" statschefen i vårt land. Vederbörande saknar politisk makt och befälsrätt.
moderator: 10 minuter kvar av chatten.
Markku Björkman: Urho Kekkonen var en bra president som lotsade Finland bra genom ryska påtryckningar. Skulle inte en president i Sverige kunna uträtta mera än en kung?
Henrik S Järrel: Huruvida man kan göra mer eller mindre beror nog inte på titeln utan snarare på den politiska makt som följer med ämbetet och vilken personlighetstyp man är.
Anita: Jag undrar varför det kan vara så svårt att räkna fram hur mycket goodwill som kungahuset för med dig? Allt har säkerligen ett cirka värde som kan användas. Varför ska det vara så många frågetecken kring just hur mycket kungahuset egentligen använder och tillför? Detta är en faktor som gör mig högst skeptiskt till monarkin.
Henrik S Järrel: Det torde inte vara speciellt mycket lättare att beräkna hur de exakta intäkterna av en brett upplagd reklamkampanj i olika medier fördelar sig... När det gäller apanaget skulle det vara intressant att veta hur stor detaljeringsgrad ni vill ha som erfterlyser en redovisning. Den görs översiktligt i samförstånd mellan Riksmarskalksämbetet och Finansdepartementet efter att frågan varit uppe till behandling i Riksdagen vid olika tillfällen. Även ett presidentämbete kostar pengar! Där tillkommer också en valrörelse som inte är gratis!
Jocke: Hej Henrik Vad tycker du om idén med at ha en demokratiskt vald kung/drottning dvs någon som blir framröstad att vara kung/drottning i tex 4 år ? Mvh Jocke
Henrik S Järrel: Jag föredrar den nuvarande ordningen, samtidigt som jag ånyo noterar att Sverige tidvis varit en valmonarki.
moderator: Nu stänger chatten för inkommande frågor. Tack alla som medverkat!
Undrande: Vad är kungahusets uppgift (prål och glans och meningslösa ceremonier borträknat) förutom att göra PR för Svensk exportindustri?
Henrik S Järrel: Det är just att vara den yttersta företrädaren för det svenska folket, den svenska staten, den svenska kulturen, traditionen m m såväl inom landet som utomlands.
Demokrat: Appropå ditt svar till 'Markku Björkman'. Fördelen med demokrati är att om vi får en ledare av 'fel' personlighetstyp så kan vi rösta bort vederbörande, det kan vi inte i en monarki!
Henrik S Järrel: Frågan är väl var det största felet i så fall sitter: hos den valda kandidaten eller de som valt "fel" personlighetstyp...! F ö tror jag knappast att en politiskt maktlös monark i en parlamentarisk demokrati och monarki som vår skulle bli så långvarig eller närvarande i sin statschefsroll om vederbörande lånade sig till ett fullkomligt olämpligt eller omöjligt uppträdande.
Dennis: Vad skule ske om naesta tronarvinge skulle vara gravt handikappad, exempelvis lida av down syndrom eller liknande? Skulle fortfarande denne bli statschef?
Henrik S Järrel: Sannolikt inte.
Tomas: Demokratins grund är inte omröstningen i sig, utan idén att allas röster är lika mycket värda, och att alla ska ha en möjlighet att använda sin röst, tex i val till riksdagen. Finns det något sätt att få det att gå ihop med monarkin, som bygger på att andra regler gäller för en familj?
Henrik S Järrel: Kungafamiljens medlemmar är i och för sig röstberättigade men brukar av rimliga skäl inte sin rösträtt. De ska vara "höjda" över politikens dagsträtor för att trovärdigt kunna fullfölja sina generella, representativa förpliktelser.
////////////////////////////////////////