Erik de la Reguera: Trots bristande maktdelning och allt mer auktoritära tendenser från Hugo Chávez sida är Venezuela inte en diktatur. Demokratiska val genomförs, en livlig debatt förs på gator och torg och regeringskritiska röster har fortfarande kontroll över majoriteten av medierna. Den senaste tiden har vi dock sett en rad oroande händelser, inte minst gripandet av flera oppositionsledare och incidenter som den med den f.d. FN-ambassadören. Så visst finns det skäl för att känna oro för demokratin i Venezuela. Men det gäller å andra sidan även flera andra länder i regionen.
Henk: På vilket sätt har Raul Castros makttillträde inneburit en lättnad i förtrycket mot de som arbetar för en annan politisk ordning än den kommunistiska på Kuba?
Erik de la Reguera: Det enkla svaret är: inte alls. Kuba är fortfarande en diktatur, utan pressfrihet (jmf gärna med frågan om Venezuela), där den som anordnar en demonstration eller öppet kritiserar Castro-bröderna riskerar långa fängelsestraff. Nyligen utsattes till exempel "de vita damerna", anhöriga till fängslade regeringskritiker, för trakasserier under en av sina fredliga marscher. När Raúl kom till makten var det många i omvärlden som hoppades på en förändring, men när det gäller press- och yttrandefriheten har inte mycket hänt.
Stefan Moberg: Vad tycker du ideér om att kokain bör legaliseras för att dra undan mattan för både karteller och gerillor?
Erik de la Reguera: Självklart skulle en global legalisering (som alltså skulle göra hela hanteringen legal - från kokablad till försäljning av vitt pulver) kunna försvaga maffian, paramilitärer och gerillor. Men de skulle inte försvinna helt (de har en hel del andra intäkter också). Samtidigt skulle antalet brukare och missbrukare antagligen öka, inte minst i fattiga länder, där vårdinsatser för missbrukare ofta är i stort sett obefintliga. Det finns även en risk för att maffian skulle kunna fortsätta göra stora pengar på crack, rökkokain, eftersom denna starkare drog sannolikt aldrig skulle legaliseras. Frågan är dock i högsta grad aktuell i Latinamerika, där en livlig debatt numera förs. Läs gärna min bok "Kokain: drogen som fick medelklassen att börja knarka och länder att falla samman" för mer info.
Rika: Har USAs inflytande minskat i Latin Amerika och vilket land, om nagot, tror du kommer leda regionen i framtiden?
Erik de la Reguera: Ja, USA:s inflytande har minskat något i Sydamerika på senare år (mindre så i Mexiko, Centralamerika och Karibien). Den regionala stormakten Brasilien är det givna ledarlandet i den sydamerikanska integrationsprocessen, under förutsättning att det finns politisk vilja i Brasilia.
Pernilla Larsso: Hej! Jag undrar om det politiska läget i Mexico. Det är ju sedan länge känt att politikerna är korrupta å det grövsta. Nu verkar det som om knarkkarteller håller på att ta över landet. Hur illa är det? Kommer Mexico i framtiden att styras av knarkbaroner? //Pernilla
Erik de la Reguera: Förhoppningsvis inte. Men det är ingen slump att amerikanska försvarsanalytiker börjat tala om risken för att Mexiko ska förvandlas till en så kallad havererad stat (failed state). Maffian har infiltrerat polisen och en hel rad politiker har visat sig ha band till den organiserade brottsligheten. Även delar av armén riskerar att kontrolleras av olika karteller.
Frasse: Viktigaste frågan!!! Vilket latinamerikanskt fotbollslag hejar du på i VM nu i sommar?
Erik de la Reguera: Måste nog svara Mexiko på det, annars riskerar jag att bli utkastad ur landet. ;-)
Mattias Jonsson: Har president Obamas adminstration medfört några påtagliga förändringar i USA:s relation med länderna i Latinamerika? Om ja, vilka?
Erik de la Reguera: Förändringen är i första hand retorisk. Obama använder en helt annan ton än Bush, det är mer av dialog och mindre av diktat från amerikansk sida. Ett exempel är att USA nu erkänt att landet har ett stort ansvar för knarkkriget i Mexiko (på grund av den stora efterfrågan på droger i USA). Det återstår att se vilka konkreta följder detta får i amerikansk utrikespolitik.
Nawar: Peru går till val nästa år, vad jag vet så finns en viss oro att Chavez ska försöka påverka valet så som han gjorde sist, genom Ollanta Humala. Finns det något som styrker detta? Kommer Humala att ställa upp igen?
Erik de la Reguera: Just nu ser det inte särskilt ljust ut för Humala, som ligger på fjärde plats i opinionsmätningarna. De starkaste kandidaterna ser för tillfället ut att vara Limas borgmästare Luis Castañeda och Alberto Fujumoris dotter Keiko Fujimori. Chávez brukar ha åsikter om allt, men det är inte säkert att hans stöd skulle hjälpa Humala på vägen i Peru.
Sten: Hej! Kommer relationerna mellan Colombia och Venezuela att förbättras i och med tillträdandet av en ny colombiansk president?
Erik de la Reguera: Det beror på vem som blir vald. Vinner Santos lär relationen inte förbättras, snarare tvärtom. Med Mockus vid makten är en upptining av relationerna mellan länderna mer sannolik.
Mattias Jonsson: Vad är största utmaningen för Latinamerika idag?
Erik de la Reguera: Att hitta en ny ekonomisk och politisk utvecklingsmodell som både är hållbar ekologiskt och kan ge de miljontals fattiga i regionen ett värdigt liv, samtidigt som demokratin fördjupas.
Sredna: Skulle Bush ha hanterat statskuppen i Honduras annorlunda än Obama? I så fall hur?
Erik de la Reguera: Bush hade antagligen gett USA:s stöd till kuppmakarna från första början.
susanna: Hej, varför skriver ni så lite om valet i Colombia och la ola verde?
Erik de la Reguera: Det kommer snart artiklar om detta!
Håkan: Har kretsen kring den avlidne diktatorn Pinochet fortfarande något inflytande i Chilensk politik?
Erik de la Reguera: Ja. Men många av de gamla hökarna börjar bli gamla. Den nye högerpresidenten Piñera gör sitt bästa för att hålla dem på armlängds avstånd, trots att han delvis är beroende av deras stöd.
Liza: USA har, som bekant, militär nävro i Colombia i form av t.ex. militärbaser. Hur påverkar detta Colombias relationer med övriga länder i regionen och hur tror du det kommer att fortsätta påverka landet?
Erik de la Reguera: Det är en av orsakerna till att relationerna mellan Colombia och Venezuela är så pass spända som de är i dag. Många av vänsterledarna i Sydamerika ser den amerikanska närvaron som ett hot, alternativt som en utmaning av deras regionala inflytande (läs Brasilien). Colombia, å sin sida, hävdar att landet behöver den amerikanska hjälpen i kriget mot narkotikakarteller och gerillor.
Anders: Anser du att USAs bemötande av statskuppen i Honduras, i synnerhet med tanke på att man gav novembervalen legitimitet innan det genomfördes, ett farligt prejudikat för potentiella kuppmakare i Latinamerika?
Erik de la Reguera: Det finns en viss risk för att det blir så. Å andra sidan har reaktionerna från Latinamerika varit så hårda att eventuella kuppmakare också blivit varse att det finns risker med ett sådant företag. USA:s linje kan förvisso ifrågasättas, men har samtidigt inte inneburit något öppet stöd för kuppen.
Håkan: Kokainhandeln tycks svår att stoppa. Men vilka alternativ har bönderna som odlar koka?
Erik de la Reguera: Bra fråga. Det krävs, som jag ser det, en satsning på landsbygdsutveckling, jordreformer, infrastrukturprojekt, fattigdomsbekämpning etc för att kunna erbjuda kokabönder ett rimligt alternativ. I dag blir de ofta bara besprutade med växtgifter. Och sedan börjar de odla på nytt nån annanstans.
johan: Hej är du också en sån som tycker att kuba är en demokrati?
Erik de la Reguera: Nej (se svar på tidigare fråga). Men jag försöker rapportera så sakligt och opartiskt som möjligt om det som händer på Kuba.
Amiro: Varför pratas inte om Castros, Chavez ,. relation med Iran? Varför de röd-gröna inte kritiserar de här länderna som stöder Irans kvinnosyn och demokrati(!)?
Erik de la Reguera: Nog pratas det en del om det? Chávez ser Iran som en anti-imperialistisk kraft i världen. Det vill säga: han lägger större vikt vid att Irans regering tar ställning mot USA, än vid det demokratiska underskottet i landet.
elsa: Hej! Hur har indianbefolkningen det i de olika länderna i latinamerika? Sker det några förbättringar för delas del för närvarande?
Erik de la Reguera: En del av svaret finns här: http://www.dn.se/nyheter/varlden/indianerna-vagar-ta-sig-ton-igen-1.972043
moderator: 5 minuter kvar.
Julia: Hej, Under 2000-talet har den colombianska staten använts på ett tvivelaktigt sätt av Álvaro Uribe och hans parti. Tyder DAS-skandalen och parapolitica på att Colombias demokrati är i fara?
Erik de la Reguera: Både DAS-skandalen (avlyssningshärva där säkerhetspolisen avlyssnat politiker, journalister etc) och Parapolitica-skandalen (mängder av kongressledamöter som haft band till paramilitärer) har självklart skakat Colombias demokrati i grunden. Om man ska försöka se något positivt i det, är det att de faktiskt blivit skandaler - dvs att det ännu finns ett någorlunda fungerande rättssystem i landet.
moderator: Nu stänger chatten. Tack alla som medverkat!
Jesse: Ursäkta om frågan redan ställts, men hur du på Venuzuelas utveckling de närmsta åren och inom säg en 10 års period? Sitter Chavez vidare? Är stödet starkt? Kupp? Förstår att det är svårt för dig att sia om framtiden, men jag håller dig för en av de främsta latinamerika-kännare vi har idag!
Erik de la Reguera: Mycket hänger på om Chávez lyckas få ordning på Venezuelas ekonomi, som just nu är inne i en djup kris med såväl hög inflation som minustillväxt. I längden kan ingen demokratiskt vald ledare - oavsett hur mycket olja han sitter på - hålla sig kvar vid makten om ekonomin kraschar. Sedan är frågan om oppositionen lyckas ena sig. Första stora testet kommer i september, då det är kongressval.
Henrik: Är den bild man får av Mexico City via olika medier representativ med hur det faktiskt är där? Vi svenskar får mycket av vår kunskap via medierna men journalistik är ju inte sanningen utan bara en tolkning av sanningen.
Erik de la Reguera: Jag gissar att du menar rapporteringen om maffiavåldet. Situationen är värst i vissa delar av landet, framförallt i de nordliga delstaterna + Guerrero och Michoacan i syd. Men i en del andra delar av landet, som i Mexico City, där jag bor, är det relativt lugnt och det går att leva ett ganska normalt liv.
Micke: Hur går det i frågan om Zapatiströrelsen nere i Chiapas? Några nyheter som inte nått Sverige?
Erik de la Reguera: Zapatiströrelsen finns kvar. De arbetar framförallt politiskt och har, som du kanske vet, en rad så kallade autonoma kommuner som existerar parallellt med de statligt erkända kommunerna. På senare tid har ledningen för gerillan EZLN varit väldigt tyst och eftersom det är 2010 (100 år sen mexikanska revolutionen började) har det börjat florera rykten om ett stundande uppror. Om det finns någon sanning i det? Vem vet.
Oscar: Med minskat inflytande ifrån USA i regionen finns det möjlighet för EU att ta ett steg framåt och odla en djup relation med latin amerika? Eller är regionen för splittrad? Som jag ser det tycks det finns större likheter mellan latin amerika och Europa än vad som det tycks ge sken av
Erik de la Reguera: Visst finns det möjligheter till det. I nästa vecka äger till exempel ett toppmöte mellan EU och Latinamerika rum i Spanien. Men den politiska viljan från EU-ländernas sida att närma sig Latinamerika har länge varit påtagligt svag (undantaget Spanien och Portugal). Sveriges regering skulle också kunna visa ett betydligt större intresse för regionen.
sonia: Hej Erik! Vad tycker du om den nya invandringslagen i Arizona och hur tror du att den kommer att påverka invandringen av latinamerikaner till USA? Tror du att fler stater kommer ta efter exemplet.
Erik de la Reguera: Det finns självklart en risk för ett slags spridningseffekt. Lagen är extremt omdiskuterad här i Mexiko, där många har släktingar på andra sidan gränsen. På kort sikt tror jag inte lagen påverkar migrationen (då spelar ekonomin större roll), men om detta förvandlas till rena förföljelser av illegala mexikaner i flera amerikanska delstater, så finns risken att den säkerhetsventil som strömmen norrut utgjort för den mexikanska regeringen försvinner. Det kan få konsekvenser i form av ökad arbetslöshet och ökade politiska missnöjesyttringar.
Erik: Med tanke på de enorma pengar som finns i droghandel, hur utbredd är korruptionen i exempelvis Mexiko? Är den ett stort problem?
Erik de la Reguera: Korruptionen är ett gigantiskt problem i Mexiko, inte minst eftersom den undergräver mycket av kampen mot maffian.
Isak: Hej! Hur ser oppositionen i Venezuela ut inför nästa val? Fick de någon stark kandidat i primärvalen?
Erik de la Reguera: Just nu fokuserar oppositionen på kongressvalet i september, där den hoppas kunna vinna en majoritet. Det skulle kraftigt minska Chávez manöverutrymme.
anders: Kuba efter bröderna Castro? Troligt scenario?
Erik de la Reguera: Svår fråga. Ingen självklar efterträdare till Fidel och Raul finns. Men sannolikt väntar mer av marknadsekonomi och - möjligen - ökad yttrandefrihet. Katastrofscenariot är ett inbördeskrig, men det är det nog ingen på Kuba som önskar.
Freddie: Vad tror du kommer att hända i valet i Venezuela i september? Kommer Chavez få fortsatt majoritet och spekuleras det mycket om valfusk redan nu? Vem (om någon) tror du kan utmana Chavez?
Erik de la Reguera: Se tidigare frågor. Mitt tips är att Chávez socialistparti PSUV behåller majoriteten i kongressen, men med betydligt mindre marginal än i dag (förra kongressvalet bojkottades av oppositionen).
Julia: Hej, Under 2000-talet har den colombianska staten, i min mening, allt mer blivit använd för att jaga och tysta politiska meningsmotståndare (turerna kring DAS, Parapolitica, etc.). Skulle Du säga, trots skandalerna som regeringen varit inblandad i, att framtiden för den colombianska demokratin ser ljus ut?
Erik de la Reguera: Inför årets val ser oppositionen ut att vara starkare än på mycket länge i Colombia. Mitt intryck är att många inom oppositionen hyser hopp om en förändring på fredlig väg. Uppenbarligen finns det utrymme för olika åsikter, politiska alternativ och en offentlig debatt om vilken som är rätt väg framåt. I städerna, vill säga. För visst, det finns också mycket allvarliga problem i Colombia. Inte minst på landsbygden, där rent terrorvälde i bland råder.
Göran: Hej Erik de la Reguera! Hur stort stöd har Mexikos president Felipe Calderón i kriget mot knarkkartellerna av befolkningen?
Erik de la Reguera: Allt fler mexikaner tvivlar på att Mexikos regering kan vinna detta krig. I en opinionsundersökning nyligen sade omkring hälften av de tillfrågade att de trodde att kartellerna var på väg att besegra staten.
Gustavito: Hej! Jag undrar hur läget är i Bolivia och med Evo Morales. Jag följde valet som hölls där nyligen, som inte gav det massiva stöd som Evo kanske hade hoppats på. Istället fick oppositionen ett antal guvinörer, till och med den i La Paz, om jag inte missminner mig. Utländska medier har talat om detta bevis att Bolivia, trotts allt, inte håller på att förvandlas till en enparti stat. Tvärtom. Demokrati verkar sjuda. Men hur är pulsen nu, såhär tre månader efter valet? Har en lösning på autonomifrågan staget ett steg framåt? eller står parterna fortfarande och stampar? Och hur har det gått med implementerandet av den nya konstitutionen? Tack på för hand!!
Erik de la Reguera: Svar i korthet: Bolivia är långt ifrån en enpartistat, Evo Morales möter motstånd både från de egna leden och från oppositionen. Morales parti MAS är en allians av olika folkrörelser, vilka inte alltid har samma intressen som landets regering. Just nu strejkar till exempel mängder av arbetare. De kräver högre löner än regeringen är beredda att ge dem. Och det trots att många av de strejkande brukar rösta på MAS. Hinner inte skriva mer här, men håll koll efter artiklar o inlägg på min blogg.
Oscar: Hejsan! Vilka effekter, kortsiktiga och långsiktiga, skulle en legalisering av kokain (I Sverige och Europa) ge Colombia med andra latin amerikanska länder? Skulle du personligen argumentera för eller emot? Tack!
Erik de la Reguera: En legalisering av kokain måste troligen vara global, eftersom drogens legala status regleras i en FN-konvention. Effekterna av en sådan legalisering är svåra att förutse (se tidigare frågor), men att det leder till ökad konsumtion är sannolikt - och då inte minst i fattiga länder. Jag tror att fattigdomsbekämpning, fördjupande av demokratin och landsbygdsutveckling är viktigare för Latinamerika än en legalisering av droger. Men jag vill betona att jag tycker det är bra att det nu förs en debatt i Sverige som också räknar in de latinamerikanska "kostnaderna" för europeiskt snortande, i stället för att bara fokusera på användarna.
Isobel: Hur gör du för att få tag på källor till dina artiklar? hitta rätt personer att tala med, osv... är det svårt? är du rädd ibland för din egen säkerhet? vill folk tala med dig om problemet eller är de flesta motvilliga? tack för ett fantastiskt bra och modigt arbete!
Erik de la Reguera: Tack. Jag tar ofta hjälp av lokala människorättsorganisationer, journalistkolleger och andra som har god lokalkännedom. Självklart försöker jag undvika att ta onödiga risker. Men man kan inte kontrollera allt. I slutändan är dock de lokala journalisterna här i Mexiko betydligt mer utsatta än jag.
Erik: När jag ser bilden intill dina reportage i DN (som jag läser med stort intresse, och nästa läsprojekt blir troligen "Kokain - drogen som fick medelklassen att börja knarka och länder att falla samman" som du skrivit tillsammans med din kollega Lasse Wierup) kommer jag och tänka på din likhet, rent utseendemässigt, med Che Guevara. Är det mest en slump att ni är lite lika? Eller har du argentiskt ursprung, liksom han?
Erik de la Reguera: Nej, jag är inte släkt med Che. Inte samma ursprung heller. :)
siah: Mexiko militariseras hela tiden mer och mer. Först höjdes närvaron i Chiapas i samband med EZLNs entré, sedan har man höjt närvaron i gränslandet mot USA, sedan Oaxaca som följd av lärarfackets demonstrationer men med den förmodade egentliga anledningen av att skydda oljan i Tehuantepecnäset och nu senast drogkriget. Det är klart att den sistnämda konflikten är av värre art än de andra men är inte allt mest pretexter för att få den största möjliga militära närvaron i hela landet av rädslan för ett nalkande inbördeskrig? Det är väl idag ett obestridligt faktum att drogkartellerna är staten i förklädnad så de stridande parterna torde följdaktligen vara staten mot folket.
Erik de la Reguera: "Staten" är i Mexiko tyvärr inte så monolitisk som du vill göra gällande. Visst är det sant att kartellerna till viss del infiltrerat staten, men det betyder inte per definition att president Felipe Calderóns krig mot maffian är något maffians krig mot folket. Han uppsåt var nog ganska ärligt när han inledde detta krig (även om det säkert också var en taktik för att stärka sin politiska ställning efter det ifrågasatta valet). I Mexiko finns en rad olika lokala och nationella eliter (även kriminella sådana) som försöker roffa åt sig så stor del av kakan som möjligt. De finner ibland att de har gemensamma intressen när sociala rörelser protesterar. Och följderna blir därefter. Men att det skulle vara någon stor konspiration, tror jag inte.
Klaus Pontvik: Hej Erik. Varför är bevakning på Latinamerikas så svag och varför positiva företeelser som expemplet Uruguay, Latinamerikas och en av världens främsta demokatier, inte lyfts och följs upp som en av de goda exempel för världen inkluderat Sverige? hälsningar. Klaus
Erik de la Reguera: Hej Klaus, Jag håller med dig om att vi borde ha mer material om Uruguay - och en hel del andra länder i Latinamerika. Men det är hård konkurrens om utrymmet i tidningen och jag kan bara föreslå artiklar. I slutändan är det redaktörerna som avgör. Men fortsätt för all del att tjata.
Jenny: Hej Erik! Har nyligen läst Kokain och ville lämna feedback på bloggen men det verkar som kommentarsfuntionen är avstängd. Hur som helst, jag tyckte att boken var mycket intressant och läsvärd även om vissa avsnitt kunde ha kortats ner något (de delar som handlar om Sverige i början av boken kändes lite för långa).
Erik de la Reguera: Hej Jenny, Roligt att du uppskattade boken. Konstigt att det inte gick att kommentera. Försök igen - det borde gå!
Felix: Kan man verkligen snacka om någon riktigt demokrati i Mexico?
Erik de la Reguera: I formell mening, ja. Mexiko är utan tvekan en republik. Men landet skulle, som många andra länder i Latinamerika, må bra av en fördjupning av demokratin och av att bli av med den utbredda korruptionen. Det finns vissa delstater i landet där guvernörer fortfarande styr som om de vore enväldiga despoter.
Erik Schyberg: Hej! Narkotikavåldet i Mexico tog fart samtidigt som det gamla maktpartiet PRI till slut röstades bort år 2000. Det nu styrande konservativa partiet PAN har varit betydligt mer kompromisslöst, och under deras relativt korta tid vid makten har inga nära kontakter odlats med narkotikakartellerna, så som skedde med PRI. Om PRI eventuellt skulle återta presidentposten och få ännu fler mandat i de politiska församlingarna, skulle detta märkbart kunna få narkotikavåldet att minska?
Erik de la Reguera: Många mexikaner verkar tro det. PRI har gått fram kraftigt i opinionsundersökningarna och partiets troliga presidentkandidat Enrique Peña Nieto har medvind. Men det är sannolikt en felkalkylering att tro att man kan sluta en "pakt" med maffian. Det är för stora pengar inblandade, helt enkelt. Förhoppningsvis inser PRI:s ledare att maffian kan ta makten i staten om man bjuder in den till ett hemligt förhandlingsbord. Och låt mig tillägga att jag hoppas att även det regerande PAN inser detta. Liksom vänsteroppositionen i PRD.