Dålig ekonomi hotar Bergman-arkivet

Ingmar Bergman donerade 2002 sitt stora arkiv till Svenska Filminstitutet. För att bevara de unika samlingarna tog de tillsamman med Dramaten, SVT och Svensk Filmindustri initiativ till Stiftelsen Ingmar Bergman.

De senaste åren har stiftelsen till stor del drivits med hjälp av så kallade accesspengar. En speciell arbetsmarknadsåtgärd som syftar till att vårda och tillgängliggöra det svenska kulturarvet. På Bergman-arkivet arbetar fem personer med lön från accessprojektet, men åtgärden är tidsbegränsad och vad som händer när bidragen dras in vet ingen.

- Jag tror att vi kommer att kunna upprätthålla arkivet och webbsidan, men för att kunna digitalisera arkiven behövs minst fyra eller fem miljoner kronor, säger Astrid Söderberg-Widding.

Hon är ordförande i Stiftelsen Ingmar Bergman och skräder inte orden när det handlar om stiftelsens ekonomiska situation.

- Det är en internationell kulturskandal att staten inte skjuter till pengar. Det handlar trots allt om Ingmar Bergman. Jag har svårt att tänka mig att samma sak hade kunnat hända i till exempel Frankrike.

Materialet i Bergman-arkivet är komplext. Det består av manus, anteckningsböcker, fotografier och dokumentära filmer om Bergmans filminspelningar. Ingmar Bergmans anteckningar, det han själv kallade arbetsböckerna, innehåller lösa blad, post it-lappar och urklipp som lätt förgås.

- Han har klippt och klistrat så det är ett otroligt ömtåligt material. Slitaget är stort och det finns så klart en stöldrisk. Därför är det mycket viktigt att digitalisera hela materialet, säger Margareta Nordström, som arbetat med Bergmanarkivet från starten 2002.

Från kulturdepartementet kan man inte lova några pengar till Bergman-arkivet.

- Naturligtvis tycker vi på kulturdepartementet att Bergman-arkivets verksamhet är väldigt viktig. Men stiftelsen är ingenting som staten råder över, säger departementsrådet Göran Blomberg.

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth är på semester och kan inte svara på frågor om arkivets framtid. Hennes pressekreterare Carl Johan Swanson säger att frågan är för tidigt väckt.

- Regeringen har sett till att det finns accesspengar även nästa år, men hur de ska användas bestämmer statens kulturråd. Vad som händer med Bergman-arkivet i framtiden är en öppen fråga, säger han.

Accessprojektet skulle enligt de ursprungliga planerna läggas ner redan i år. Men det har förlängts över 2009, även om budgeten är rejält nerbantad.

- Om Bergman-arkivet kan räkna med några pengar från accessprojektet nästa år kan jag inte svara på, för vi har inte fått våra direktiv än, säger kulturrådets tillförordnade generaldirektör Birgitta Modigh.

Jan-Erik Billinger är chef för Filmarvet på Svenska Filminstitutet och suppleang i Stiftelsen Ingmar Bergman. Han menar att de fyra stiftarna bakom arkivet nu måste ta sitt ansvar och se till att verksamheten kan finansieras i framtiden.

- Ekonomin är helt oklar och det måste vi arbeta på att lösa, säger han.

I september håller Stiftelsen Ingmar Bergman styrelsemöte och då kommer frågan om ekonomin att tas upp.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut