Hemtjänsten har för lite tid och ingen vet vem som har ansvaret för att de äldre får i sig någon mat, visar en ny rapport.
Sjukdomar, mediciner, svårt att tugga och svälja och ensamhet - det är några av orsakerna till att många äldre äter för lite. Maten har blivit ett problem snarare än ett glädjeämne. För lite näring leder i sin tur till att sjukligheten ökar.
- Många skröpliga äldre åker ut och in på sjukhus på grund av undernäring och vätskebrist, trots att de får hjälp med maten av hemtjänsten, säger Ulla Gurner, utredare vid Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum.
Var tredje vårdtagare var undernärd redan vid ankomsten till äldreboendet och nästan lika många låg i riskzonen för undernäring, visade en studie nyligen. Enligt en annan studie var åtta av tio på ett servicehus i riskzonen för undernäring.
En socialstyrelserapport visade att cirka hälften av dem som bor hemma med hemtjänst är i riskzonen. Ett problem som väntas öka eftersom allt färre nu får plats i äldreboenden.
"Doften av stekt falukorv" heter en ny rapport från Äldrecentrum av Ulla Gurner och Jenny Österman som PRO, Pensionärernas riksorganisation tagit initiativet till. Personal på olika nivåer inom hemtjänsten har intervjuats i fyra kommuner och tre stadsdelar i Stockholm om hur det fungerar med de äldres mat. Samtliga intervjuade ser brister i dagens system.
I många kommuner är matlåda den vanligaste formen för "insatsen" mat i hemtjänsten. Ibland hängs sju lådor på dörren, för att täcka hela veckans behov. Flera kommuner har nu börjat gå ifrån matlådorna eftersom de är för dyra att distribuera. I stället blir det färdigmat, inhandlad i närmsta butik.
- I värsta fall kan det bli frysta järpar eller plättar flera gånger i veckan, säger Jenny Österman. Men det finns också enstaka inom hemtjänsten som på sin fritid gör storkok hemma till de äldre, säger hon.
I vad mån man kan få hjälp med enklare matlagning hemma varierar mellan olika kommuner och stadsdelar.
Bristen på tid är ett stort problem, enligt alla intervjuade. I dag ska en halvtimme ofta räcka till att handla, laga/värma, duka, diska och eventuellt hålla med sällskap. Det är ovanligt att de äldre får gå med och handla.
- Organisationen kring maten är fullständigt feltänkt, säger Ulla Gurner. Många av dem som i dag får "insatsen" mat i hemmet är människor med stora och omfattande vårdbehov. Ändå får effektivitetskrav styra. Man ser inte till helheten och att maten är en grundbult, som är avgörande för allmäntillståndet.
Många har lång nattfasta och tar sina mediciner flera timmar innan de får någon mat på morgnarna.
En matlåda ska täcka en tredjedel av dagsbehovet - men oftast delas den både en eller två gånger. Ett annat problem är att allt fler dementa nu bor kvar hemma och de har svårt att hålla reda på om och vad de har ätit.
De flesta i hemtjänsten vet egentligen vad som behövs för att många äldre skulle äta bättre. Att laga maten hemma hos den äldre som får känna dofterna, att ha mer tid och hålla med sällskap - eller kanske en träfflokal där de äldre kan äta tillsammans med andra. Fast det sistnämnda ses som en utopi av de intervjuade.
I dag saknas krav och riktlinjer för matens standard och likaså för vilken tid maten bör få ta och vilken kompetens personalen ska ha. Uppföljning av hur maten fungerar för de äldre görs sällan och vem som har ansvaret är oklart.
Det behövs enkla baskunskaper om matlagning och livsmedelshygien inom hemtjänsten och vägledning för personalen i hur man kan se om någon riskerar undernäring.
- Och så måste det finnas rutiner för att se om de äldre får i sig maten, säger Jenny Österman. Det bästa är att laga maten hemma hos de äldre, det går att laga läcker mat på kort tid, menar hon.