Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

De nya betygen ger en förlorad årskull

En hel årskull riskerar att bli förlorare i betygsreformen om inte regeringen snabbt ändrar antagningsreglerna till högskolan. Det visar DN:s granskning. Det är utbildningsminister Jan Björklunds nya betygssystem som är boven i dramat.

Den nya betygsskalan A till F har lett till att antalet elever som får det högsta betyget mer än halverats. Yngre elever riskerar därmed att få det betydligt svårare att ta sig in på universitet och högskolor.

Den nya sexgradiga betygsskalan infördes på svenska gymnasieskolor hösten 2011 och ersatte därmed den tidigare fyrgradiga skalan från MVG till IG. Ett av syftena med förändringen var att få mer rättvisa betyg, men DN:s granskning visar att reformen riskerar att få motsatt effekt. En hel årskull kan bli förlorare.

Våren 2014 tar de första gymnasieeleverna med det nya betygssystemet studenten. Men när dessa ska söka sig vidare till högskolor och universitet konkurrerar de i dags­läget med sina äldre kamrater som får betyg i det gamla systemet.

Problemet uppstår när betygen räknas om till poäng. MVG och A, de högsta betygen i respektive system, ger båda 20 poäng. Samtidigt är det avsevärt mycket svårare att få ett A än ett MVG.

Skolverket har ingen officiell statistik om de nya betygen. Därför har DN granskat betygsättningen på de kommunala gymnasieskolorna i landets 20 största kommuner. Och skillnaderna är enorma. Läsåret 2010/2011 fick 22,8 procent av eleverna på de samhällsvetenskapliga programmen betyget MVG i svenska. Det kan jämföras med 9,6 procent av eleverna som fick betyget A i ämnet läsåret 2011/2012.

Problemet skulle lösas om de olika eleverna inte konkurrerar med varandra, utan i två separata urvalsgrupper. Regeringen har aviserat att en sådan förändring ska ske, men har fortfarande inte kommit med något beslut om nya regler. Eftersom det kan ta ett helt år att anpassa antagningsenhetens IT-system, hänger förändringen löst.

– Vi måste få beslut senast under våren för att vi över huvud taget ska hinna göra ändringarna. Om vi inte får besked snarast är det dagens system som gäller – och jag har inte hört något. Det är omfattande ändringar i IT-systemet som krävs. Varenda liten ändring man gör påverkar andra delar. Regelverket i sig är väldigt komplext, säger Tuula Kuosmanen, avdelningschef vid myndigheten Universitets- och högskolerådet.

Vad tycker ni om att ni inte får besked?

– Vi har alltid synpunkter på att besluten kommer sent. I det här fallet ska man komma ihåg att det dessutom ska ut på remissrunda. Det kan ta tid och vi är osäkra på om vi hinner.

Anna Prucha, pressekreterare hos Jan Björklund, kan inte svara på när regelverket blir klart.

– Vi jobbar på det, men vi har inga uppgifter om när det väntas bli klart. Vi vet helt enkelt inte, säger hon.

Blir det klart före sommaren?

– Det får vi hoppas, men vi vet som sagt inte.

För att få det högsta betyget krävs på många håll att gymnasieeleven är i princip felfri. DN har flera exempel på elever som fått topp­resultat på samtliga prov i ett ämne, förutom ett prov där resultatet har legat på medelnivå. Då har eleverna fått B i stället för A.

Flera skolkuratorer och studievägledare larmar nu om att många gymnasieelever mår psykiskt dåligt av förändringarna.

– Vi upplever att många fler elever har ont i magen nu än tidigare. Stressen har ökat, säger studievägledaren Annika Lindgren, styrelseledamot i Sveriges vägledarförening.

Många lärare är dessutom osäkra på det nya betygssystemet. Det exemplifierar inte minst en undersökning från ett av fackförbunden. När Lärarnas riksförbund frågade lärarna om tillämpningen svarade 60 procent att de fått för lite fortbildning för att kunna sätta betyg på rätt grunder.

Så gjorde vi undersökningen

• DN har frågat landets 20 största kommuner om hur betygsättningen såg ut på landets kommunala gymnasieskolor läsåret 2010/11 och 2011/12.
Resultatet omfattar därmed en stor del av landets gymnasieskolor.
• Undersökningen omfattar jämförbara kurser: Svenska 1 (tidigare Svenska A), Engelska 5 (tidigare A) och Samhällskunskap 1b (tidigare A).

BETYG

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.