Regissören och Dramatenchefen Staffan Valdemar Holm är dämpad efter Bergmans bortgång.
- Jag fick höra det i morse. Det är märkligt och sorgligt. En epok är slutgiltigt slut, även om vi försöker arbeta vidare med hans arv. Han har betytt så oerhört mycket. Mycket hade inte sett ut som det gör i Sverige utan honom.
- Jag är inte säker på om jag varit regissör idag om inte Bergman funnits och jag förstod vad det yrket innebar.
Samma år som Holm blev teaterchef på Dramaten slutade Ingmar Bergman regissera. Men länge hade han kvar ett rum på teatern.
- Vi ville inte städa ur det. Hans jacka hängde kvar. Vi ville inte inse att han bestämt sig för att sluta. Det tog tid att inse att det var definitivt.
Men efter fyra år städades rummet ur.
- När jag ringde och frågade om vi kunde tömma hans rum så sa han "har ni inte redan gjort det?". Han var osentimental. Men det var jobbigt att lämna teatern. Den har varit hans hem. Han höll på så länge han orkade. Sedan slutade han.
För Dramaten har regissören Bergman betytt mest, även om han var teaterchef under fyra år.
- Han har gett den här teatern ett internationellt renommé. När folk utomlands inte vet vad vi är för något brukar jag säga att vi är "The Ingmar Bergman theatre". Då fattar alla.
Vad är det unika med Ingmar Bergman?
- Den extrema besatta fascinationen av vad en skådespelare är och vad den kan. Hans fokus på människan. Det är där kvaliteten finns. Han förband ett klassiskt historieberättande med modern psykologi. Från medeltidsfilmerna med "Sjunde inseglet" och med mänskligt fokus hela vägen fram till "Fanny Alexander" på 1980-talet.
Hans egna favoriter är "Fanny och Alexander" - "den bästa familjefilm som gjorts" - och komedin "Sommarnattens leende" för den "otroliga dialogen".
- Det är den första filmen som undersöker manligheten och plockar ner den och som hade skådespelare som kunde göra det.
Det unika med filmerna är, enligt Holm, kopplingen till teatern.
- Det som är speciellt med filmerna är att de är grundade i teatern. Om man tittar på hans filmer så är det nästan filmade pjäser. Dialogen är ett förhöjt teaterspråk vilket gör det speciellt. Sen jobbade han med samma skådespelare på teatern som i filmerna. Den växelverkan är unik.
På Dramaten diskuteras nu hur man ska hedra minnet av den bortgångne Ingmar Bergman.
- Från och med i morgon klockan 10 kan alla komma till teatern och skriva i en kondoleansbok. Vi får fundera vad vi ska göra framöver. Först ska vi prata med familjen om det.
Benny Fredriksson, chef för Stockholms stadsteater, ser Bergman som Sveriges främste regissör, som skapade en egen svensk skådespelartradition. Men han var också en garant för satsningar på svensk kultur.
- Bergman är och kommer att vara den största regissör som Sverige har haft. Hans betydelse för svensk teater och film kan inte nog betonas. Utan hans stora konstnärsskap och hans person skulle inte teater och film fått en sådan respekt hos både den stora poubliken och hos makthavare, säger Benny Fredriksson, chef för Stockholms stadsteater.
Han är noga med att betona Ingmar Bergmans betydelse för svensk kulturpolitik.
- Man tror ibland att han bara skapade egna verk, men vad gäller vår kulturpolitik så har han varit en otroligt viktig person. Svenskt kulturliv har honom att tacka för mycket.
Bergman var en "garant" för satsningar på kultur.
- Hans sätt att formulera det vi höll på med garanterade att vi inte kunde anfallas. Så länge han finns kan man inte ge sig på teater- och filmkonsten. Man förstod att man skulle ta konst på allvar.
Filmerna och teaterarbetet befruktade varandra, enligt Fredriksson.
- De var syskon till varandra. Han hade en grundbas i teatervardagen. Filmen var den andra delen av ett uttryck. Ur teaterkosten hämtade han all kraft. Han kan männsikans psykologi och vet hur man gör i alla delar. Han var den mest hantverkskunniga regissören.
Enligt Fredriksson skapade Ingmar Bergman en egen skådespelartradition.
- Den gjorde att skådespeleri i Sverige var på världsnivå och hans sätt att arbeta kommer att märkas länge. Det handlar om den psykologisk-realistiska tradition som kännetecknar svensk teater. Han skapade en ton som blev väldigt egen. Och som fick en stor publik.
Många i den generation skådespelare som Bergman arbetat med har gått ur tiden.
- Det känns sorgesamt med det här generationsskiftet. De hade både tillgång till dramatiken och komedin. Jarl Kulle, Margaretha Krook, Allan Edwall och Keve Hjelm. Alla är de försvunna nu, säger han.
Högst bland Bergmans verk lyfter Fredriksson fram filmen "Persona".
- Jag såg den igen för några månader sedan. Det är en totalt nyskapande film. Innehåll och form som gör att man på djupet känner en stor respekt. Den är väldigt farlig att se. Han går in i en värld där man får tillgång till sitt omedvetna. Det är filmkonst när den är som bäst. Man kan inte värja sig. Oerhört obehagligt och fascinerande.
Jesper Larsson är teaterchef på Malmö dramatiska teater, där Bergman var teaterchef på 1950-talet.
- Han har satt prägel på allt. Jag tror att han betytt lika mycket som August Strindberg för svensk teater, om inte mer, säger Jesper Larsson.
Ingmar Bergman blev landets yngste teaterchef när han började leda Helsingborgs stadsteater på 1940-talet.
- Sedan följde hans storhetstid på Malmö stadsteater där han skapade ett sammanhang med många av de skådespelare som sedan blev några av de största i Sverige, till exempel Max von Sydow, säger Jesper Larsson.
Ingmar Bergmans betydelse för bilden av Sverige utomlands är också enorm, betonar han.
- Det går inte riktigt att värdera hans betydelse för hur Sverige är känt i kulturkretsar över hela världen. Hans filmer är viktigast eftersom de haft internationell genomslagskraft. Han har blivit en myt under sin livstid. En legend som man pratar om i hela världen.