Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Emanuel Karlsten: 2013 blir året då alla kommer att ”podda”

Jag sitter i bilen, det är höst och jag känner radioförakt. Jag har åkt bil i snart två timmar och föraktet blir bara värre när radiosändningen blandas upp av brus från en signal som försöker leta sig fram mellan småländska tallar.

Så plötsligt, i en korvpaus utanför Målilla, hittar jag ett USB-uttag i armstödet på hyrbilen. Jag kopplar in mobiltelefonen och en skärm berättar att jag kan spela upp mitt poddradiobibliotek.

Poddradio. Jag har aldrig riktigt förstått det.

Jag har egentligen alltid haft svårt för radio. Tyckt att det har känts påträngande att förväntas svälja det som sänds när jag slår på radion. Poddradion, hemmasnickrade radioprogram som vid behov spelas upp över nätet, har inte känts mer lockande. Utöver enstaka sommarradioprogram har jag aldrig hittat innehåll som varit tillräckligt intressant.

Men under 2012 hände något. Det svenska poddradiolandskapet fylldes av kända medieprofiler och hajpades. Det hade jag hört, men aldrig haft tålamod att själv lyssna.

Så jag börjar ladda ned ”poddar” där i bilen. Fyller mitt telefonbibliotek med poddradio av mediemän som talar innerligt med varandra och laddar ned intervjupoddar som verkar alldeles för långa.

Plötsligt byter min bilresa karaktär. De långa intervjuerna, det självreflekterande pratet är fantastiskt! Här skapas ett rum och ett tablålöst lugn för samtal. Jag tänker att det här är framtiden: Att själv få plocka russinen ur en svamlig radiokaka gör radiolyssnandet relevant och underhållande. Jag vill inte att resan ska ta slut, jag vill alltid ha tid för det här!

Sedan den där bilresan har jag varit fast och vi verkar vara ett gäng som blev det under året. Inte så att hela Sverige går runt i poddtrans, men fenomenet liknar det bloggen genomgick 2005. Då presenterades bloggen genom kändisar och Linda Skugge och Fredrik Virtanens bloggar blev närmast ikoniska. Precis som ”podden” skapade bloggen då en unik ton, ett slags tillåtande intimitet med läsaren som andra texter inte ägde. Året efter, 2006, skulle alla ha en egen blogg.

På samma sätt ser 2013 ut att bli poddradions år. Företag, privatpersoner och kändisar – alla kommer att podda. Kanske på grund av ängslighet och hajp, men kanske också för att möta ett ökande behov av långsamhet. Där innehåll inte snuttifieras till punchlines på 140 tecken och där det eftertänksamma får ta plats och göra sig bekvämt.

I de unisona hyllningarna av amatörpodden Värvet återkommer just det – programmet låter de intervjuade prata till punkt. ”Revolutionerande”, ropas det oironiskt som om vi har glömt att det är en förutsättning för det goda samtalet.

Kanske kommer poddradions breda genomslag att innebära en vacker renässans för radiolyssnandet med en ny flora av radioprogram. Där det konstnischade får plats bredvid det nöjesbreda, den kända bredvid den okända.

Mitt radioförakt har vänts till pirrig förälskelse.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.