Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Emanuel Karlsten: Proffsen kan höja standarden på Wikipedia

Vi har stannat bilen och gått ut för att titta på en gammal fästning som varit skyltad med en kulturkrumelur från motorvägen. I början på en slingrig stig står en infotavla.

“Strunta i den, jag kollar Wikipedia”, säger mitt sällskap och halar fram sin smartphone.

Medan vi vandrar upp håller han högläsning om fästningen, dess historia och syfte.

Händelsen är vardag för de flesta. Hellre än att auktoriteter ger oss information på det sätt de vill, vänder vi oss i dag till ett gemensamt byggt uppslagsverk.

Det är märkligt egentligen. Samma land som haft sådan djup myndighetstilltro har på bara några år anammat en sajt där kreti och pleti dikterar vad som är kunskap. För det är så det fungerar. I en lullig, 70-talsromantisk idé om kollektivets gemensamma vetande kan vem som helst uppdatera, redigera eller radera på Wikipedia. Bidra med fakta och källhänvisa var på nätet de hittade den. En anarkistisk struktur som egentligen inte borde kunna fungera men ändå gör det. Undersökningar menar till och med att Wikipedia är mer korrekt än andra uppslagsverk.

Hur kan kulturmyndigheter, vars uppdrag är att utbilda och informera medborgaren, tävla med det?

Kanske behöver de inte göra det. Så har åtminstone Riksantikvarieämbetet – som hanterar kulturmiljö och kulturarv – resonerat. De har anställt två svenska Wikipedia- entusiaster som ska utbilda myndigheter i hur de bäst kan bidra med information och bilder på Wikipedia. Nyheten kom för några veckor sedan och i dag hålls den första workshopen med de nyanställda wikipedianerna.

Initiativet är lovvärt och också ett närmast sällsynt fall av klarsynthet. Eller så är jag bara chockad över att myndigheter är så öppna för att anpassa sig till medborgarens beteende. Men det är klart: Varför ska en myndighet fortsätta trycka svårdistribuerade infoblad eller skapa hemsidor ingen besöker när den så enkelt kan nå dit där svensken allra helst söker efter information?

Våra skatteinvesteringar i kunskap får plötsligt helt nya vingar och i stället för att vara gömd kommer den att hänvisas till varje gång en myndighetsanställd uppdaterar Wikipedia. För så snart nya fakta skrivs in kommer det att ske med tydlig källhänvisning tillbaka till Riksantikvariatämbetets hemsida där en kunskapsbank upprättats. På så sätt kan student, medborgare och journalist enkelt granska och fördjupa sig direkt i källan. Precis som tanken är att alla Wikipedia-artiklar ska fungera. När nu statligt finansierade proffs systematiskt rätar upp en stor mängd artiklar kommer det att inspirera till en ny, högre standard för hur Wikipedia-artiklar byggs.

Initiativet gör mig hoppfull, men framför allt glad: Nästa gång vi stannar med bilen vid en fästning kan vår högläsning från Wikipedia bestå av den bästa mixen. Kollektivets snabba uppdateringar och samhällets gemensamt finansierade, akademiska kunskap.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.