Om en vecka eller två kommer ett ramaskri att ljuda när du loggar in på Facebook.
Inget konstigt i det. Det brukar hända en gång om året när Facebook släpper nya funktioner, möblerar om i det sociala vardagsrum vi har vant oss vid. Men varje gång anpassar vi oss. Blir hemmastadda till den grad att vi nästa gång skriker åt att den en gång dåliga förändringen förändrats.
Jag antar att vi fungerar så, vi människor. Vi anpassar oss, om än motvilligt.
I torsdags presenterades nya Facebook. Glimtar av det nya har många redan sett, men de stora förändringarna har ännu inte rullats ut till de 800 miljoner användarna. Det mest uppenbara handlar om att våra profilsidor byts mot en tidslinje över våra liv. Men den kanske viktigaste förändringen är kopplingen mot företag.
Det är Facebooks mest vågade drag hittills.
Världens alla företag erbjuds att bygga upp en sajt eller tjänst inuti Facebook. I gengäld får företagen inte bara tillgång till Facebooks användare utan också till deras information. Dessutom kan företagen automatiskt dela allt de gör inuti sin sajt till användarens vänner. Det är ett erbjudande få företag skulle tacka nej till.
Det är också därför några av världens mest framstående företag finns med redan vid lanseringen.
Spotify har till exempel skapat en tjänst som automatiskt delar vilka låtar jag spelar, just nu. Ansedda medier som The Guardian och Wall street journal har skapat unika tidningar inuti Facebook där varje artikel jag klickar på dyker upp på min Facebookprofil.
För företag, oavsett om de är tidningar, e-handlare eller receptbanker, finns här en enorm potential att bli en del av människors vardag. Företagen behöver bara be om lov en gång för att vi sedan passivt ska väva in dem i vår vardagsberättelse. Vilka företag vi besökt, var vi handlat eller vad vi funderar på att baka.
För användaren blir det en stor omställning. Igen. Vi förväntas dela med oss av allt vi gör. En ny standard kommer att sättas, där ett socialt grupptryck kommer att flytta gränsen för vad vi trodde att vi ville dela med oss av.
Facebook har i dag en position som inget annat företag någonsin varit i närheten av. De äger inte bara den största sajten utan också en stor del av vårt sociala liv och digitala identitet. Det är ett monopol vi användare ger dem varje dag. Vi gör det för att vi vill men också för att vi saknar alternativ och aldrig skulle vilja bli av med allt det goda det ger oss.
Det innebär att Facebook på ett alldeles unikt sätt kan fostra oss in i nya beteenden. Ge andra företag en unik tillgång till information som vi aldrig hade tänkt dela med oss av.
Hur vi reagerar? Vi skriker först lite, sedan anpassar vi oss.
Jag antar att det är bekvämare att fascineras än att skrämmas av den utvecklingen. Som om vi hade något val.