Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Nyheter

Det finns jobb – men det krävs mer utbildning

Analys. Den ökade arbetslösheten bland utlandsfödda är ett misslyckande för svensk integrationspolitik. Nyanlända och asylsökande har placerats där det finns lediga bostäder men inga jobb. Asylsökande får i praktiken inte jobba utan hänvisas till lång tids nedbrytande passivitet.

Joumard Barafi är 30 år gammal och kommer från Syrien. Han fick uppehållstillstånd i somras och har nu varit i Sverige i 17 månader. Sveriges Radios Katarina Gunnarsson har följt honom i en serie reportage från flyktingförläggningen i Norberg.

I början lät han så glad och hoppfull. Han ville lära sig svenska, skaffa sig jobb och bostad och hämta hit sin fru, som bor utanför Damaskus. Senast vi radiolyssnare fick träffa honom lät han miserabel och talade om att hans själ höll på att dö. Joumard Barafi bor kvar i ett rum han delar med sex andra på en av flyktingförläggningarna i Norberg. Det är en ort med många asylsökande och nyanlända, men med få bostäder och 56 procents arbetslöshet bland utrikes födda. Han har inte fått börja på SFI för att han inte hittat en lägenhet och han har svårt att hitta ett jobb utan att kunna svenska. Han har varit för deprimerad för att orka lära sig svenska på egen hand.

Joumard Barafis exempel illustrerar ett par av systemfelen som gör att den svenska integrationen fungerar sämre än den borde.

För det första placeras asylsökande och nyanlända på orter där det finns lediga lokaler att starta förläggningar i, men inga jobb. Sedan söker sig deras anhöriga och bekanta ofta till samma orter, med stöd av ebo-lagen.

För det andra är det, enligt Svenskt Näringsliv, i praktiken omöjligt för asylsökande att arbeta. Detta trots att politiker av de flesta kulörer under 20 års tid talat om hur dåligt det är med passiviserande väntan. Kraven på olika papper och bankkonto är så gott som omöjliga att uppfylla. Människor hänvisas till en ofta nedbrytande och passiv väntan, såsom Katarina Gunnarsson skildrat i sina reportage från Norberg.

Det gör det svårt för asylsökande som kommer till Sverige. Och problemet riskerar att förvärras. Migrationsverkets handläggningstider har ökat och de som får stanna i Sverige får många fall bara 13 månader långa uppehållstillstånd. Det kan minska viljan att lära sig ett litet språk och tillstånden medger inte att barn och äkta make eller maka får komma hit.

Den förra regeringen stimulerade små kommuner som redan tog emot många asylsökande och nyanlända ekonomiskt. Den blev mer och mer inriktad på att hitta lediga bostäder, men de bostäderna fanns ofta på orter som unga människor flyttat från av arbetsmarknadsskäl.

I början lät han så glad och hoppfull, men nu senast lät han miserabel och talade om att hans själ höll på att dö.

Denna regering har sagt att alla kommuner ska ta emot nyanlända. DN samkörde i april arbetslöshetsstatistik med prognoser över hur många nyanlända som kommunerna får ta emot i år. Av de 20 kommuner som har högst arbetslöshet kommer 15 att ha ett mottagande över rikssnittet. Alla utom en av de 20 kommunerna med landets lägsta arbetslöshet kommer däremot att ta emot färre flyktingar per capita än genomsnittet.

Det är precis tvärtom mot vad det borde vara.

Sverige har en stor chans att få ekonomin att växa ännu mer genom att ta tillvara dem som invandrat till Sverige. Jämför man med andra länder är Sverige ganska nära genomsnittet när det gäller sysselsättningsgrad för utrikes födda. Nu finns det stora möjligheter att trycka tillbaka arbetslösheten också bland dem som invandrat.

En del av svensk arbetsmarknad går mot arbetskraftsbrist, enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos. Men samtidigt ökar arbetslösheten i en annan del av arbetsmarknaden. Och tudelningen växer. Arbetslösheten minskar stadigt i grupper med stark ställning på arbetsmarknaden samtidigt som sämre utbildade och meriterade grupper får svårt att hitta ett arbete.

De enkla jobben i industrin har till stor del rationaliserats bort. De jobb som inte kräver hög utbildning nu är ofta i tjänste- och servicesektorn, och där krävs det språkkunskaper.

Det ställer krav på utbildning. Både språkutbildning och annan utbildning. Den förre statsministern Fredrik Reinfeldt (M) kom nyligen ut med en bok om arbetslinjen i europeisk politik, där han hyllade den gamla socialdemokratiska reformen Kunskapslyftet. Den riktade sig till människor som saknade treårigt gymnasium. Kanske kommer fler politiker än Reinfeldt att börja snegla mot den igen.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.