Officeren dömdes till fängelse för sexuellt utnyttjande av två små flickor - och fick sparken. I en stämning till Arbetsdomstolen (AD) kräver nu facket att staten tar tillbaka uppsägningen.
Fackförbundet Ledarna vill dessutom att den 44-årige officeren får ett skadestånd på 130.000 kronor - vilket kan jämföras med de 95.000 kronor han dömdes att betala i skadestånd till de båda offren.
Mannen sades upp från sitt arbete som yrkesmilitär inom Försvarsmakten i oktober förra året. Personalansvarsnämnden hänvisade till att man saknar förtroende för mannen sedan han i hovrätten dömts till åtta månaders fängelse för sexuellt utnyttjande av underårig.
Övergreppen - mot två flickor i tioårsåldern - ska ha ägt rum under åren kring millennieskiftet.
Men enligt Ledarna har den brottslighet han dömts för inget samband med hans anställning i Försvarsmakten.
Dessutom har den inte begåtts i tjänsten, skriver fackförbundet i sin stämning.
Vidare kan den ”inte anses skada statens förtroende” för officeren i sådan grad att det finns skäl för uppsägning.
- Brott utanför tjänsten utgör normalt inte grund för uppsägning. Om du inte har ett jobb där allmänheten ställer särskilda krav. Och det anser vi att officersyrket utgör, säger Gunnar Jonason, jurist på Försvarsmaktens högkvarter, och fortsätter:
- Brottet är av den karaktären att man inte har förtroende för honom. Det har funnits liknande fall, till exempel avskedade vi en generalmajor som fälldes för kvinnomisshandel.
Enligt Ledarna innebär uppsägningen också en dubbel bestraffning av officeren.
Men enligt domen, som DN.se tagit del av, framgår att hovrätten liksom tingsrätten – när man utmätte straffet - tog hänsyn till att mannen ”ostridigt” skulle ”skiljas från sin anställning vid en dom på fängelse”.
Hovrätten ansåg alltså att mannen borde ha fått ett strängare straff. Men eftersom han skulle förlora sitt jobb bedömdes tingsrättens lägre straffvärdering som skälig.
- Att bli uppsagd och stå utan jobb är en väl så allvarlig påföljd som fängelsestraffet. Men det är en av lagstiftaren förutsedd konsekvens, säger Gunnar Jonason.
Officeren varken nekade eller erkände sexuella övergrepp mot de två flickorna under tingsrättsförhandlingarna. Han påstod att han varit mycket berusad vid tillfällena.
Militärens hustru vittnade dock om att han under vånda berättat för henne att han kunde ha gjort något med en av flickorna, en dotter till en familjevän.
Men i hovrätten tog han tillbaka allt som kunde uppfattas som medgivanden och påstod att flickorna inte talade sanning. Åklagarens sak byggde på dessas vittnesmål, som även enligt hovrätten var trovärdiga.
Deras berättelser präglades, enligt domen, av återhållsamhet men innehöll trots det detaljer som "får de beskrivna händelserna att framstå som självupplevda".