Stockholms grundskolor har vitt skilda program för att komma till rätta med mobbning. Flera skolor utgår från den hårt kritiserade Farstametoden, där föräldrar ofta inte informeras. Metoden strider mot stadens skolplan, Skolverkets allmänna råd och läroplanen.
- Det är bedrövligt. Skolan äger inte barnen och föräldrarna har rätt att få veta vad som händer med barnen, säger skolborgarrådet Lotta Edholm (fp).
Farstametoden har under lång tid kritiserats för att hålla mobbningen hemlig för föräldrarna. Tanken med att inte informera hemmet är att de inblandade eleverna ska ingå ett kontrakt där mobbaren ges en chans att ändra sitt beteende på egen hand. Men beslutet att hålla vårdnadshavarna utanför strider mot läroplanen. Det konstaterade Skolverket redan för sju år sedan. Dessutom strider det mot Skolverkets allmänna råd att inte kontakta föräldrarna skyndsamt, och från första januari är det också uttryckt Stockholms skolplan.
- Jag skulle själv som förälder vilja få reda på om mitt barn blivit mobbad. Om inte barnet säger det själv, hur ska jag då kunna hjälpa till? säger Lotta Edholm.
Barn- och elevombudet Lars Arrhenius tycker också hemlighållandet är fel.
- Enligt lagen måste skolorna förhindra fortsatta kränkningar. Att föräldrarna informeras ser jag som en förutsättning för att det ska lyckas, säger han.
Trots det visar DN:s enkät till ett hundratal grundskolor i Stockholm att nästan 20 procent utgår från Farstametoden. Många uppger att de modifierat modellen, en del har svarat att det är just på punkten om information till föräldrarna som de ändrat tillvägagångssätt. Victorias skola (se text till vänster) använder den renodlade Farstametoden. De utpekade mobbarnas föräldrar informerades inte alls den första tiden. Den biträdande rektorn kände inte till att metoden stred mot flera direktiv.
- Vi får titta på det här nu, men om det står skyndsamt i råden kanske det inte behöver vara samma dag, säger han. Det måste ju vara fler skolor som får ändra eftersom fler har Farstamodellen.
DN:s enkät visar att skolorna arbetar på vitt skilda sätt. En del har egengjorda program, andra utgår från vissa modeller och drar ifrån och lägger till. Kombinationerna är också många. Folkpartiets Lotta Edholm säger att resultatet visar att de måste skynda på det pågående arbetet med att ta fram en stadsövergripande policy mot mobbning.
- Det värsta med att det spretar så i dag är att det ju kan finnas skolor som inte gör någonting för att stoppa mobbning. Dessutom vet man ju inte om programmen hjälper, eftersom så få är prövade i forskning.