"Skolskjutningar har förekommit i västvärlden de senaste 40 åren och de förekommer inte i fattigare länder, om man undantar massakern i Ryssland som hade politiska förtecken." Det säger professor Leif GW Persson vid Polishögskolan.
- Samtidigt är skolskjutningar så utomordentligt, överjävligt, sällsynta att jag har svårt att tro på en spridningseffekt. De senaste 40 åren har omkring 100 elever fallit offer. Omkring tusen gånger så många skolelever dör av de vanliga skälen, knivar, slagsmål, fylla. Men dem har vi en förmåga att glömma bort.
Leif GW Persson tror dock att tillgången på vapen har betydelse för att den här typen av spektakulära våldsbrott äger rum.
- Det är ingen slump att de flesta skett i USA och även i Finland.
Psykiatern Ulf Åsgård, som bland annat arbetat med gärningsmannaprofiler, har tidigare uttryckt motsatt åsikt till Leif GW Perssons, alltså att skolmassakrer är smittsamma. Kriminologiprofessorn Jerzy Sarnecki vid Stockholms universitet anser samma sak.
- Likheterna mellan de skolskjutningar som varit är kusliga. Massakren på Columbine highschool den 20 april 1999 var mönsterbildande. De som inträffat därefter förefaller alla vara inspirerade av det som hände på Columbine. Den fick också en enorm uppmärksamhet. Men det räcker naturligtvis inte att ungdomar läser på nätet om det som hände i Littleton. De som begår den här typen av brott är människor som försöker göra sig odödliga, som har en grandios bild av sig själv. Samtidigt finns det ett hämndmotiv, säger Jerzy Sarnecki.