Nyheter

Fler barn lider av tinnitus

Antalet skolbarn som drabbas av tinnitus ökar kraftigt. Drygt 60 procent av 7-åringarna säger att de har eller har haft problem med att det tjuter och ringer i öronen. För sju år sedan var andelen 12 procent.

- Det är en alarmerande ökning, säger Kajsa-Mia Holgers, överläkare på Sahlgrenska universitetsjukhuset i Göteborg.

I den forskargrupp hon leder har hon jämfört intervjusvar från 950 sjuåringar 1997 med svaren från 750 sjuåringar år 2004. I båda fallen gällde det barn i Göteborg och de fick frågorna i samband med hörseltester som alla elever genomgår.

- Resultatet pekar mot att det är alldeles för bullrigt och stressigt runt barnen, säger Kajsa-Mia Holgers.

Bullret i skolan skapar stressreaktioner i hjärnan, som därför blir sämre på att filtrera bort tinnitussignalerna. Barnen blir mer medvetna om de störande ljuden.

Ökningen från 12 till 61 procent gäller 7-åringarna som svarar att det vid enstaka tillfällen eller återkommande ringer och tjuter i öronen. Svaren gäller i allmänhet och är inte direkt kopplade till buller.

Forskarna har också frågat barnen om de fått problem direkt efter att ha lyssnat på musik eller annat högt ljud. På den frågan svarar 40 procent av dem som gick i första klass förra året ja, jämfört med bara 2,5 procent 1997.

- Oftast handlar det om tillfällig tinnitus. Visst kan svaren påverkas något av att fler barn i dag kan vara medvetna om vad tinnitus är, men det är i så fall bara en liten del av förklaringen. Här har vi en nästan tjugofaldig ökning under några få år, säger Kajsa-Mia Holgers.

Fler elever i klasserna och större grupper på dagis är den viktigaste förklaringen.

- Ju fler barn det är i en lokal, desto högre blir ljudvolymen och desto mer skriker de åt varandra för att få uppmärksamhet.

Forskarna har inte kartlagt hur många av sjuåringarna som har permanent tinnitus.

- Det kan vara svårt att få säkra svar när barnen är så små. Däremot har vi kunnat se att tio procent av högstadiebarnen har tinnitus ofta eller alltid.

Hörselskador har även blivit ett allt större problem bland personalen på skolor och inom barnomsorgen. Tidigare var bullerskador vanligare bland män, men nu har kvinnorna gått om. Kajsa-Mia Holgers konstaterar att drygt åtta procent av de förvärvsarbetande kvinnorna har någon form av hörselnedsättning, jämfört med knappt åtta procent av männen.

- På typiskt manliga arbetsplatser har man varit bättre på att sänka bullret. I skolan och barnomsorgen, där många kvinnor arbetar, har bullerfrågorna inte uppmärksammats på samma sätt, säger Kajsa-Mia Holgers.

Arbetsmiljöverket har fått flera anmälningar om höga bullernivåer från personalen i skolor och förskolor och startar i februari en specialtillsyn för att minska bullret. Enligt Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör i Stockholmsdistriktet, är klassernas storlek det avgörande problemet, men det finns också en hel del att göra med lokalerna.

- Man når ett bra resultat av att montera plattor i taket som fångar upp ljudet. Vaxdukar med underduk i matsalen är också bra. Många skolor och förskolor har skaffat ett instrument man sätter på väggen och som har formen av ett öra. Om ljudet blir för högt börjar örat blinka rött, säger Adam Jansson.

Tinnitus

Nästan 1,5 miljoner svenskar har erfarenhet av tinnitus. Av dessa har 100 000 så svåra besvär att deras dagliga liv påverkas. För de flesta är tinnitus dock en tillfällig plåga.

Tinnitus drabbar alla åldrar och förekommer oftast i samband med hörselskada. Men även personer som hör normalt kan drabbas.

Tinnitus är inte en sjukdom utan ett symtom. Den vanligaste förklaringen av hur tinnitus uppkommer är att innerörats funktion är skadad och ger upphov till en form av ”fantomljud”.

Tinnitus kan inte behandlas med kirurgiska ingrepp. Behandlingen inriktas i stället mot att lindra oljudet och öka förmågan att hantera det.

Musik på hög volym kan orsaka tinnitus, men musik på normal ljudnivå och andra bakgrundsljud kan lindra plågan för den som drabbats. Fysisk aktivitet och avslappningsövningar kan också bidra till att minska besvären.

Källa: Vårdguiden