UPPVÄRMNING
Erik frågar: Produktion av el är ju det som producerar mest koldioxid i världen; då måste det vara bättre att installera fliseldning istället för jordvärmepump? Om vi minskar elförbrukningen i Sverige kan ju vi exportera den elen till länder som producerar sin el med kol och olja.
Lotta Bångens svarar: Ja, elproduktion ger upphov till stora utsläpp av koldioxid. Vi kan minska utsläppen t ex genom att välja flis eller pellets som uppvärmningsalternativ.
HUS
Håkan frågar: Hur ser det optimalt klimatvänliga (energisnåla) nybygget ut? Trähus? Ett eller två plan? Uppvärmning? Var hittar jag mer information?
Lotta Bångens svarar: Det kan se ut på många olika sätt, men förutsättningen är att det är välisolerat, tätt och har bra återvinning på ventilationen. Det betyder mycket tätare och betydligt mer isolering än vad våra byggregler kräver. Då kan du klara dig helt utan värmesystem. Exempel hittar du på www.energieffektivabyggnader.se
ELEMENT
Lars Lindström frågar: Jag pemanentbor i liten villa (70kvm)med direktverkande eluppvärmning. Radiatorerna är 20-25år gamla."Lönar"det sig att byta till oljefyllda?Vilken termostattyp skall jag välja?
Lotta Bångens svarar: De undersökningar jag sett tyder inte på någon energibesparing med oljefyllda element. Det som kan spara energi är bättre termostater (bättre styrning). T ex ska de inte gå på för fullt när man fönstervädrar.
PELLETS
AUH frågar: Det krävs ju ganska mkt transporter när det gäller hanteringen av pellets. Är detta medräknat vid rekommendationen att installera pelletspanna?
Lotta Bångens svarar: Ja, pellets är att föredra trots transporterna och viss energianvändning vid produktion av pellets.
VEDELDNING
Helena frågar: Jag bor i ett kedjehusområde uppvärmt med direktverkande el. Många i området eldar ofta i braskamin med ved för att avlasta den personliga ekonomin och miljön. Jag undrar hur bra detta egentligen är för miljön då huvuddelen av dessa braskaminer är av äldre typ utan speciell rening? Tänker här på sotpartiklar och annat avfall som blir vid förbränning och hur detta påverkar atmosfären.
Lotta Bångens svarar: Det är alltid svårt att jämföra olika utsläpp till miljön. En del påverkar lokalt, andra globalt. Ved är bra från klimatsynpunkt, men kan ge stora utsläpp av t ex partiklar. Det är viktigt att veden är torr och att förbränningen är effektiv, dvs att veden inte ska pyra utan brinna ordentligt.
BYGGA HUS
Byggare Bob frågar: Ska bygga hus (etage, ca 165kvm)och har funderat på det här med extra isolering i plattan för att minska värmeutsläppet från huset. Har försökt läsa en del om detta på nätet men meningarna verkar gå isär om huruvida detta verkligen gör någon stor skillnad på värmeutsläpp och energiförbrukning (uppvärmning). Anser du att det är lönt att satsa på extra isolering i plattan?
Lotta Bångens svarar: De så kallade passivhusen i Lindås har 25 cm isolering under bottenplattan. Arkitekten/husleverantören bör kunna visa dig hur mycket du sparar under husets livslängd (räknat på minst 50 år) jmf med kostnaden för den extra isoleringen.
DATORER
Olof frågar: Är det klimatvänligt att skrota min fina datormonitor (katodstrålerör) som drar ca 300W mot en av LCD-typ? Det kostar ju energi att tillverka en sådan, och den gamla blir bara skrot. Men - hoppas på ett riktigt svar, inte spekulationer tack!
Lotta Bångens svarar: Jag har inte hela svaret, men det kanske kan hjälpa med ett parallellt resonemang. Nya kylskåp som drar ca 40% jmf med tio år gamla kylskåp ska bytas av miljöskäl om man även ser till miljöpåverkan vid tillverkning och skrotning. När energivinsten är stor är det troligen miljömässigt bra att byta gammal utrustning under förutsättning att den gamla utrustningen lämnas för återvinning.
ISOLERING
Anna frågar: Bor i ett gammalt och dåligt isolerat hus med direktverkande el. Vad finns det för alternativ för att sänka elförbrukningen? Har fått tips om att installera värmefläkt men en sådan tar väl ganska stor plats?
Svar från Lotta Bångens: Om du har ett dåligt isolerat hus är det första du bör göra att förbättra isoleringen.
SATSA I SVERIGE ELLER UTOMLANDS?
Lars P frågar: Är det inte bättre att Sverige satsar pengar på klimatåtgärder i länder med stor användning av tex kol och olja än att vi satsar pengarna i Sverige? Sverige har ju en relativt liten klimatpåverkan.
Svar från Lotta Bångens: Vi har förstås liten påverkan som land jmf med länder som USA t ex. Men om vi istället räknar per person så påverkar vi svenskar mer än de flesta andra. En satsning i Sverige kan dessutom hjälpa svenska företag att utveckla ny teknik som sedan kan exporteras. Det behövs en hemmamarknad.
PASSIVHUS
Ludde frågar: Är "passivhus" en framtida möjlighet i stor skala, också för skolor/arbetsplatser?
Svar från Lotta Bångens:Det pågår projekt nu i flera länder för att testa den så kallade passivhustekniken på olika typer av byggnader. Både daghem och skolor är på gång i Sverige. Om det fungerar i dessa projekt finns det ingen anledning att det inte skulle fungera i större skala. Det är ju dessutom lönsamt eftersom driftkostnaderna blir så låga.
BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR
Gunnar frågar: Finns det några typiska åtgärder för boende i bostadsrätt? Som förening har vi redan låga temperaturer 18-20 grader för att spara men kan man göra mer som enskild medlem?
Svar från Lotta Bångens: Varmvatten är en stor del av energianvädningen i flerbostadshus. Byt till så kallade resurseffektiva kranar eller diskutera med styrelsen om att installera så kallad fördelningsmätning. Det betyder att varmvatten till respektive lägenhet mäts och att alla betalar för sin egen förbrukning. Det brukar innebära stora besparingar.
STUDENTBOENDE
Student frågar: Hur kan man som student (utan möjlighet att påverka hur el och värme produceras där man bor) bäst göra sitt boende klimatvänligt?
Svar från Lotta Bångens: Det du kan göra är att använda energi så effektivt som möjligt. Det finns massor av tips t ex på www.energiradgivningen.se eller på www.energimyndigheten.se. Några tips är att tvätta fulla tvättmaskiner, byt till lågenergilampor, dra ut laddare mm när du inte använder dem mm. Vad du också kan göra är att fråga din hyresvärd vad de har gjort för åtgärder på sistone och hur de har tänkt att agera framöver.
GLÖDLAMPOR
Fråga från Lennart Bernsel: Jag har hört att 90 % av vanliga glödlampors energi består av värme, som ju i så fall minskar energiåtgången för uppvärmning av bostaden i motsvarande grad. Varför är det då så viktigt att byta till lågenergilampor, som ju dessutom inte räcker till för att lysa upp ordentligt.
Svar från Lotta Bångens: Det är till och med 95 % som blir värme från glödlampor. Det finns som jag ser det två huvudsakliga anledningar till att inte använda glödlampor som uppvärmningskälla. 1) El är dyrare än de flesta andra energislag som vi värmer hus med. 2) Om vi ska kunna tillgodoräkna oss värmen från lamporna gäller det att termostatventilerna på elementen är så känsliga att de reagerar när vi tänder lamporna. Ofta blir det i stället lite varmare inomhus. Då tjänar vi ingenting.
Andra anledningar att inte använda lamporna för uppvärmning är: 1) Elen måste produceras på något sätt. På marginalen sker det i ett kraftverk med olja eller kol som energikälla, dvs har vi mer energieffektiva lampor går det åt mindre bränsle i dessa kraftverk. 2) Lampor sitter ibland i taket. Varm luft stiger uppåt. All värme kan vi alltså inte tillgodogöra oss. 3) Vi tänder när vi behöver ljus, inte värme. Ibland behöver vi ljus när vi inte har ett uppvärmningsbehov t ex på sommaren.
VENTILATION
Fråga från David: Bor i en lägenhet från 1939 och undrar om det numera finns smartare lösningar. Det sitter friskluftintag vid fönstrena, strax ovanför elementen. Känns helkorkat, eftersom säkert en hel del av den nyligen uppvärmda luften går rakt ut. Men mer allmänt - hur ska man få in frisk luft? Kan man över huvud taget få in frisk luft i ens hem utan att det kostar motsvarande mängd energi i uppvärmning?
Svar från Lotta Bångens: Det har hänt lite på ventilationsfronten sedan 1939. Med det system som du har finns två problem; dels att luften tas in direkt utifrån (hos dig via intaget ovanför elementen. Luften kommer alltså in där, den åker inte ut) som gör att den är väldigt kall så här års. En del sätter då igen luftintaget med en handduk eller liknande. Det leder till att man inte får in friskluft i lägenheten med följden att luften blir dålig och att man kan få problem med fukt och mögel. Det andra problemet, som du nämner, är att luften sedan släpps ut direkt utan att man tar tillvara på värmen. Luften som lämnar en lägenhet har säkert en temperatur på 21-22 grader.
Det man kan göra är att tillämpa samma lösning som man använder för lokaler, dvs man har både tillufts- och frånluftkanaler. Då kan frånluftskanalerna samlas ihop och värmen i luften kan, via en värmeväxlare, avge värmen till tilluften. Systemet drar mindre energi och tilluften blir varmare.
I ett befintligt hus är det här naturligtvis svårare, och dyrare, att fixa det här än vid nybyggnad. Det finns dock exempel på ombyggnader av så kallade miljonprogramshus där man nu installerar både från- och tilluft med värmeväxlare i efterhand.
SOMMARSTUGA
Fråga från Gustaf: Vi har en sommarstuga som värms upp med vedkamin plus direktverkande el. Vad är det bästa vi kan göra för att effektivisera energianvändningen? Huset är 57 kvm, ligger i Mellansverige, byggt 1977.
Svar från Lotta Bångens: Det beror på hur mycket ni använder stugan vintertid. Använder ni den lite är det svårt att motivera stora investeringar. Ett välisolerat och tätt hus är dock viktigt även om man inte använder den under vinterhalvåret. Ofta har man värmen på för att förhindra fukt och mögel och att vattenledningar fryser. Om ni har värmen på så kan ett alternativ vara att köpa en avfuktare. Då kan temperaturen hållas något lägre och avfuktaren ser till att fukthalten inte blir för hög inomhus.
VINDKRAFT
Fråga från Berndt Tenlid: Jag har visserligen direktverkande eluppvärmning men har samtidigt drygt 90% av hushållets energibehov täckt av andelar i ett vindkraftverk. Detta fanns inte som alternativ i DNs värdering av hushållets miljöpåverkan. Hur stor blir påverkan av detta?
Svar från Lotta Bångens: Bra investering! Du har sett till att det finns mer vindkraft på den europeiska elmarknaden. Samtidigt använder du fortfarande el för uppvärmning. OM du minskar din användning kommer användningen av fossila bränslen för kraftproduktion att minska i Europa. El bör bara användas där det inte finns något annat alternativ, t ex för belysning, pumpar, fläktar, utrustning inom industrin mm. Där gör dina vindkraftandelar störst nytta. Du påverkar fortfarande miljön, trots att du har gjort en bra (och säkert lönsam) miljöinvestering (tyvärr). Nu är det inte så lätt att hitta rimliga alternativ i direktelvärmda hus. Här bör staten hjälp till ännu mer för att skynda på teknikutveckling och få ner kostnaderna på alternativen.
PELLETS
Fråga från Elisabeth: Vi har bytt vår direktel till pellets och sol. (Vattenmantlad kamin i vardagsrummet värmer vatten och vardagsrum, fläktkonvektor värmer resten av bottenvåningen och radiatorer övervåningen.) I alla beräkningar kring koldioxidbantning räknar man med varmvattenåtgången. Jag inbillar mig att med pellets påverkar inte våra duschar koldioxidutsläppen. Har jag fel? Läser att din familj satt in värmeväxlare. Så långt har inte vi sträckt oss. Jag antar att det bli pelletssäckar man spar på det snarare än klimatpåverkan. Eller? Vad kostar en sån sak?
Svar från Lotta Bångens: Visst har du rätt på ett sätt. Använder man pellets är klimatpåverkan liten. MEN om biobränslena ska räcka till att ersätta all olja, all eluppvärmning samt till transporter så vill det till att vi använder även biobränslen så effektivt som möjligt. Pusslet går inte ihop annars helt enkelt. Inte ens i Sverige, där vi har mest skogsareal per person (delad förstaplats med Finland), kommer skogen att räcka till om vi inte energieffektiviserar så mycket det bara går.
STANDBY
Fråga från Jonatan Wahlberg: Vi stänger av datorn, dvs. låter den inte stå i stand-by. Vi släcker också onödiga lampor. Men både datorn och en del av våra lampor (mysbelysningslampor) har transformatorer, som står och surrar även när apparaterna/lamporna är avstängda. Hur mycket ström drar transformatorerna i sig, dvs. hur stor betydelse har det om man även skulle rycka ur sladdarna vid avstängning vilket i och för sig är genomförbart men är praktiskt ganska svårhanterat.
Svar från Lotta Bångens: Transformatorer som är på fel sida om strömbrytaren drar ju ström hela året om, om man inte drar ut sladden. Med fel sida menar jag att strömbrytaren är efter transformatorn och då inte bryter strömmen till denna. Även om effekten är låg så blir det en hel del som man summerar alla transformatorer man har. En transformator på 5 W drar under ett år ca 40 kWh. Det du kan göra i stället för att dra ut sladden är att koppla in den på en grendosa med en strömbrytare.
SKILLNAD PÅ HUS?
Sara Thorson frågar: Hej! Är det någon skillnad i klimatpåverkan om man bor i villa eller hus? Om man bor stort eller smått? 60-tal eller sekelskifte eller nybyggt? I stad eller på landsbygden?
Lotta Bångens svarar:
Hej! Det som avgör din klimatpåverkan är hur mycket energi ditt hus eller lägenhet använder och vilket energislag som används. Bor man stort går det åt mer energi per person för uppvärmning. Det är svårt att säga något generellt om hur mycket energi som används beroende på husets ålder. Helt nya hus kan faktiskt dra mer än gamla! Sverige införde krav på isolering i byggreglerna 1978, och hus byggda efter det har troligen en lägre energianvändning än äldre hus. Sedan dess har kraven inte skärpts.
Lägenheter borde, rent teoretiskt, ha en lägre energianvändning än t ex småhus. Det är helt enkelt mer energieffektivt att bo tätare (mindre yta utåt (som "läcker" energi) per person). Men tittar man på statistiken ser det annorlunda ut. Det beror troligen på att man inte betalar för sin egen energianvändning när man bor i lägenhet. Den ingår i hyran (har du sett en villaägare diska tillsammans med en person som bor i lägenhet nån gång så förstår du vad jag menar ..)
När man vill minska klimatpåverkan och därmed energianvändningen är det viktigt att ha koll på inomhusmiljön. Åtgärderna får förstås inte försämra komforten.
Utöver hur mycket energi som används påverkar förstås vilka energislag som används. Bäst från klimatsynpunkt för uppvärmning och varmvatten är biobränsle, solenergi eller fjärrvärme (baserad på biobränsle, solenergi).
Stad eller landsbygd? Här är det framförallt transporterna som påverkar. I en stad finns mycket större möjligheter till energieffektiva transporter (bussar, tunnelbana mm).
VEDELDNING
Pelle frågar: Hej! Med hänsyn taget till den allt kortare tid som återstår till att koldioxidutsläppen måste minska framstår vedeldning med återväxttid på tiotals år inte särskilt effektivt på kort sikt. Eller förhåller det sig annorlunda när det gäller pellets? Själv eldar jag ved i braskamin för att spara elkostnader men är det kortsiktigt miljövänligt?
Lotta Bångens svarar:
Hej! De biobränslen som används i Sverige i dag är i huvudsak restprodukter, t ex grenar och toppar som blir över vid skogsavverkningar. Om dessa hade legat kvar i skogen hade de avgett det mesta av sin koldioxid inom några år. Att du eldar upp resterna i form av t ex pellets gör alltså att koldioxiden kommer ut i atmosfären några år tidigare. Den korta tiden har inte någon betydelse i sammanhanget.
Ett träd tar upp det mesta av sin koldioxid i början av sin levnad när tillväxten är stor. Ett äldre träd är i princip i balans, koldioxidmässigt, med sin omgivning. Det gör att äldre träd som avverkas inte gör att upptaget av koldioxid minskar i någon större utsträckning.
Du frågar också om din vedeldning. Jag antar att din ved också är någon form av "restprodukt", dvs träden togs inte ner bara för att du skulle få ved. Alternativet till att veden eldas i din kamin är att veden ligger kvar och bryts ner. Du skyndar på förloppet. Hela trädstammar bryts inte ner lika fort som grenar och toppar, men frågan är om det är ett realistiskt alternativ att låta veden ligga. Jämför du med att använda olja eller el för uppvärmning är det ändå mycket bättre att elda med ved.
När det gäller biobränslen från så kallad energiskog, så är omloppstiden där ca tre år, dvs samma resonemang gäller som för grenar och toppar ovan.
Värmepumpar är bra för att de tar tillvara värme i uteluft, sjöar eller i berggrunden. Man kan också säga att värmepumpar är en form av elvärme. Effektiviteten är mycket högre än för direktel men för varje ny värmepump ökar behovet av el. Om den här elen produceras i ett kraftverk med olja eller kol som bränsle är inte "klimatvinsten" så stor. I Sverige produceras ju elen med kärnkraft och vattenkraft, men vi byter hela tiden el med andra länder där det finns kolkraftverk. Vi måste titta på vad som händer i vårt gemensamma elsystem och hur det påverkar klimatet. Det spelar ju ingen roll var koldioxiden släpps ut någonstans.
SPARA ENERGI
Eva Lorenzon frågar: Jag fryser! För att spara energi för att jorden inte ska gå under (har direktel) håller jag 15 grader inomhus. Måste ju laga mat och diska samt tvätta mig varje dag så det går åt mycket el ändå. Har e-on så jag förbrukar säkert energi från tyskt brunkol. Det vill jag absolut inte göra! Hur ska jag komma ur frysdilemmat utan för stora investeringar? Huset är bara 50 kvadratmeter, utan biutrymmen, så investeringar i hundratusentalskronor kommer inte ifråga. Huset är för övrigt bra isolerat med treglasfönster och värmeåtervinningsventilation.
Lotta Bångens svarar:
Hej! Det är svårt att veta exakt vad som går att göra i ditt hus utan att veta mer om det. Jag förstår att vissa åtgärder kan kännas dyra, men man måste alltid samtidigt titta på hur mycket energi man sparar på lång sikt. Ett som är säkert är att du inte ska fortsätta att ha 15 grader inomhus!
Vi kan komma väldigt långt med åtgärder som inte innebär någon försämring av vår komfort. De är dessa åtgärder vi ska genomföra.
Du verkar redan ha ett välisolerat hus med värmeåtervinning på ventilationen, men kanske kan du göra några av sakerna nedan:
1. Se till att utrustning/apparater som inte används stängs av. Det räcker inte med att stänga av med fjärrkontrollen på TV:n t ex. Tryck på strömbrytaren. Det samma gäller dvd, digitalboxar mm. Sätt all sån utrustning i en grenkontakt med strömbrytare och slå av den när utrustningen inte används.
2. Byt ut glödlampor till lågenergilampor där det går.
3. Har bara tänt för närvarande
4. Dra ur sladden till mobilladdaren
5. Dra ut transformatorn till lågvoltshalogenlampan
Mer tips finns på www.energiradgivningen.se Du kan också ta kontakt med din kommunala energirådgivare.
ENERGIDEKLARATIONER
Fråga från Mats: Med dagens krav för energideklarationer av byggnader så kan förslag på lönsamma energisparåtgärder vara att slopa redan installerad dagsljusstyrning för hyresgäster i kontor. Denna
åtgärd minskar uppvärmningsbehovet för fastighetsägaren och hans energianvändning minskar. Hyresgästen får ökad energianvändning för belysning. Är myndighetskraven väl utformade? Är det klimatsmart för en fastighetsägare att bara titta på fastighetsel och strunta i hyresgästel? Vilken konsekvens får olika val på betyget för hans fastighet?
Lotta Bångens svarar: Belysning som används av hyresgäster i t ex kontorsrum ingår inte i det så kallade energiprestanda-värdet (kWh/m2,år, se förklaring nedan), precis som du skriver. Man skulle då kunna tänka sig att "ösa på" med elkrävande apparater som avger värme. Då skulle värmebehovet minska i byggnaden (och därmed skulle byggnadens energiprestanda förbättras). MEN det är är ju helt befängt från klimatsynpunkt. Vi måste naturligtvis titta på HELA byggnadens användning av energi och hur det påverkar klimatet (de som utför energideklarationer ska vara certifierade och ha energikompetens och förstå dessa samband).
Dessutom kommer energianvändningen för belysning med om byggnaden har en kylanläggning. Då ska energideklarationen innehålla åtgärder för att minska behovet av kyla och att effektivisera belysningen är just en sådan åtgärd.
Energiprestandavärdet är ett nyckeltal för byggnader. Det anger anger hur mycket energi en byggnad använder per kvm (golvyta) och år (kWh/kvm, år). Ju lägre värde desto bättre. Hushållsel i bostäder (dvs el till matlagning, tv, mm) och verksamhetsel i lokaler (dvs el till allmänbelysning, kontorsutrustning mm) ingår inte.