Anna frågar: Golfströmmen? Vad händer med den? Och om den upphör - vad händer med oss då? Jag tycker detta är en fråga som ingen berör! Bevisligen stannade den av några dagar efter vad jag hört - minns ej vilket år - två tre år sedan- har också hört att den minskat i effekt. Varför diskuterar ni och andra ej detta?
Stockholm ligger på samma breddgrad som Grönlands sydspets och skulle ha det klimatet om det ej vore för Golfströmmen. Om polarisarna smälter så förändrar detta havsströmmarna - om golfströmmen minskar avviker eller upphör - tar det ut varandra dvs det blir inte varmare här uppe - eller kan det rent av bli tvärtom...kallare ?
Om dessa möjliga scenarior diskuteras det sällan eller aldrig i media. Vad har ni för reflexioner på det? Vad säger forskningen?
Erland Källén svarar: Golfströmmen påverkar vårt klimat, den bidrar till att det är varmare än vad det är på andra platser som ligger lika långt norrut (Alaska till exempel). Vid en global uppvärmning är det risk för att Golfströmmen avtar i styrka på grund av ökad färskvattentillförsel i Norska Havet. Beräkningar visar att den kan minska med ca 25% och att den globala uppvärmningen inte blir så kraftig i området kring Grönland
och Island. För oss i Norden är effekten inte så stor, vi kommer ändå att få en rejäl dos av den globala uppvärmningen trots Golfströmmens försvagning.
Det finns ännu inga tecken på att Golfströmmen skulle ha börjat att minska i vårt närområde. Det är en skröna att Golfströmmen skulle ha stannat för några år sedan. Vi har fått ett varmare klimat under de senaste 50 åren och det är sannolikt att det hänger ihop med den globala uppvärmningen som mycket sannolikt beror på människans ökande användning
av fossila bränslen.
Pharo frågar: Om koldioxidhalten nu har ökat mer än förväntat (som rapporterades nyligen i bl a DN), varför har temperaturen inte följt efter? Tittar man på satellit- och radiosondmätningar så verkar ju temperaturen snarare ha stabiliserats sedan början på detta sekel, hur går detta ihop?
Erland Källén svarar: Temperaturen har höjts i takt med ökningen av koldioxidhalten i atmosfären. Detta är särskilt tydligt de senaste 50 åren. Överensstämmelsen gäller för såväl markdata som radiosond- och satellitdata. Tittar man enbart över en kortare period, som de senaste 5-7 åren, kan det finnas kortsiktiga trender som pekar på en stabilisering. Det beror väldigt mycket på vilken tidsperiod man väljer och vilken vertikal nivå man tittar på. I stort och över en längre tidsperiod finns ett klart samband mellan koldioxidökningen och temperaturhöjningen.
Gösta Wallmark frågar: När isen smälter till vatten minskar volymen. Är det så stor ismassa ovan vattenytan att havet skulle öka med den stora mängd som krävs för att kunna höja nivån så mycket som det sagts? Dessutom kommer väl större del av vattnet att förångas när temperaturen höjs?
Erland Källén svarar: Is som flyter i havet bidrar inte till någon större ändring av havsytans nivå när den smälter. En viss effekt fås på grund av skillnader i salthalt mellan havsvattnet och det vatten som binds i isen. Is på land, däremot, ger direkt en havsnivåhöjning när den smälter och rinner ut i havet. Slutligen så höjs också havens nivå på grund av uppvärmningen, varmt vatten tar större plats än kallt vatten. Den förångning som sker vid uppvärmning ger ingen effekt på havens nivå, vattnet som avdunstar regnar ganska snabbt ner igen så att vi får ett slutet kretslopp av vattenflöden i atmosfären.
Sven Bergman frågar: Vad är läget avseende kunskapen om den varierande vattenånghalten (molnbildning) i atmosfären och hur den påverkar uppvärmningen på jordytan?
Erland Källén svarar: Vattenångehalten i atmosfären har ökat i takt med uppvärmningen. Detta vet vi från observationer och det är förutsagt av klimatmodeller. Mer vattenånga betyder inte nödvändigtvis mer molnbildning, molnens utbredning beror både på temperaturen, vattenångehalten och cirkulationen. Ju varmare det blir desto högre vattenångehalt krävs för molnbildning. Det är inte klarlagt om molnigheten har ökat eller minskat i takt med den observerade uppvärmningen.
Peter Svanberg: Jag såg ett intressant reportage på TV (BBC tror jag) för något år sedan om att solfläckarna påverkar vårt klimat i mycket större utsträckning än utsläppen. Bl a ökade utsläppen mycket mellan 1945 och 1970 men då sjönk CO2 halten i atmosfären, just pga solfläckarna. Varför nämns aldrig den kopplingen? Är detta inte politiskt korrekt att diskutera?
Erland Källén svarar: Solfläcksantalet påverkar solens energiutstrålning, men den ändring som uppmätts är alldeles för liten för att kunna förklara de observerade temperaturändringarna. Det finns inga belägg för att atmosfärens koldioxidhalt sjönk mellan 1945 och 1970, tvärtom ökade den.
>
Lena Almén frågar: Enligt uppgifter hävdas i 20-30 % av alla vetenskapligt granskade publikationer (PEK) att solstormarna för 150-200 år sedan började värma upp haven så att de släpper koldioxid vilket bidrar till uppvärmingen. Denna mängd koldioxid är vida större än den som kommer från vår förbränning av fossila bränslen. Effekten av solstomarna ska ha orsakat 99 % av den CO2-höjning vi har haft. Endast 1 % av höjningen ska bero på förbränning av fossila utsläpp. Stämmer detta?
Erland Källén svarar: Nej, detta stämmer inte alls. Den ökade koldioxidhalten i atmosfären beror på människans användning av fossila bränslen (kol, olja och gas).
>
Maria frågar: Kan du förklara hur det fungerar med eventuell nedsmältning av glaciärerna i t ex Himalaya och den vattenbrist som då förväntas för miljarder (?) människor? Är inte vattenmängden konstant och blir det inte molnbildningar och regn och så där?
Erland Källén svarar: När en glaciär smälter bort blir det först en ökning av avrinningen i floderna men när glaciären är borta finns inte längre en reservoar som kan ge ett vattenflöde under torra delar av året. Avsmältningen sker under sommarhalvåret då det i vissa delar av världen är väldigt torrt. När regnsäsongen börjar kommer mycket vatten, men det rinner snabbt undan. Därför kan miljarder människor få svårigheter med en kontinuerlig vattenförsörjning året om.
>
Jan Lönn frågar: Finns inte risken att det uttunnade ozonlagret släpper igenom energirikare (mer ultraviolett) strålning än tidigare, vilket också kanske ökar uppvärmningen mer än beräknat?
Erland Källén svarar: Jo, ett tunnare ozonlager leder till en ökad ultraviolett (UV-) strålning vid marken. De energimängder som är inblandade är emellertid så små att temperaturklimatet inte påverkas nämnvärt. Ozon är också en växthusgas, uttunningen i stratosfären leder till en avkylning där uppe (20-40 km höjd) medan en ökning av ozonet i troposfären (under 10 km)
bidrar till växthusgasuppvärmningen. Ozonets växthuseffekt är alltså
mycket mer betydelsefull för klimatet än dess inverkan på UV-strålningen.
>
Bo Hagertz frågar: Kan ni ge ett rakt svar på följande frågor. Sant eller falskt?
Den globala uppvärmningen har stoppat. (UK Met Office aug 2007)
Hälften av alla variabler i klimatmodellen är inte förutsägbara. (Dr Jim Renwick IPCC)
Isen på Antarktis har nått rekordnivå i utbredning. (University of Illinois Polar Research Group)
Erland Källén svarar: Min reaktion på påståendena är följande: 1) Nej. 2) Nej. Alla variabler är förutsägbara, däremot finns ganska stora osäkerheter kring en del av dem. Detta gäller särskilt moln och nederbörd medan temperaturförutsägelserna är mer tillförlitliga. 3) Det kan vara så, om du menar landisen på Antarktis så vet vi inte särskilt mycket om hur den har ändrats. Tillförlitliga observationer saknas.
>
Björn Englund frågar: Om jag förstår läget rätt har det redan skett en icke obetydlig avsmältning från glaciärer och polarisar. Har detta påverkat världshavens nivå och situationen i Östersjön?
Erland Källén svarar: Avsmältningen av havsis påverkar inte världshavens nivå medan avsmältningen av glaciärer har bidragit till en stigning av havsytans nivå under 1900-talet. Stigningen påverkar också Östersjön men ännu märks den inte särskilt mycket.
>
Runo Nessen frågar: Finns det ett enda bevis för att klimathysterien är befogad? Alltså konkreta observationer och inte datorprojektioner.
Erland Källén svarar: Det finns en mängd observationer som stöder påståendet att huvuddelen av den uppvärmning som observerats sedan 1950 beror på människans utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. För att tolka observationerna krävs någon form av modeller eller teorier för hur vår fysiska verklighet hänger ihop. En datormodell är ett beräkningsverktyg som används för att kvantifiera och utreda dessa samband.
>
Jonathan Hemström frågar: Jag går i årskurs 5 på Hammarbyskolan. Vi håller på med ett arbete om miljön och vår grupp arbetar med orkaner. Vi har två frågor: Hur påverkas orkaner och tromber av den globala uppvärmningen? Vilka konsekvenser kan det få för människor och djur?
Erland Källén svarar: Det finns en tendens att vi fått fler kraftiga tropiska orkaner över Atlantområdet de senaste 35 åren. Detta kan hänga samman med den globala uppvärmningen. Tromber har däremot förmodligen inte påverkats. Kraftiga tropiska orkaner kan leda till stor skadegörelse och översvämningar vilket direkt påverkar människor och djur.
>
Curt Blomqvist frågar: Här i Norden har vi haft både istid och tropiskt klimat långt före människans påverkan på naturen. För några år sedan kom skrämmande rapporter om att jorden höll på att kylas av - vi var på väg mot en ny istid. Är inte denna klimatförändring som nu hysteriskt målas upp helt naturliga svängningar som inte påverkas av människans framfart ?
Erland Källén svarar: Det är orimligt att enbart naturliga variationer skulle kunna förklara den uppvärmning vi haft de senaste 50 åren. Däremot har naturliga variationer gett oss svängningar mellan värmeperioder och istider i ett mycket längre tidsperspektiv. För 10.000 år sedan slutade den senaste istiden. För 100.000 år sedan hade vi en värmeperiod, kanske med ungefär samma klimat som idag. För 100 miljoner år sedan var det förmodligen mycket varmare än idag, bland annat beroende på höga koldioxidhalter. Dessa naturliga svängningar är intressanta i sig, men de har inte så mycket att göra med den klimatändring vi ser idag. Under de senaste 100 åren har medeltemperaturen vid jordytan ökat med 0,7-0,8 grader, sett i ett tusenårsperspektiv är denna temperaturökning unik. Uppvärmningen de senaste 50 åren hänger mycket sannolikt samman med ökningen av växthusgashalter i atmosfären vilka orsakats av människan.
Mikaela: Om polarisarna hinner smälta innan vi hindrar ökningen av växthusgaser, finns det någon möjlighet att isarna kan nybildas om vi till slut får ner värdena?
Erland Källen svarar: Havsisen i Arktis nybildas varje år, på vintern är nästan hela den arktiska bassängen istäckt. Det oroväckande är att isminimat
under sensommaren/början av hösten blivit allt mindre och mindre. En återgång av detta minimat till tidigare nivåer kan förmodligen ta lite tid, men havsisen anpassar sig ändå ganska snabbt till ändrade förhållanden. Värre är det med Grönlandsisen, börjar den smälta skulle det ta mycket lång tid att få den tillbaka även om temperaturen gick ner igen.
Niclas: Om Kyotoprotokollet hade blivit efterföljt av alla länder, hur stor effekt på jordens medeltemperatur skulle det ha haft?
Erland Källen svarar: Enbart Kyoto protokollets utsläppsminskningar har knappt någon märkbar effekt på den globala uppvärmningen. Även om vi skulle lyckas reducera utsläppen mycket snabbt skulle vi inte märka effekterna förrän om flera årtionden. Klimatsystemet är trögt, det tar lång tid för växthusgasuppvärmningen att verka. Det är bland annat därför som det har dröjt innan vi kunnat slå fast att uppvärmningen mycket sannolikt beror på människan även om vi har vetat att koldioxidhalten i atmosfären stadigt har ökat under hela 1900-talet.
Jonny: Jag har läst undersökningar som visar att vare sig antalet stormar eller magnituden på dessa har blivit värre vare sig i Karibien eller på våra
breddgrader. Stämmer detta?
Erland Källen svarar: På våra breddgrader kan vi inte påvisa någon signifikant ändring av stormarnas intensitet eller deras frekvens. Däremot kan vi se en ökning av antalet intensiva tropiska cykloner, framförallt över Atlantområdet. Totala antalet tropiska cykloner verkar däremot vara ganska konstant.
Annica: Hur lång tid tar det att vända den negativa utvecklingen av klimatet? Och vid vilken tidpunkt MÅSTE vi vidta åtgärder för att vända utvecklingen?
Erland Källen svarar: Vi kan förmodligen inte vända uppvärmningen, den kommer mycket sannolikt att fortsätta. Däremot kan vi minska hur stor den blir, hur mycket beror på hur snabbt vi lyckas reducera utsläppen. Reduktionen av utsläppen måste börja så snart som möjligt, senast inom en tioårsperiod.
Ulla: Varför görs inga försök att minska befolkningstillväxten? Det kan inte gynna ansträngningarna att rädda vår planet att vi har en explosionsartad befolkningstillväxt.
Erland Källen svarar: Befolkningstillväxten är en av de faktorer som styr framtida utsläpp av växthusgaser. Den finns medräknad i IPCC:s scenarier. Om utvecklingsländerna blir rikare är det sannolikt att den stora befolkningstillväxt som vi har där i dag kan hejdas. Rent moraliskt är det väldigt svårt att förstå varför vi i den rika världen skulle ha rätt att kräva en mindre befolkningstillväxt i utvecklingsländerna om vi inte samtidigt ger dem möjligheter att öka levnadsstandarden.
Eric Jansson: Kan temperaturökningen och därmed ökningen av växthusgaserna metan och koldioxid via positiv återkoppling gå så fort att jorden då hamnar i samma situation som Venus (som ju har en växthuseffekt på över 450 grader eller något i den stilen) och därmed helt komma att sakna förutsättningar för liv?
Erland Källen svarar: Nej, så drastiska effekter räknar vi inte med. I de allra värsta scenarierna stiger koldioxidhalten till runt 1000 ppm (ppm=milliontedelar) på hundra år, det blir en rejäl uppvärmning som förstärks av positiva återkopplingar som framförallt beror på vattenångan, men något Venusklimat är det inte frågan om. Inte heller på längre sikt är det någon större risk för Venusliknande förhållanden.
Eric Wadenius: Vilka positiva effekter kan vi vänta oss av kommande klimatförändringar?
Erland Källen svarar: I Sverige kan en uppvärmning ge positiva effekter, bättre skördar, varmare somrar, bättre skogstillväxt osv. På längre sikt är det sannolikt att negativa effekter som översvämningar också påverkar Sverige i allt högre grad, men vi tillhör ett geografiskt område som kan vara gynnat av en global uppvärmning. Samtidigt är vi också en del av världen i övrigt, drabbas stora delar av världens befolkning hårt av ett varmare klimat kommer vi också att påverkas. Flyktingströmmar, krigsrisker, ekonomiska kollapser är några faktorer som påverkar hela världen.
Pontus Nilsson: Finns det något konkret bevis på att vi har påverkat klimatet genom ett ökat utsläpp av koldioxid?
Erland Källen svarar: Ja, ökningen av den globala medeltemperaturen. Avsmältningen av isen i Arktis, glaciäravsmältning, årstidsförskjutningar,
värmeböljor osv bidrar till att ge en bild som väl överenstämmer med effekten av en ökad koldioxidhalt i atmosfären. Därmed inte sagt att bara koldioxiden påverkar klimatets variationer. Det finns också naturliga klimatsvängningar, men för att förklara uppvärmningen de senaste 50 åren är det svårt att se någon annan huvudorsak än ökningen av koldioxidhalten i atmosfären.
Dr Jan Pultr: Hur stor procent av luften ar CO2? Finns det en årstidsvariation i atmosfärens sammansättning, om den mäts på samma plats? Hur stor är ökningen, säg de sista 60 åren eller så?
Erland Källen svarar: Luftens CO2-innehåll är knappt 0,04 %, alltså 0,4 promille. Mer exakt är dagens värde drygt 380 ppm (ppm=milliontedelar). I dag ökar koldioxidhalten med ca 1,9 ppm per år, de senaste 150 åren har ökningen varit ca 100 ppm. Jag kan inte direkt ge dig siffran för de senaste 60 åren.
Henrik Hellberg: Vilka felmarginaler har klimatprognoserna och hur ser de ut över framtiden?
Erland Källen svarar: Felmarginalerna i klimatscenarierna är ganska stora, det scenarie som visar på en tvågradig uppvärmning har en felmarginal mellan drygt en och nästan fyra grader. Felmarginalen uppåt är större än felmarginalen nedåt. Scenarierna ger alltså konsekvent en uppvärmning, i det allra värsta scenariet fås en uppvärmning på drygt sex grader. Den främsta orsaken till felmarginalerna är vår ofullständiga kunskap om molnens egenskaper. En orsak till de stora felen uppåt i temperatur är att återkopplingar till kolcykeln (ökad temperatur ger mindre skog på jorden och ännu mer koldioxid) mest verkar uppvärmande. I de resultat som presenterats hittills är kolcykeln endast medtagen i ett mindre antal beräkningar, därför bidrar de mest till en höjning av felmarginalen.
Farid: Med ökande temperaturer borde avdunstningen från haven öka och därmed molnmängden - med fler moln så blir väl dels jordytan kallare, dels så reflekterar mer moln solens strålar ut tillbaka i rymden igen och därmed rusar inte jordens medeltemperatur? Har jag rätt?
Erland Källen svarar: Det är inte primärt avdunstningen som bestämmer molnmängden, molnens utbredning och egenskaper bestäms av ett komplext samspel mellan uppvärmningen, vindarna och atmosfärens vattenångeinnehåll. Hur mycket vattenånga som finns i atmosfären beror främst på temperaturen, ju varmare luft desto mer vattenånga.
Gustav Karlsson: Du nämner att stora framsteg måste åstadkommas i fråga om infångning och lagring av koldioxid för att undvika väldigt stora klimatförändringar. Vilka metoder tror du kommer få störst betydelse? Är infångning och lagring av koldioxid något som ni är överens om i IPCC eller anses det kontroversiellt?
Erland Källen svarar: Infångning och lagring av koldioxid är en teknik som kan minska utsläppen. Den tekniken tillåter fortsatt användning av kolkraftverk och är viktig för t.ex. stålindustrin. Andra möjligheter för energiproduktion är en utbyggnad av förnybar energi (vattenkraft, biobränslen etc.), kärnkraft och energibesparingar. Inte minst den senare möjligheten är av stor betydelse, den är billig (t.o.m. ekonomiskt gynnsam) och kan genomföras förhållandevis snabbt. Alla dessa möjligheter finns utredda i IPCC-rapporten och ses som nödvändiga för att klara en tillräckligt snabb minskning av utsläppen.
Jon Fors: Är växthuseffekten reversibel? Om vi slutar släppa ut växthusgaser i dag, hur lång tid kommer det då att ta innan temperaturen är "normal" igen?
Erland Källen svarar: Ja, fast mycket långsamt. För att det naturliga systemet skall absorbera allt överskott av växthusgaserna vi har i dag krävs många hundra, uppemot tusen, år. Med fortsatta utsläpp kommer det att ta ännu längre tid. Faran är då att andra irreversibla ändringar uppkommer, till exempel en kraftig minskning av Grönlandsisen. Det tar mycket lång tid för Grönlandsisen att växa till igen även om temperaturen skulle återgå till förindustriell nivå.
Niclas: I Al Gores film hävdar han att Snön på Kilimanjaro försvinner som ett resultat av människans utsläpp av CO2. Är det inte så att snön började
försvinna redan på 1800-talet? Hur kan detta stämma?
Erland Källen svarar: Det är riktigt att avsmältningen av glaciärerna började redan under 1800-talet. Världen blev också varmare från slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet. Den uppvärmningen kan vi inte tydligt koppla till en ökning av växthusgaserna, den beror mest sannolikt på
naturliga effekter. Uppvärmningen från mitten av 1900-talet och fram till idag beror däremot mycket sannolikt på människan och avsmältningen av glaciärerna fortsätter i oförminskad takt.
Elisabeth: Vad anser du om utsläppshandelns påverkan på miljön?
Erland Källen svarar: Utsläppshandel är ett sätt att skapa ekonomiska drivkrafter för att minska utsläppen av växthusgaser. Det räcker emellertid inte med en europeisk utsläppshandel, den måste vara global i framtiden.
Niclas: Bland de som säger sig acceptera att klimatförändringar är människoskapta finns det de som hävdar att de pengar som vi lägger ned på att bekämpa
klimatändringar i stället borde användas för att anpassa oss till konsekvenserna (t.ex. Björn Lomberg). Har inte han en poäng när han säger att det blir mycket billigare att anpassa sig än att försöka hindra klimatändringar?
Erland Källen svarar: Vi måste både anpassa oss och minska utsläppen. En fortsatt uppvärmning är mer eller mindre oundviklig, hur stor den blir beror på hur snabbt vi lyckas reducera utsläppen. I den artikel av Björn Lomborg som DN publicerade häromveckan föreslogs att anpassning bara skulle göras i världens städer. Det löser inte problemet, t.ex. en stigning av världshavens nivå och en minskning av skördar pga torka och värme drabbar alla, inklusive stadsinnevånare. Lomborgs kostnadsargument är också vilseledande, men han har rätt i att vi måste anpassa oss till en fortsatt uppvärmning.
Niclas: De klimatmodeller som används för att göra förutsägelser om framtida klimat, hur pass bra är dessa modeller på att beskriva dagens klimat? Om vi t ex matar in de historiska meteorologiska data vi har fram till t ex 1950 plus vad vi vet om CO2 utsläpp efter 1950, ger då modellerna en riktig bild av dagens klimat?
Erland Källen svarar: Simuleringar med hjälp av klimatmodeller har gjorts för att reproducera de senaste 150 årens klimatutveckling. Om man både tar hänsyn till människans påverkan på atmosfären (ökning av växthusgaser och partiklar) samt naturliga mekanismer (vulkanutbrott, solvariationer och
slumpvisa svängningar) kan man repdroducera den observerade temperaturförändringen. Tar man enbart hänsyn till naturliga effekter överenstämmer resultaten inte med observationerna (det blir kallare). Därför drar vi slutsatsen att människans utsläpp av CO2 och andra växthusgaser är den rimligaste förklaringen till den observerade temperaturändringen.
Pär: Finns det så mycket olja, kol och gas kvar att vi kan dubbla koldioxidhalten i atmosfären?
Erland Källen svarar: Ja, det finns det. Oljan kommer i framtiden att bli mycket dyr, därför minskar förmodligen oljeanvändningen så småningom. Kol, däremot, finns i stora mängder. De samlade olje-, kol- och gasreserverna räcker mer än väl för att fördubbla koldioxidhalten i atmosfären.
Kristian: Hur förklarar ni att koldioxidhalten varierat under hela vårt sekel och att det finns statistik som tagits fram av engelska forskare som visar att koldioxidhalten under vissa år på 30-talet varit högre än den är nu? Hela er klimatteori bygger ju på koldioxidhalten skulle vara exceptionellt hög?
Ni verkar besatta av klimatförändringar, som om era karriärer byggde på att skrämma upp så många som möjligt på kortast tid. Den engalska filmen "Great Global Warming Swindle", har visats i svensk TV, den borde ni se.
Erland Källen svarar: Det program du hänvisar till är vilseledande och i vissa stycken helt fel. Den globala koldioxidhalten har stadigt ökat under
1900-talet. Det fanns inga globala maxima under 1930-talet, det du hänvisar till är några ganska osäkra lokala mätningar som under någon period gav höga värden. Sådana mätningar finns idag också men de är inte representativa för den globala nivån av koldioxid. Detta utreddes redan på 1950-talet i den vetenskapliga litteraturen och orsakar inga vetenskapliga kontroverser idag.