Klimatet

Frågor & svar om energi och teknik

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Bild

Christian Azar, professor i hållbara energi- och materialsystem.

Christian Azar, professor på Chalmers, har svarat på läsarnas frågor om hur vi kan bromsa klimatförändringarna.

Christian Azar, professor på Chalmers, har svarat på läsarnas frågor om hur vi kan bromsa klimatförändringarna.

Anders Clark frågar: Syntetisk diesel och biodiesel: hur funkar det? Fördelar, nackdelar gentemot t.ex etanol. Är syntetisk eller biodiesel framtidens drivmedel?
Christian Azar svarar: Syntetisk diesel kan produceras genom att man förgasar kol eller av biobränsle, exempelvis ved. Den gas man då får kallas syntetgas och kan kombineras ihop till ett dieselbränsle. Det senare forskas det mycket på nu. Om man gör diesel av kol blir utsläppen de dubbla mot bensin. Om man däremot gör det av biobränsle, som kommer från välskötta plantager med snabbväxande arter, är det bättre än etanol gjord på vete eller majs. Det krävs fortfarande en del teknikutveckling inom det här området och det är inte säkert att det är bättre än etanol från sockerrör.

Fredrik frågar: Är det realistiskt att uppnå en sänkning med 80-90 % av koldioxidutsläppen genom energieffektiviseringar och ny teknologi medan konsumtionen är business as ususal? Om nej, vilka områden av konsumtionen (förutom uppenbara saker såsom transporter och uppvärmning) är de viktigaste att skära ner på?
Christian Azar svarar: Det är uppenbart att vi kan göra mycket med effektivisering och förändrad energianvändning dvs en övergång till förnybar energi istället för fossilt. Vi kan också använda koldioxidinfångning och möjligen även kärnkraft. På kort sikt kan vi helt klart nå de mål som klimatpolitiken satt upp på 20-30 procent mindre utsläpp. Inom forskningen har det tagits fram scenarier där utsläppen globalt minskar mer än 90 procent bara med tekniska lösningar. Men det finns också områden som är mer problematiska ur ett tekniskt perspektiv. Ett sådant är flygandet, om det fortsätter att öka. Här är det inte lika lätt att hitta tekniska lösningar. En annan sak som är svår att lösa med bara teknik är om alla på jorden äter lika mycket nötkött som vi i den rika delen av världen gör. Egentligen är det för tidigt att ge entydiga svar på i vilken utsträckning livsstilsförändringar blir nödvändiga. Det beror bland annat på hur tekniken utvecklas.

Annons:

Jamie Jamerson frågar: Hur ser Sveriges energianvändning ut år 2050, tror du, fördelat på olika energikällor (fossilt, vattenkraft, kärnkraft etc)? Hur borde det se ut? Vad är realistiskt?
Christian Azar svarar: Jag vågar inte spå hur det kommer att se ut. Däremot kan man peka på vilka möjligheter som finns om vi vill minska våra koldioxidutsläpp. I en sådan värld är det troligt att vi använder energi mycket mer effektivt. Man kan bygga hus som inte drar något för uppvärmning, bilarna kan bli 2-3 gånger mer effektiva. Vi kan använda mindre direktverkande el. Det är troligt att vi använder betydligt mer bioenergi och vind. År 2050 skulle vi kunna få 20 twh från vindkraften per år. I dag handlar det om någon enstaka twh. Då skulle vi närma oss nivåerna i Tyskland i dag. Om dom klarar det kan vi. År 1998 publicerade Naturvårdsverket en rapport som jag och en kollega, Kristian Lindgren, skrev om hur Sveriges energisystem skulle kunna se ut om vi tog klimatfrågan på allvar. Den finns här.

Stig Alexandersson frågar: Om man antar att vi i Sverige gör allt som maximalt kan göras för att hejda uppvärmningen, vilken betydelse har det i ett globalt perspektiv? Mer drastiskt uttryckt - om Sverige "stängs" - hur påverkar detta klimatet?
Christian Azar svarar: Om Sverige stängs har det knappast någon mätbar effekt på utsläppen av koldioxid globalt. Den viktiga frågan tycker jag är: vilken roll kan ett litet land spela för att påverka den globala utvecklingen? För att verkligen lösa problemen måste det hända mycket i länderna med riktigt stora utsläpp som USA och Kina. Sveriges roll kan vara både att driva på i de internationella förhandlingarna och att visa att det är möjligt att minska utsläppen samtidigt som vi upprätthåller god ekonomisk välfärd. Vi behöver för den skull inte späka oss men vi bör ta vår del av det globala ansvaret. Det är först när vi i de rika länderna, som släpper ut mest per person, visar att vi menar allvar med det vi säger som vi kan förvänta oss att länderna i syd kommer att vilja agera.

Peter Lind frågar: För att påverka (minska) utsläppen så mycket som möjligt, är det först och främst flyg jag bör undvika?
Christian Azar svarar: Det beror på hur den personliga situationen ser ut. Om man har en stor bil och åker mycket med den, men flyger väldigt lite, då ska man snarare se över bilåkandet. Om man har ett stort eluppvärmt hus är det kanske viktigare att gå över till annan uppvärmning. Men det är ju så att en lång flygresa till exempelvis Sydostasien släpper ut nästan lika mycket som en normal svensk bilist på ett år.

Tonny Pettersson frågar: Jag undrar hur stor bensinbilarnas andel är av Sveriges totala utsläpp av koldioxid?
Christian Azar svarar: Ungefär 25 procent.

Birgitta Eriksson frågar: Om skatten på de klimatförstörande drivmedlen höjdes kraftigt borde det tvinga fram storproduktion av elbilar och utbyggnad av tågtransporterna. Är inte det den åtgärd som skulle ge störst effekt och som är fullt möjlig att genomföra? Vad tror du det beror på att det inte finns några elbilar att köpa i Sverige?
Christian Azar svarar: Frågan är komplicerad. Det hänger inte bara på Sverige, utan beror mer på vad som händer på den globala marknaden Rena elbilar har ännu inte levt upp till konsumentkraven på att klara långa distanser. Batteriutvecklingen har släpat efter. Men nu kommer elhybridbilarna som i alla fall minskar bensinförbrukningen. Det möjliggör en förbättring av batterierna. På sikt kan det därför komma rena elbilar.

Ann Duff frågar: Jag har många gånger funderat på hur mycket energi totalt det går åt för att bygga ett vindkraftverk (allt material, alla komponenter + arbete) och hur lång tid, uppskattningsvis, det tar för att komma till ett nolläge?
Christian Azar svarar: Det beror på vilket slags vindkraftverk det handlar om och var det placeras. Men normalt tar det något år, om ens det.

Sven Skog: Funderar på att byta till en miljövänlig bil som ger lägre CO2-utsläpp. Vilket alternativ rekommenderar ni?
Christian Azar svarar:
Det finns inget enkelt svar, det beror på hur bränslet produceras. El som framställts med förnybar energi har ingen klimatpåverkan alls. En bil som drivs med etanol som producerats som i USA med massa kol i processerna och med diesel i traktorerna ger sammantaget höga utsläpp. Etanol gjord med förnybar energi, som exempelvis i Brasilien, ger låga utsläpp. Etanolen i Sverige kommer dels från Europa, dels från Brasilien. En bil som går på etanol från spannmål och drar mycket bränsle blir inte mycket bättre än en effektiv bensinbil. Elhybridbilar kör på bensin men tekniken är mer effektiv än vanliga bensinbilar, vilket ger lägre förbrukning. Sedan finns det också så kallade plugin-hybridbilar som kan laddas från elnätet. De är bättre ur klimatsynpunkt men det beror också på var elen kommer ifrån. Biodiesel har samma problem som etanol, det går åt mycket energi i produktionen.

Johan frågar: Jag ska byta tjänstebil, och har en fråga. Varför jag ska satsa på en etanolbil, när vi ser en koppling till att värdsmarknadspriserna på mat stiger? Man får en ganska olustig känsla, när man förstår att detta leder till våldsamheter (senast i Afrika) och slutligen krig.
Christian Azar svarar:
Prisstegringarna gör det svårt för de fattiga i storstäderna, men kan samtidigt vara en fördel för fattiga på landsbygden som själva odlar och kan tjäna på den ökade efterfrågan. Men om bönderna inte har formell äganderätt till jorden, vilket är vanligt, kan andra aktörer kliva in och ta över marknaderna. Bättre äganderätt i fattiga länder är en del av lösningen.

Nils Rudqvist: Jag undrar hur du anser att en frångång från ett oljeberoende skall ske? Jag ser det som svårt att klara klimatproblemet utan kärnkraft då det ej är möjligt att säkra en basproduktion av el med intermittenta energikällor.
Christian Azar svarar:
Tekniskt sett finns det många andra möjligheter. Vi måste inte ha kärnkraft, men den kan förstås hjälpa till att minska utsläppen. Samtidigt finns det stora risker med kärnkraft. Det kan till exempel ske olyckor. Dessutom, om fler länder satsar på kärnkraft och skaffar sig kapacitet att producera kärnbränsle kan det bli en genväg till atomvapen.

Anette Fischer frågar: Teknikutvecklingen som skett de senaste 300 åren har ju också bidragit till ökad klimatförändring. Hur ser man på att en fortsatt teknikutveckling kan bromsa klimatförändringen?
Christian Azar svarar:
Teknikutvecklingen blir en avgörande faktor. Det handlar dels om mer effektiv teknik, dels om nya tekniker. Det är mycket viktigt att få igång en industriell dynamik så att de stora företagen engagerar sig. Det sker i viss mån redan, stora japanska elektronikföretag, och även BP, har börjat producera solceller. Då kan tekniken bli billigare. De viktigaste teknologierna de närmaste decennierna blir vindkraft, bioenergi och olika slags effektivisering. På längre sikt kan koldioxidinfångning och solenergi spela en stor roll. Man ska inte heller utesluta kärnkraft.

W.Seo frågar: Först så undrar jag vad som har hänt med utveckligen av fusionstekniken? Går utvecklingen framåt eller är det för dyrt och onödigt? Jag skulle också gärna vilja veta fördelarna och nackdelarna med fusionskraftverk.
Christian Azar svarar:
Fördelen med fusionstekniken är att den är ett sätt att producera el med låga koldioxidutsläpp. Än så länge vet vi inte om det fungerar storskaligt. Nu byggs i Frankrike en reaktor som ska köras ett antal decennier för att vi ska lära oss mer. De mest optimistiska bedömarna tror att fusionskraft kan få betydelse runt år 2050. Men än så länge vet vi inte. Blir det för dyrt? Kommer det att fungera? Men jag tycker det är fullt rimligt att satsa forskningsmedel på fusionstekniken.

Sam: Vad hindrar att vätgas ersätter fossila bränslen?
Christian Azar svarar:
Vätgas är ingen energikälla, den är en energibärare, som el, och måste produceras. Den kan spela en viktig roll, exempelvis som drivmedel. Än så länge är tekniken för dyr, och bränslecellerna, som omvandlar vätgasen till el, för tekniskt komplicerade. Vätgasen är som etanolen, den är bra om den produceras med energikällor som har låga utsläpp.

Joel Johansson: Det finns forskare som hävdar att vi helt enkelt inte har tillgång till den mängd fossilbränsle som krävs för att uppnå ens det lindrigaste av IPCC:s klimatscenarion. Har de rätt?
Christian Azar svarar:
Dagens oljereserver är inte så stora att de ensamt kan orsaka stora klimatförändringar. Det är effekten av olja, gas och kol tillsammans som blir svår.

Bill Thernström: Har hört att flygplan utgör 5-10 procent av utsläppen av växhusgaser, vilket är ganska milt för något som skulle kunna regleras. Däremot har jag även hört att deras utsläpp blir otroligt mycket kraftigare då de släpper ut på så hög höjd att flygplan kan klassas som den värsta miljöboven. Vad vet man egentligen?
Christian Azar svarar:
Flygets andel av världens koldioxidutsläpp är runt 2 procent. Men flyget släpper också ut vattenånga och kväveoxider. Det sker på hög höjd och påverkar molnbildningen, som i sin tur påverkar klimatet. Det är ännu osäkert hur stor den totala effekten är. I rikare länder står flyget för en större andel av utsläppen. På individnivå blir det mycket. Per kilometer har ett fullsatt flyg mindre utsläpp per person än en person som åker ensam i en bil. Problemet är att flygresorna är så långa. Samtidigt har flyget stora fördelar. Flygplanen blir effektivare hela tiden. Ändå är det en rimlig bedömning att flyget kommer släppa ut allt mer, eftersom vi flyger mer. Det är troligen lättare och billigare att minska utsläppen exempelvis i kolkraftverk än från flyget.

Leif Widén: Vattenfall och andra storföretag planerar att skilja av CO2 när de bränner brunkol för att producera el. De vill lagra koldioxiden i stora bergrum, bl a under Malmö. Enligt din åsikt, har aktuell forskning visat att lagringen kan göras långsiktigt säker, så att CO2-gas inte läcker upp igen? Är lagring av koldioxid i bergrum i stället för utsläpp en långsiktigt säker lösning?
Christian Azar svarar:
Jag är försiktigt optimistisk. Sannolikt går det att lagra koldioxid under en mycket lång tid exempelvis i uttjänta gas- och oljefält. I Norge sker lagring i geologiska formationer och det ser lovande ut. När detta ska ske i större skala finns förstås risken att man använder lagringsutrymmen som är mindre säkra. För att kunna lagra koldioxid ska den först fångas in. Tekniken finns på alla nivåer, men man har ännu inte byggt stora kolkraftverk på det här sättet.

Flera läsare har undrat: Vilka är de viktigaste besluten som världens politiker borde fatta för att minska utsläppen?
Christian Azar svarar:
Den första åtgärden är att införa antingen handel med utsläppsrätter eller skatt på koldioxid. Då blir det lönsamt att minska utsläppen. Det är den fundamentala marknadslösning som alla ekonomer och exempelvis BP:s förre vd står bakom. Det andra som bör göras är att stödja forskning och utveckling så att nya teknologi kommer fram. Det behövs förstås också internationella avtal. Den svenska koldioxidskatten är ju en huvudorsak till att vi minskat våra utsläpp, och det har skett samtidigt med en stark ekonomisk utveckling. Det totala skatteuttaget behöver inte öka, det öppnas ju möjlighet att sänka andra skatter.

(Vad ar Twingly?)

Visar 1-10 (av totalt 1).

Andra har läst

Mer från förstasidan

nokia500
Foto:Alamy

 Får nytt namn. Microsoft dumpar det finska varumärket för telefoner. 62  15 tweets  44 rekommendationer  3 rekommendationer

ulveaus244
Foto:Anette Nantell

Därför behövs Vilhelm Mobergs empati mer än någonsin.  Björn Ulveaus på DN Kulturdebatt. 337  46 tweets  291 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
ottawa3-500
Foto:Reuters

 Soldat sköts ihjäl, en skytt dödad. Inga hot mot parlamentet innan dådet. 99  7 tweets  92 rekommendationer  0 rekommendationer

 Webb-tv. En reporter inne i parlamentsbyggnaden fångade skottlossning på video.

 På grund av attentatet. NHL-hockeymatch ställs in i Ottawa.

ottawafiskben
Foto:AFP, AP, Reuters

 Efter flera dåd. Stora delar av centrala Ottawa är avspärrade.

 Går förbi AIK. ”Bajenstämningen” och den nya arenan förklaringen till Hammarbys publiksuccé. 15  6 tweets  9 rekommendationer  0 rekommendationer

bajen-144
Foto:Bildbyrån
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.

Läs dagens tidning

 Ny form. Nu är det lättare att läsa tidningen digitalt!
Annons:

DN PÅ AGENDAN

Annons:
Annons:
Annons: