Klimatet

David frågar: Vilket sorts kött kräver minst energi per kilo att få fram?
Ingela Dahlin svarar: Hej David. Kyckling är det köttslag som kräver minst energi. När vi tar hänsyn till olika miljömål är det ändå bättre att minska på konventionellt griskött/kyckling än på nötkonsumtionen. Nötkreaturen gör nytta i jordbrukets ekosystem på olika sätt. Genom sitt betande hjälper de oss att bevara vårt öppna odlingslandskap med alla de arter som bara finns där. Till nötkreaturen odlar man också mycket s k vall (gräs, ärtväxter) som gör jorden välmående. Gris- och kycklingproduktion ger inte sådana ekosystemtjänster.

Mats frågar: Hur väger man in transporten? Är t ex ekologiska äpplen från Italien sämre än icke ekologiska närodlade pga transporten?
Ingela Dahlin svarar: Det blir som att jämföra äpplen och päron! Kemiska bekämpningsmedel eller klimatpåverkan? Om vi köper importerade eko-äpplen ökar möjligheten att svenska odlare börjar odla eko-äpplen och då kan vi kanske snart få närproducerade eko-äpplen.

Peter frågar: Livsmedelsverket rekommenderar ju 0,5 kg frukt och grönt per dag för hälsan. Vad ska man äta under vinterhalvåret för att både leva upp till denna rekommendation och att leva klimatvänligt?
Ingela Dahlin svarar: Vi har ju under nästan hela året tillgång till rotfrukter, olika kålsorter och löksorter som kan utgöra basen i grönsaksdelen. Eftersom vi bor i ett sånt klimat som vi gör, bör vi kunna unna oss att komplettera med en del andra grönsaker även om det blir en del import, både färska och frysta (frysta gröna ärter brukar vara svenska). När det gäller frukt är det svenska utbudet mindre än för grönsaker och det är därför väl motiverat att lägga en del klimatpåverkan på import av kompletterande frukt, men svenska äpplen finns under åtminstone första delen av vintern.

Cecilia frågar: DN har nu ett klimattest man kan fylla i. Där ingår kött som klimatpåverkan. Hur ser det ut med köttet: 1. Är det skillnad på kravmärkt och icke kravmärkt nötkött? 2. Hur stor är skillnaden på vanligt lamm och kravmärkt nötkött? 3. Vad händer om vi lägger till transporter? Som båt fr Nya Zealand jfr m svenskt?
Ingela Dahlin svarar: Den avgörande skillnaden mellan ekologiskt och konventionellt kött gäller inte klimatpåverkan, utan utsläpp av kemiska bekämpningsmedel och djuromsorgsfrågor. Det finns inte så mycket data kring klimatpåverkan från lamm, men även konventionella lamm lever ett ganska "naturnära" liv med bete. Allt lammkött är bra köttalternativ, både ekologiskt och konventionellt. När det gäller animalier så utgör transporterna bara en mindre del av de klimatpåverkande utsläppen, men svenskt lamm innebär förstås mindre transportutsläpp.

Bornita frågar: När tror du att hänsyn till klimatpåverkan kommer att tas med i krav-märkning? Deras örter i kruka tex ska ju vara ganska miljöbelastande.
Ingela Dahlin svarar: KRAV arbetar nu tillsammans med Svenskt Sigill kring en klimatmärkning som man avser ska börja användas nästa år. Det är dock ännu osäkert hur många produktgrupper man kan lyckas få med i en första omgång. Det finns en del svårigheter, t ex kring att få fram bra data för klimatpåverkan.

Tobias frågar: Finns siffor för vilken ko som förorsakar mest utsläpp från födsel till tallrik i Sverige? En sydamerikansk som äter gräs och åker båt eller en svensk ko som äter konstmat och står i lada?
Ingela Dahlin svarar: Klimatpåverkan kan variera mellan olika uppfödningsformer och länder, men en avgörande miljöfördel är att nötkreaturen går ute och betar här i vårt svenska landskap som annars blir artfattigt (båda dina exempel är alltså mindre bra). Alla ekologiskt hållna djur får gå ute.

Mats frågar: Hur stor skillnad i klimatpåverkan är det på ekologisk och icke ekologiskt nötkött?
Ingela Dahlin svarar: Det finns många olika uppfödningsformer inom både ekologisk och konventionell produktion, och skillnaderna i klimatutsläpp är inte avgörande. Däremot blir det i den ekologiska produktionen inga utsläpp av kemiska bekämpningsmedel, och djuren har större möjligheter att få utlopp för sina naturliga beteenden.

Erik frågar: Vad är bäst, att dricka kravmärkt öl med humle från Nya Zeeland eller icke kravmärkt öl med svenska ingredienser?
Ingela Dahlin svarar: Humle ingår ju inte i några större mängder i öl, så den lilla importen väger ganska lätt. Att köpa importerad eko-öl ger ju också en signal till svenska ölproducenter att konsumenterna vill ha eko-öl, vilket kan komma att bidra till ett större utbud av mer närproducerade alternativ.

Mats frågar: Hur mycket bättre är det med torkade bönor jämfört med bönor i konserv?
Ingela Dahlin svarar: Jag har inga bra data över detta. Om man väljer bönor så är det en så stor minskning av utsläppen jämfört med att äta kött/fisk, så huruvida de är färdigkokta eller ej är av mer underordnad betydelse. När man kokar bönor själv är det energieffektivt att koka en större sats och ev frysa in i småpåsar.

Bornita frågar: Hur kan man undvika klimatbelastande mat under vinterhalvåret? Jag undrar speciellt om du kan rekommendera något annat än tomater och salladsblad och paprika i sallad och i mackor?
Ingela Dahlin svarar: Nej, just när det gäller smörgås är ju salladsgrönsakerna det mest praktiska. Det är väl också där man kan prioritera att lägga en del av sin miljöbelastning - för det är ju bra att få med grönsaker även i smörgåsmåltiderna. Ibland kanske man kan ta ett äpple till smörgåsen i stället för grönsaker på mackan.

Marie frågar: Är det rimligt att vi slänger så mycket mat som skulle kunna konsumeras? Hur stor är din bedömning av potentialen med att minska matsvinnet? Hur stor är vinsten jämfört med att göra biogas av svinnet och vilka undersökningar finns som underlag för bedömningarna?
Ingela Dahlin svarar: Med tanke på att man diskuterar hur jordens mark framöver ska räcka till att odla både mat och biobränsle, så är det ju dålig ekonomi/ekologi att låta mat förfaras. Jag har inte siffror över besparingspotentialen, men den är stor och handlar i stor utsträckning om vilka attityder vi har till frågan. Genom att tänka om kring matresursen kan svinn sparas i alla led av livsmedelskedjan. Många livsmedel ger mycket stor klimatpåverkan under produktionen t ex kött, fisk och växthusodlade grönsaker - att använda prima sådana varor till att tillverka biogas är slöseri. Däremot är det förstås bra att göra biogas av restprodukter som inte går att äta.

Annika frågar: Hur var det med nyheten om att köttproduktionen orsakade lika mycket växthusgaser som alla transporter? Nu är vi tillbaka i samma gamla hjulspår som enbart riktar in sig på bilåkandet. Är köttproducenterna så starka så att nyheten om köttets negativa miljöpåverkan tystades?
Ingela Dahlin svarar: Nej, aktörerna inom matområdet har nog till slut tagit till sig fakta om köttets klimatpåverkan och förhoppningsvis kommer vi kunna börja se resultat av detta. Att ändra matmönster brukar dock ta lång tid, så därför är det bra om vi fortsätter lyfta denna fråga gång på gång - droppen som urholkar stenen...

Elisabeth med familj frågar: Det går åt väldigt mycket rättvisemärkta kravbananer i vår fyrbarnsfamilj. Nu undrar vi om de åkt båt hit och hur miljöbelastande de i så fall är. Generellt undrar vi vilken skillnad det är i belastning om man jämför båt och lastbil. Är en lastbilstomat från Holland bättre eller sämre än en båtbanan (om de åker båt) från Sydamerika? Kan man äta frukt med gott samvete eller måste det bli svenska äpplen och päron för att det ska vara OK?
Ingela Dahlin svarar: Bananer transporteras med båt, vilket brukar ge relativt låga koldioxidutsläpp jämfört med lastbil (och i synnerhet flyg!). Att äta importerade rättvisebananer kan också motiveras med att de ger en viktig inkomst till fattiga arbetare i de länder vi importerar från. En båtbanan från Sydamerika kan ge mindre utsläpp än en tomat från Spanien eller Holland (de holländska odlas i växthus som ger stora utsläpp). För att vi ska få i oss alla vitaminer året runt hör import av frukt ändå till det som är mest meningsfullt att lägga utsläpp på.

Olof Wrede frågar: Jag undrar över miljö- och klimatpåverkan hos kosttillskott? Sådana är ju ofta nödvändiga vid en övergång till mer vegetarisk och vegansk kost.
Ingela Dahlin svarar: Om man äter en välkomponerad vegetarisk kost så behöver man inte ta kosttillskott, och vid vegankost är det egentligen bara vitamin B12 som man brukar behöva tillskott av. Bästa sättet att få i sig näringsämnen är via maten, eftersom den ger ett otal andra viktiga ämnen än de gängse vitaminerna/mineralerna - vilket du missar om du förlitar dig på kosttillskott. Jag tror inte att klimatpåverkan från B12-preparat är stora jämfört med kött/fisk.

Elisabeth frågar: Jag är dålig på att laga vegetarisk, klimatvänlig, mat och särskilt svårt blir det om barnen ska tycka om maten också. Då funkar mest pannkaka... Var hittar jag recept på klimatsmart mat som barn tycker om?
Ingela Dahlin svarar: Det finns nog ingen klimatsmart barnvänlig receptsamling - ännu! Men om du tittar på råden under Klimatsmart mat på Konsumentverkets webb, och applicerar dem på "barnvänliga recept" så tror jag att du ganska enkelt kan träna upp dig till att bli specialist på detta!

David frågar: Jag är vegetarian och äter inget kött eller fisk. För mig känns det som en bonus på miljösidan, men eftersom jag behöver få all näring från grönsaker, bönor, mjölk och ägg etc, så känns det svårt att ta hänsyn till säsonger. Jag tror inte jag kan anpassa mig till att äta lokalodlat på vintern! Eller tror ni det skulle gå för en vegetarian?
Ingela Dahlin svarar: Javisst, att du inte äter kött eller fisk innebär ju att du har en lägre miljöpåverkan. Kött och fisk ersätts ur näringssynpunkt bäst med ägg, mjölkprodukter och baljväxter (ärter, bönor, linser) eftersom de ger samma typ av näring (protein, mineraler m m), så du behöver i och för sig inte äta så förfärligt mycket mer grönsaker än blandkostare mår bra av att göra. Självklart är det bra att anpassa sig till ett säsongstänkande där man i första hand väljer närproducerat och i sista hand långväga varor. Men hur hård man vill vara mot sig själv kan ju ställas i relation till hur stora utsläpp man anser sig orsaka inom andra konsumtionsområden än mat, t ex resor, boende, fritisaktiviteter, kläder m m. Om du spar in utsläpp inom andra områden kan du ju unna dig mer importerade matvaror.

Fråga från Åsa Hagström: Det har ju stått en del i tidningarna om att kor ger mycket utsläpp, och att man därför ska försöka dra ner på nötköttskonsumtionen (suck!). Hur är det med quorn, kan man äta det med gott samvete?
Ingela Dahlin svarar:
Hej Åsa. Att minska portionerna och/eller antalet måltider av konventionellt griskött/kyckling och importerat kött innebär en effektiv minskning av de klimatpåverkande utsläppen. Visserligen ger nötkött större klimatpåverkande utsläpp än gris och kyckling, men nötkreaturen gör nytta i jordbrukets ekosystem på olika sätt. Genom sitt betande hjälper de oss att bevara vårt öppna odlingslandskap med alla de arter som bara finns där. Till nötkreaturen odlar man också mycket s k vall (gräs, ärtväxter) som gör jorden välmående. Gris- och kycklingproduktion ger inte sådana ekosystemtjänster.

I dag importerar vi en stor del av det kött vi äter i Sverige, och det importerade nötköttet medför förstås inga fördelar för vårt odlingslandskap. Tvärtom kan det vara förknippat med risker för skövling av värdefulla marker i Sydamerika. Miljöbra köttval är alltså svenskt vilt, nöt och lamm.

Det är tyvärr komplicerat som konsument att ha kunskap om alla olika aspekter kring olika livsmedelsval, men olika typer av miljöproblem bör vägas samman så att man inte enbart beaktar en fråga i taget, t ex klimatfrågan. För att det ska bli lättare för oss konsumenter att äta miljösmart vore det bra om många av oss orkade maila till våra butikskedjor och våra politiker och säga ifrån att banan behöver plogas. Att vi förväntar oss att de underlättar för oss att snabbt hitta miljöanpassade måltider/varor i butiken - det borde inte behöva vara svårt att handla mat som skonar planeten!

När man minskar på köttkonsumtionen är det bra att lägga till baljväxter (bönor, linser, ärtor) i grytor, soppor, sallader m m - de innehåller samma typ av näring som kött, men ger oerhört mycket mindre klimatpåverkan. Nu finns det mycket olika ätfärdiga bönsorter i de mer välsorterade butikerna. Jag har inte sett data för klimatpåverkan för Quorn, men troligtvis är det betydligt mer klimatvänligt än de olika köttslagen.

Fråga från Samuel: Hur odlas frukt och grönsaker på olika ställen världen över? Hur odlar vi i Sverige? Jag har hört till exempel att flera inhemska grönsaker odlas i växthus, och under vintertid uppvärms växthusen av dieselolja? Stämmer det? Om ja, hur miljövänligt är det?
Ingela Dahlin svarar:
Hej Samuel. Jo, det är riktigt att en hel del grönsaker odlas i fossilbränslevärmda växthus i Sverige, främst salladsgrönsaker som sallad, gurka och tomat. Mycket av de salladsgrönsaker som vi köper kommer också från växthusodlingar i Holland. Ett kg tomater från fossilbränslevärmda växthus ger 20-30 gånger så stor klimatpåverkan som ett kg svenska morötter! Genom att välja mer av rotfrukter, kål och andra grövre grönsaker och mindre av växthusodlade salladsgrönsaker minskar klimatpåverkan betydligt samtidigt som du får i dig mer näringsämnen. Spanska tomater odlas på friland värmda av solen och ger betydligt mindre klimatpåverkan - även om man räknar in transporten hit. Ekologiska tomater är ett bra miljöval eftersom man använder förhållandevis mycket bekämpningsmedel i spanska odlingar.

Fråga från Emma Berglund: På vilket sätt skulle miljön & klimatet förändras om alla började att äta ekologisk mat? Vilka nackdelar finns det med ekologisk mat?
Ingela Dahlin svarar: Hej Emma. Den största miljövinsten med ekologisk produktion är att man inte använder sig av kemiska bekämpningsmedel. Det innebär alltså att vi kan närma oss miljömålet Giftfri miljö, att vi får renare vatten och att artrikedomen i odlingslandskapet gynnas.

För en del konventionella livsmedel används stora mängder bekämpningsmedel i odlingen, t ex bananer, kaffe, te, rapsolja, en del frukt- och grönsakssorter, potatis. Exempelvis kan i odling av äpplen ha använts 34 doser bekämpningsmedel. Smaklig måltid! Vi importerar en stor del av vår mat från andra länder och när vi köper ekologiskt minskar vi alltså även vår miljöpåverkan i dessa andra länder. Lantarbetare i fattiga länder får en bättre arbetsmiljö när de slipper använda kemiska bekämpningsmedel, vilket ofta sker under mindre kontrollerade former än här t ex när det gäller skyddsutrustning och utbildning i hur man hanterar bekämpningsmedlen.

En växling till ekologisk produktion skulle också betyda att genmodifierade organismer inte skulle användas, ett område där vi har mycket ofullständiga kunskaper om effekterna.

De ekologiska odlingsmetoderna skulle även ge bördigare marker och innebära högre grad av kretslopp. I stället för att använda långväga importerad fosfor (ändlig råvara) till handelsgödsel så använder man i ekoproduktion gödsel från djuren för att göda odlingarna. Det ekologiska regelverket medför också att djuren skulle få större utlopp för sina naturliga beteenden, kunna sprätta, böka och se solen.

När det gäller klimatpåverkan är den inte alltid lägre för ekologiska livsmedel. För att minska klimatpåverkan räcker det inte att välja ekologiskt märkta livsmedel, utan då behöver man även fundera kring att:
- Minska mängden mat som kastas
- Minimera bilburna inköpsturer till matbutiken
- Minska köttkonsumtionen med tillägg av växtvärldens kött: baljväxter
- Växla över från salladsgrönsaker till mer av inhemska grövre grönsaker

Fråga från Pernilla Faanes: Jag saknar en diskussion om att prova att köpa så mycket mat som möjligt som är svenskproducerad eller i alla fall så nära som möjligt. När äpplena var som finast köpte många utländska äpplen för att de var några kronor billigare kilot. Det känns också bättre tycker jag att köpa mejeriprodukter från Sverige istället för Finland eller Frankrike. Den sista reflektion är att det borde vara bättre att köpa svenskproducerat om man nu inte vill köpa eko eller krav för att det är dyrare, det känns som transporterna över hela världen är det värsta?
Ingela Dahlin svarar:
Hej Pernilla. Ja, många känner att det verkar onödigt att använda energi till att transportera livsmedel tvärsöver jorden om vi egentligen skulle kunna producera varorna på närmare håll. Och det är inte svårt att förstå att det blir mycket klimatpåverkan av alla dessa livsmedelstransporter.

Ändå är det faktiskt så att de långväga livsmedelstransporterna med båt ofta ger förhållandevis lite utsläpp per kg livsmedel. Lastbilstransport från Spanien kan ge mer utsläpp än båttransport från andra sidan jordklotet. Många gånger utgör transporterna bara en liten del av klimatpåverkan under ett livsmedels livscykel, medan odlingen/produktionsledet oftast står för den stora delen, särskilt tydligt är detta för animalier.

Å andra sidan så är ju transporterna en faktor som GÅR att påverka, medan man inte kan trolla fram en lägre klimatpåverkan från köttproduktion. Och det är ju viktigt att minska utsläppen på de ställen där det går att minska, även om transporterna inte alltid står för en så stor del. Flygtransporterad mat ger stor klimatpåverkan, men som konsument kan det vara svårt att veta vilka varor som är flygtransporterade. Exempel på varor som man kan misstänka har flygtransporterats är färsk minimajs och sockerärtor/sugar snaps under andra delar av året än sommaren. Det pågår för närvarande ett arbete kring att försöka få fram en klimatmärkning av livsmedel.

Rut Vikner: Tomater sägs ju vara en riktig klimatvärsting. Är burktomater och t ex tomatpuré lika illa som färska? Hur stor blir egentligen "klimatvinsten" om man köper ekologiska tomater jämfört med konventionellt odlade?
Ingela Dahlin svarar: De tomater som ger mest klimatpåverkande utsläpp är växthusodlade tomater. Burktomater och tomatpuré görs däremot av frilandsodlade tomater som ger betydligt mindre utsläpp. Utsläppsbidrag från industriprocessen, förpackningen m m är troligen relativt små. Användning av tomatkonserver kan motiveras ur hälsosynpunkt eftersom de utgör en lättanvänd bas för magra såser/rätter.

Den stora miljövinsten med ekologiska livsmedel är inte graden av klimatpåverkan. Ekologiska livsmedel har ibland lägre klimatpåverkan än konventionella, men det finns även exempel på motsatsen. Däremot finns andra stora miljövinster med ekologiska tomater, t ex att de odlas utan kemiska bekämpningsmedel och att mängden kemiska bekämpningsmedel i miljön därmed minskar. Att man inte använder kemiska bekämpningsmedel i ekologisk produktion bidrar till exempel till renare vatten, såväl yt- som grundvatten. Inom konventionell frukt- och grönsaksproduktion används ofta mycket bekämpningsmedel.

Måns: Lönar det sig, ur miljösynpunkt, att köpa en soda streamer? D v s att i stället för att åka till affären och köpa kolsyrat vatten göra det själv hemma med en soda streamer.
Ingela Dahlin svarar: I vilken utsträckning man gör en miljövinst genom att skaffa en soda streamer beror nog på hur stor konsumtion av flaskvatten man har. Det är tveksamt om det har gjorts studier kring detta, men om man regelbundet vill dricka bubbelvatten kan en soda streamer nog vara en miljövettig investering.

Mattias Forsblom: Om jag skulle vilja jobba med det som du gör, vilka typer av utbildningar rekommenderar du då? Jag är kock i grunden (har arbetat med detta i sex år) med ett genuint intresse för miljö, mat och hälsa.
Ingela Dahlin svarar: Många engageras av frågor kring mat-hälsa-miljö och tycker att resurser ska satsas inom detta område. Jobben är dock tyvärr relativt få inom detta område i dag. För att jobba med dessa frågor som utredare, med kunskapsbyggande eller dylikt, behövs nog en naturvetenskaplig grund att stå på som kan byggas på med hälsa och miljö. Men det finns ett stort behov av hälso- och miljöengagerade yrkesmänniskor inom de mer praktiska facken såsom kockar/matkreatörer - hur ofta är det exempelvis möjligt att beställa in en miljörätt på krogen? I och med att klimatfrågan kommit upp på agendan på allvar, bör det kunna uppstå fler sådana jobb nu.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut