Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Nyheter

Fyra folkpartister: Låt kommunerna sätta invandringstak

Migrationspolitiska förslag har på sistone skapat splittring inom Folkpartiet och bland annat motiverat avgångskrav mot Jan Björklund. Nu kommer ytterligare ett: Låt kommunernas kapacitet sätta tak för invandringen.

Så sent som i förra veckan förde Folkpartiledaren Jan Björklund fram ett antal förslag på det migrationspolitiska området. Bland annat återlanserade han företrädaren Lars Leijonborgs språkkrav för medborgarskap och vill även ställa större krav på försörjning vid anhöriginvandring. Detta har utlöst häftig intern kritik och på onsdagen krävde Liberala studenter Jan Björklunds avgång. Även före detta EU-ministern Birgitta Ohlsson har varit starkt kritisk till Björklunds förslag liksom flera andra partistyrelseledamöter.

Också mellan allianspartierna har det gnisslat rejält på det migrationspolitiska området den senaste tiden, där Kristdemokraterna också lagt förslag med restriktiv inriktning medan Centerpartiet snarare verkar vilja gå åt andra hållet.

Och nu kommer alltså ytterligare ett förslag av restriktiv karaktär från fyra folkpartister som i dag skriver på DN Debatt. De fyra vill gå längre än sin partiledare.

"Folkpartiet har nyligen presenterat förslag på konkreta åtgärder för att hantera en del av utmaningarna, vilket är en välkommen förändring. Men det räcker inte, vare sig i det korta eller i det längre perspektivet.", skriver de.

I artikeln pekar skribenterna ut Sverige som det land som tar emot flest invandrare i världen i förhållande till folkmängd (en faktauppgift som dock starkt kan ifrågasättas då Libanon, ett land med knappt 4,5 miljoner invånare, enligt FN:s flyktingorgan nu tagit emot 1 miljon flyktingar från krigets Syrien).

"Samhället vill väl, men saknar redskap för att hantera läget", skriver de.

Lösningen är enligt dem en bred nationell överenskommelse om hur mottagandet av flyktingar i nuläget kan begränsas efter i vilken utsträckning kommunerna kan leva upp till ett rimligt mottagande. "Kommunernas årliga förmåga till ett humant och fungerande flyktingmottagande borde därför utgöra ett tak för Sveriges samlade åtagande", skriver de.

Men exakt hur det ska gå till att sätta upp taket och på vilken nivå är oklart - även för skribenterna själva.

DN: Tänker ni att det ska vara en fast siffra och när den är uppfylld är det stopp?

– Det har jag inget svar på, säger Ulrika Landergren, partistyrelseledamot och kommunalråd i Kungsbacka som står överst bland undertecknarna av debattartikeln.

Hon förklarar att ett sätt skulle kunna vara att utgå från de avtal som kommunerna redan i dag har med migrationsverket om hur många personer man är villig att ta emot. Samtidigt konstateras det just i artikeln att Migrationsverkets prognoser visar på fortsatt höga flyktingsströmmar under de kommande åren medan bara ett fåtal av Sveriges 290 kommuner "är med och tar det stora ansvaret för landets gemensamma migrationspolitik".

Hur debattartikelns förslag i så fall skulle innebära en förändring mot nuvarande ordning kan inte Ulrika Landergren redogöra för.

– Jag tycker att vi ska ha ett generöst flyktingmottagande, men vi ska också ha kvalité och se till folk kommer i arbete så fort som möjligt, säger hon och fortsätter:

– Och om vi inte kan få fram bostäder, vart ska vi göra av de som kommer? I praktiken innebär det att de blir kvar på anläggningsboenden i stället och det tror jag inte att någon tycker är en bra lösning.

Folkpartiledaren Jan Björklund välkomnar en debatt om migrations- och integrationspolitik inom partiet men anser att idén om ett tak leder fel.

- Jag tycker att vi ska värna asylrätten. Om personer kommer till Sverige och har starka skyddsskäl då ska de få asyl. Och då kan man inte sätta ett tak eftersom det skulle innebära att man måste avvisa även de som har skyddsskäl när taket är fyllt. Så ska vi inte ha det, säger Jan Björklund.

Hans partivänner varnar i debattartikeln för att om inte ett tak införs så kommer det krävas andra och stora reformer på flera områden för att Sveriges ekonomi ska gå ihop. Enligt dem skulle det bland annat handla om sänkta trösklar in på arbetsmarknaden genom låglönejobb, betydligt billigare boenden med låg kvalitet, hårdare krav för att få del av social trygghet och bidrag, större skolklasser och så vidare.

– De har rätt när de pekar ut att vi står inför stora utmaningar. Men lösningen måste vara en annan. Det handlar om en radikal omläggning av integrationspolitiken, säger Jan Björklund.

Bland annat krävs förändringar av arbetsmarknaden, och Jan Björklund utesluter inte det som skribenterna kallar låglönejobb.

- Jag vill inte kalla det så, men jag tror att vi måste acceptera att det behövs lägre kvalificerade jobb med lägre löner.