Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Här är kartan som visar det delade Sverige

Här är kartan över det delade Sverige. I 108 av Sveriges 290 kommuner är arbetslösheten bland utrikes födda nu över 30 procent. Och problemet har förvärrats snabbt, visar DN:s granskning. Så sent som 2011 låg bara 33 kommuner på den nivån.

– Vi är vid vägs ände och vi måste bryta det här, säger Lena Micko på SKL.

Foto:

Utvecklingen på arbetsmarknaden är just nu mycket positiv för inrikes födda, välutbildade och boende i tillväxtorter som exempelvis Stockholm. Helt annorlunda är situationen för utrikes födda på många mindre orter runtom i landet.

DN:s granskning visar att Sverige blir allt mer tudelat. Allt fler kommuner pressas av snabbt stigande arbetslöshet bland utrikes födda.

Varken den borgerliga alliansregeringen eller den nuvarande har förmått bryta utvecklingen. Den stora ökningen skedde 2010-2014 men den har fortsatt med nästan oförminskad styrka även sedan de rödgröna tog över.

I april 2011 var det bara 33 av Sveriges 290 kommuner där arbetslösheten bland utrikes födda var över 30 procent. Motsvarande månad i år är det 108 kommuner som har en arbetslöshet bland utrikes födda på den nivån, enligt beräkningar som DN har gjort baserat på Arbetsförmedlingens statistik.

Den högsta noterade arbetslösheten bland utrikes födda i en kommun har sedan 2011 stigit från 48,7 procent till 58,7 i år.

Så sent som 2012 hade ingen kommun en arbetslöshet bland utrikes födda över 50 procent. Nu handlar det om 12 kommuner. Högst ligger Ovanåker (se reportage här intill) som följs i toppen av andra små landsortskommuner som Ockelbo, Avesta, Bollnäs och Norberg.

Detta kan jämföras med en generell arbetslöshet på 2-3 procent i kommuner som exempelvis Danderyd och Ekerö i Stockholmstrakten. I många av dessa kommuner har flyktingmottagandet varit lågt och arbetslöshetssiffrorna för utrikes födda ligger långt från toppnoteringarna på nära 60 procent i exempelvis Ovanåker. Ekerö och Danderyd hade i april i år en arbetslöshet mellan 5 och 6 procent bland utrikes födda.

Så här ser det alltså ut innan alla de flyktingar som kom under fjolårets stora våg har börjat kliva ut på arbetsmarknaden. De nästan 150 000 personer som väntar i Migrationsverkets mottagningssystem på besked om uppehållstillstånd syns ännu inte i statistiken. Det betyder att regeringen och kommunerna har en ännu större utmaning framför sig för att få fler utrikes födda i jobb.

– Det finns inga tecken på att den här trenden med hög arbetslöshet ute i kommunerna kommer att brytas i närtid, säger Mats Wadman, analyschef på Arbetsförmedlingen,

Han pekar ut ett stort mottagande av flyktingar som har lång väg till jobben som huvudskälet till den höga arbetslösheten i många kommuner. Men han ser också andra orsaker.

– Det pågår en strukturomvandling i industrin som kanske är nödvändig för att Sverige ska kunna konkurrera på världsmarknaden men den gör också att många av de enkla jobben har försvunnit. De arbetssökande matchar inte de arbetstillfällen som finns i många kommuner, säger Mats Wadman.

En tredjedel av de nyanlända har låg utbildningsnivå och det krävs nytänkande för att få in dem på arbetsmarknaden, menar Mats Wadman. Han efterlyser ett tätare samarbete mellan Arbetsförmedlingen och skolväsendet och ifrågasätter dagens system med en tvåårig etableringsperiod.

– Det är inte möjligt att inom en ram på två år ge de här människorna den kompetensutveckling som de behöver för att få jobb. Man måste börja fundera på om man måste ändra på det, säger Mats Wadman.

DN:s granskning visar också att det är vissa landsändar som är särskilt hårt utsatta. I Gävleborgs län finns tre kommuner där mer än hälften av de utrikes födda är arbetslösa. Samtidigt ligger den samlade arbetslösheten i dessa kommuner en bra bit över riksgenomsnittet och det finns ingen stark arbetsmarknadsregion på pendlingsavstånd.

– Vi är vid vägs ände och vi måste bryta det här. Det är definitivt bråttom, och det finns en klar förväntan och krav från kommuner och landsting i de här frågorna, säger Lena Micko, ordförande för Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Hon menar att det är av ren självbevarelsedrift som kommunerna måste agera och trycka på för att ordna jobb åt nyanlända. Om ingenting görs riskerar försörjningsstöden öka så mycket att kommunernas ekonomi hotas.

– Men den stora risken är att tilltron och tilliten till det gemensamma samhället kan ifrågasättas. Att vi får en mycket mer öppen segregation än vi har i dag och att utanförskapet växer, säger Lena Micko.

Fakta. Mer än var femte som föds utrikes är arbetslös
  • 7,5 procent var den genomsnittliga arbetslösheten för både inrikes och utrikes födda i hela landet i år, enligt Arbetsförmedlingen. Det är en nedgång med 0,2 procentenheter sedan samma tid ifjol.
  • Bakom den siffran döljer sig dock stora skillnader mellan olika grupper och olika delar av landet. För utrikes födda var arbetslösheten i snitt för hela landet 21,4 procent i april, medan den låg på 4,7 procent bland inrikes födda.
  • Högst arbetslöshet totalt för både inrikes och utrikes födda i april hade Lessebo i Småland med 15,2 procent. Lägst låg Öckerö utanför Göteborg på 2,1. När det gäller enbart utrikes födda så är spännvidden ännu mycket större. Där låg Danderyd i Stockholmstrakten lägst med 5,5 procent, jämfört med Ovanåker i Hälsingland på 58,7.
  • Sysselsättning är ett annat mått på hur arbetsmarknaden fungerar. Antalet sysselsatta, det vill säga de som har någon form av arbete, ökade enligt Statistiska centralbyrån med 37000 personer bland utrikes födda mellan första kvartalet 2016 och samma period förra året. Sysselsättningsgraden, alltså andelen sysselsatta av hela befolkningen, är 58,4 procent för utrikes födda och 67,8 bland inrikes födda.
  • 2011-2015 beviljades drygt 540.000 personer uppehållstillstånd i Sverige. Av dem hade drygt 130.000 flyktingskäl eller liknande medan närmare 200.000 kom som anhöriga. 2015 sökte cirka 160.000 personer asyl i Sverige. De allra flesta väntar fortfarande på besked.
Läs mer. Arbetsmarknad och integration
Stigande arbetslöshet bland utrikes födda ökar skillnaderna mellan kommunerna
Andel arbetslösa bland utrikes födda, procent.

    Fotnot: DN har valt startåret 2011 eftersom Arbetsförmedlingen då fick huvudansvaret för de nyanlända genom den så kallade etableringsreformen.

    Källa: Arbetsförmedlingen, DN:s beräkningar.

    Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.