Mindre än 5 procent av Svenska röda korsets Asieninsamling går till insamlingskostnader. Men vad många givare inte vet är att Röda korsets huvudkontor i Genève automatiskt drar ytterligare 6,5 procent i en "programstödskostnad".
- Det är för samordning, revision och utvärdering. Vi avtalar med Genève om hur stor den ska vara, och det rådande avtalet är på 6,5 procent, säger Christer Zettergren, Röda korsets generalsekreterare.
Pengarna går dels till huvudkontoret, dels till medarbetare på plats.
Eftersom de olika landsföreningarna lovat totalt 3,5 miljarder kronor till tsunamikatastrofens offer kan dock avtalet ge Röda korset hisnande 230 miljoner till administration.
- Det är förstås inte rimligt, jag tror inte heller att det kommer att bli så, och vi har möjlighet att omförhandla avtalen, säger Christer Zettergren.
DN:s genomgång visar att det är mycket stora skillnader i insamlingskostnader mellan organisationerna, de pendlar mellan 2 och 38 procent (se grafiken här intill). Siffrorna är från 2003, eftersom alla inte är klara med sina bokslut för 2004.
Unicef, som har högst kostnader, förklarar detta med att man de senaste tre åren investerat många miljoner. För Asieninsamlingen drar dock flera organisationer av mindre än vanligt i insamlingskostnader.
Unicefs generalsekreterare Véronique Lönnerblad har en fallskärm på två årslöner.
Christer Zettergren har en årslön.
Insamlingskostnaderna ökar över tid. 1,7 miljarder samlade man in 2003 i gåvor, medlemsavgifter och överskott på försäljning. Drygt 230 miljoner avgick i insamlingskostnader. Från 2002 till 2004 ökade kostnaderna (beräknat på dem som redovisat) med ett par procent.
Det låter inte så mycket, men det handlar om 10-20 miljoner. Inte minst Röda korset och Rädda Barnen har problem med att de ökar kraftigt. Röda korsets kostnadsandel fördubblades mellan 2002 och 2003. delvis på grund av att intäkterna föll.
Och kurvan pekar uppåt. Röda korset förklarar de ökande kostnaderna med att man investerat åtskilliga miljoner i bland annat nya givarsystem.
Att kostnaderna stiger beror också på att den gamla 85-15-regeln, att högst 15 procent får gå till insamlingskostnader för organisationer med 90-konto, har skrotats. I dag gäller 25 procent.
De höga chefslönerna i hjälporganisationerna sticker ofta i ögonen på givarna. Generalsekreteraren Christer Zettergren har efter stark kritik frusit sin lön på 2003 års nivå och bytt sin tjänstebil, en Jaguar, mot en Volvo.
Ordföranden Anders Milton har sänkt sin lön.
Elisabet Andersson på SOS-barnbyar har sedan 2001 fått ett lönelyft på drygt 83.000 kronor och har i dag en årslön på 816.800 kronor.