- Är ni från Sverige, jaha. Ni missade precis en spansk tidning, och i går var holländsk tv här.
Det är - förstås - hockeymorsan med stort H, Sarah Palin, som fått medier att vallfärda till sporthallen i Wasillas utkant.
Palin är inte längre hockeymamma "på riktigt". Nittonårige sonen Track, lovande men hetlevrad back i juniorlaget, tog värvning i det militära och åkte till Irak i förra veckan. Ändå svävar Sarah Palins ande i allra högsta grad över verksamheten här. Hennes namn står på en mässingsplatta i entrén, för det var under Palins tid som borgmästare som anläggningen byggdes och invigdes.
Förutom ishallen rymmer sportkomplexet en inomhusplan med konstgräs, en basketplan, styrketräningsrum och ett kafé. Den kostade 15 miljoner dollar (drygt 90 miljoner kronor) och bidrog verksamt till att stan hade ett budgetunderskott på 20 miljoner dollar när Sarah Palin 2006 lämnade sin post som borgmästare för att bli guvernör i Alaska.
Men Kristy Stephens och Stacy Escobedo bryr sig inte om budgetöverdraget. De har bara gott att säga om ex-borgmästaren:
- En bra ledare för vanligt folk, säger Stacy.
- Vi hockeymammor är tävlingsinriktade och kan bli framfusiga och aggressiva. Egenskaper som även en vicepresident behöver, säger Kristy Stephens.
Under vårt veckoslut i Wasilla talar vi med dryga tjogtalet invånare om Sarah Palin. Så gott som alla är översvallande positiva. Wasillabornas välvilja blir knappast mindre av att vi besöker stan samma helg som årets oljeåterbäring, Permanent fund dividend, delas ut. Enligt en lag från 1976 har varje invånare i Alaska rätt till del i oljebolagens vinster. Gas och olja är delstatens ekonomiska ryggrad.
Systemet med kontantbidragen, som i år uppgår till 3.269 dollar (drygt 20.000 kronor) per invånare, gör att guvernör Palins Alaska ibland kallas "Amerikas enda socialistiska delstat".
Många Wasillabor har åkt på shoppingtur med återbäringen i fickan. Men Jenny Fagerstrom har i stället tagit bilen till strövområdet Hatcher Pass för att plocka blåbär tillsammans med döttrarna Tia och Kyra.
- Jag röstar inte på Palins parti, men jag gillar henne som person och önskar henne lycka till, säger Jenny Fagerstrom.
Vince Walser, pensionerad kustbevakare, var ute med sin specialbyggda Harley Davidson men fick bensinstopp. Nu står han och väntar på att frun Debbie ska komma med påfyllning. Under tiden berättar han om ett möte med Sarah Palin:
- Jag stötte ihop med henne på macken förra året. Hon berömde min motorcykel. Glad och positiv är hon alltid. Det vore nästan synd om hon blev vicepresident, hon behövs här i Alaska, säger Walser.
Kyrkan som Sarah Palin tillhör, Wasilla Bible Church, ser ut som en småindustri i Gislaved. Endast ett kors på den korrugerade plåtfasaden signalerar att detta är ett Guds hus. Pastor Jim Eller har den skeptiske dörrvaktens förbindlighet och vill inte uttala sig om Sarah Palin:
- Vi har bestämt oss för att lämna politiken utanför kyrkan, säger han.
På kvällen, efter en matbit på vägkrogen Tailgaters, träffar vi en av de få Wasillabor som formulerar en avvikande åsikt om Palin. Cecile är pensionerad sjuksköterska och äter middag med väninnan Linda Straite och hennes vuxna dotter Lisa. Mor och dotter är eniga i sitt beröm av Sarah Palin, trots att de röstar olika - Linda är republikan och Lisa demokrat. Men Cecile protesterar:
- Hur ska hon klara sig som vicepresident? Hon har knappt varit utanför Alaska. Ska hon sitta och förhandla med Putin och andra ledare? Är det bra för USA? Jag tycker synd om henne.
- Hon blir utnyttjad av republikanerna som ett politiskt verktyg, avgör Cecile, som absolut inte vill att vi sätter ut hennes efternamn:
- Wasilla är ett litet samhälle. Det man säger kan lätt tolkas fel, speciellt om det är kritik av stans mest kända person, säger hon.
Och visst är stan liten - men inte fullt så avkroksmässig som påståtts. De turister som passerar ser visserligen bara en räcka affärer och bensinmackar efter Parks Highway, som leder till Denali Park, den mäktiga nationalparken. Men de drygt nio tusen invånarna trivs. De har nära till storslagen natur med rika fiskesjöar och jaktmarker, samtidigt som samhällsservicen är god. Under Sarah Palins domvärjo har stora detaljhandelskedjor som Wal-Mart och Target lockats hit. Och hur många svenska orter i jämförbar storlek har bio, konstgalleri, ett halvdussin restauranger och en rymlig sport- och ishall?
Ted Anderson, som äger Tailgaters, har satt upp ett stort anslag på restaurangens fasad: "Vi gratulerar Sarah Palin och hennes familj." Liknande lyckönskningar sitter på var och varannan restaurang eller affär i samhället. Palinhyllningarna efter vägen fortsätter till Best Western-hotellet vid stans norra gräns, där de lokala republikanerna samlats för en så kallad fundraising, ett party för att samla in pengar till McCains och Palins kampanj.
Eftersom Sarah Palin för tillfället befinner sig i Alaska har det gått rykten om att hon ska dyka upp på galan. Men gästerna, som tuggar plockmat och bjuder överpriser på olika republikanska souvenirer, får nöja sig med en stand-in. Det är Karen Farnsworth som inte bara bor i Wasilla, är republikan och mångfaldig mamma (sju barn), utan också förbluffande lik Sarah Palin.
- Vi ska försöka få med Karen i Jay Lenos show, hojtar maken Ron. Karen ler blygt och säger att hon är republikan, förstås, och att Sarah är hennes förebild.
När en väderbiten man i röd basebollkeps kommer in i festlokalen tillsammans med en rund kortväxt kvinna blir det uppståndelse. Det är Sarah Palins föräldrar, Chuck och Sally Heath, som oväntat dyker upp och genast överöses med kramar och ryggdunkningar. När gratulationerna och artighetsfraserna stillat byter jag några ord med Chuck Heath. Han är en senig kortvuxen karl i sjuttioårsåldern, pensionerad lärare i biologi, som fortfarande åker runt i traktens skolor och berättar om seder och bruk i Alaska.
- När Sarah var riktigt liten bodde vi i norra Idaho, men det har alltid varit min dröm att flytta upp hit till Alaska. Vi är alla stora friluftsentusiaster i familjen, inte minst Sarah, säger pappa Chuck, som erkänner att "det inte sjunkit in" att hans dotter om mindre än två månader kan väljas till USA:s näst mäktigaste.
- Nog för att hon har det som krävs. Hon är enormt målmedveten och äregirig. Jag tränade skolans lag i terränglöpning. Till en början tillhörde Sarah de medelmåttiga, hon hade ingen särskild talang för löpning. Men hon gav sig inte förrän hon tillhörde toppen, minns Chuck Heath, som inte vill svara på "politiska" frågor om sin dotter.
- De journalister som kommit hit för att svärta ned henne och knäcka henne kommer inte att lyckas.
Trots de hårda orden låter Chuck Heath snäll och timid. Dotterns höga, skarpa röst har hon inte ärvt av sin far.
Men man behöver inte åka långt från Wasilla för att den lokalpatriotiska yran kring Sarah Palin ska stillna betänkligt. Sextiofem kilometer räcker. Det är avståndet till Anchorage, som med sina 280.000 invånare är Alaskas enda storstad. Där ska guvernör Palin hålla sitt enda och sista valmöte i delstaten innan hon börjar kampanjandet i "de nedre 48", som Alaskaborna kallar resten av USA.
Mötet är förlagt till stora hallen i Anchorages nya konferenscentrum, Dena'ina Civic Center, ett jättekomplex som ännu inte invigts. Nog för att publiken som mött upp är både högljudd och entusiastisk - men mässhallen med plats för fem tusen åskådare är mindre än halvfylld.
Inramningen är pampig, Sarah, i sällskap med maken Todd, strålar som vanligt och håller ett tal där hon frångår den vanliga kampanjmallen och i stället talar om Alaska. Ändå vill inte mötet riktigt lyfta, talkörerna dör ut efter ett tag och arrangörerna dränker tystnaden med musik.
Några timmar senare håller nätverket Alaskan women reject Palin ("Kvinnor i Alaska som avvisar Palin") en manifestation vid stadsbiblioteket. En lokal radiopratare stämplade arrangörerna som "barnamördande socialistiska kryp", på grund av deras ställningstagande mot Sarah Palin, som ju motsätter sig alla aborter. Utfallet har lett till spekulationer om protesterna mot Palin kommer att mötas med våld.
Det blir dock en fredlig aktion, mycket större än arrangörerna väntat sig. Närmare 1.500 personer har mött upp, bärande på fantasifulla hemsnickrade plakat. Många gör kopplingar till hockeymamman Palin: "Hockey Mama for Obama", "Hockeymammor för fred", "Du hockeymamma - håll pucken utanför Washington".
Jessica Warren håller upp ett plakat med texten "Alla isbjörnsmammor förkastar Palin"- det syftar på guvernörens kamp för att få bort isbjörnen över listorna på utrotningshotade djur. Utrotningsstämpeln hindrar Alaskas utvinning av olja och gas, menar Palin.
- Jag och guvernören har motsatt uppfattning i de flesta miljöfrågor, säger Jessica Warren.
Majoriteten av Alaskabor stöder dock oljeborrning, även i naturskyddade områden. Och strax innan den överraskande utnämningen till det republikanska partiets vicepresidentkandidat visade en opinionsmätning att 80 procent av Alaskas invånare tycker att Palin gör ett bra jobb som guvernör.
Men att "deras" Sarah kan stå ett hjärtslag från presidentposten bekymrar tillräckligt många Anchoragebor för att de ska gå ut och visa sitt tvivel och missnöje. Bland dem finns fiskaren Ron Atkinson.
- Jag fiskar i samma område som Sarah Palins man, i Bristol Bay. Det är en bra familj. Men hon har inte erfarenhet nog för att bli vicepresident. Den tanken skrämmer mig faktiskt och det var därför jag åkte hit, säger Ron Atkinson.