Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Imam: Snabbare insatser krävs mot terrorresorna

Sverige ligger långt efter när det gäller insatser mot våldsbejakande extremism jämfört med andra europeiska länder. I Eskils­tuna hoppas imamen Abd al Haqq Kielan på att politikerna ska sluta prata och börja agera.

I slutet av juni, mitt under fredagsbönen, dök två okända män upp i Stora moskén i Eskilstuna. De gick fram till imamen och ifrågasatte högljutt att han i sin predikan tagit avstånd från extremism och våld. Imamen, förklarade männen, var därmed ingen riktig muslim.

– Stämningen blev väldigt otrevlig. Männen försvarade IS och uttryckte att det var rätt att bränna folk levande, säger Abd al Haqq Kielan, imam och ordförande i Stora moskén.

Han blev vittne till händelsen som anmäldes till polisen.

Abd al Haqq Kielan blev emellertid inte särskilt förvånad. De senaste åren har han träffat flera personer i Eskilstuna som uttryckt sina sympatier för terrornätverket IS. Han har pratat med flera ungdomar som undrar om islam rättfärdigar självmordsbombare och varit i kontakt med föräldrar som oroar sig över att deras barn ska åka ner till Syrien och Irak för att strida med IS.

Själv bekymrar sig Abd al Haqq Kielan över att frågan islamistisk våldsbejakande extremism inte tas på tillräckligt stort allvar. I slutet av sommaren är det sagt att den nya nationella strategin mot terrorism ska vara färdig. Bland annat kommer regeringen att lägga fram sina förslag på hur man kan förhindra radikalisering och rekrytering till IS.

Men Abd al Haqq Kielan vill skynda på arbetet. Därför arbetar han tillsammans med några andra i moskén med ett projekt i syfte att hindra ungdomar i Eskilstuna från att radikaliseras. Tanken är att personer med kunskap och erfarenhet om islam ska diskutera med ungdomar i riskzonen. Lärda muslimer ska till exempel upplysa unga om vad islam säger om terrorism och hur islam ser på muslimernas ansvar i en sekulariserad stat.

– Ungdomar har massor med frågor. Om man inte besvarar dem riskerar ungdomarna att söka efter svar på internet i stället. Och där finns IS-rekryterarna, säger han.

Enligt Abd al Haqq Kielan är det viktigt att inte stöta bort ungdomarna. I stället måste man bemöta deras uppfattningar med religiösa argument.

– Det går inte att använda samma metoder som avhopparverksamheter använder i dag, till exempel om någon vill lämna ett kriminellt mc-gäng. Islamistisk extremism handlar i grund och botten om ideologi, därför måste man bemöta dessa personer med underbyggda argument om vad islam säger.

För att nå ut brett vill moskén samarbeta med kommun och polis men också skolor, fritidsgårdar och studieförbund. Och flera parter har visat sig vara intresserade.

Tryggve Lundh, lokal samordnare mot våldsbejakande extremism i Eskilstuna, har tagit del av projektplanen:

– Innehållet är ambitiöst och intressant. Men vi har ännu inte bestämt hur vi ska gå vidare.

Årbymoskén Eskilstuna. Foto: Jonas Eriksson

Initiativet från Stora moskén i Eskilstuna, som ännu är i sin linda, är i stort sett unikt i Sverige. I Alme­dalen överlämnade Försvarshögskolan en rapport till Mona Sahlin. Rapportförfattarna konstaterade att det i dagsläget inte finns några konkreta insatser i syfte att motverka våldsbejakande extremism i landet.

– Jämfört med andra europeiska länder ligger Sverige långt efter. Och ute i kommunerna är kunskaps­läget fortfarande lågt, säger Peder Hyllen­gren, terrorforskare vid Försvarshögskolan och en av rapportförfattarna.

Danmark och Storbritannien har till exempel kommit betydligt längre i arbetet med att utveckla handlingsplaner mot våldsbejakande islamistisk extremism. Och runt om i Europa har en mängd frivilligprojekt startats lokalt, som syftar till att hindra människor från att radikaliseras. I Österrike finns en verksamhet som erbjuder stöd och verktyg till kvinnor och mödrar att ta en aktiv roll i kampen mot extremism. I Amsterdam finns ett rådgivningscenter dit oroliga anhöriga kan vända sig. Och i Berlin finns ett av de mest framgångsrika projekten – Hayat – som hittills lyckats hindra ett tjugotal individer från att resa till Syrien.

– Sverige har mycket att lära från lokala projekt i andra länder. Kunskapen finns där och det är inte svårt att hämta den. Det är bara att sätta i gång, säger Peder Hyllengren.

Fakta. Européer rekryterade till IS

Antal européer som har anslutit sig till IS (uppskattning från januari 2015)

  • Frankrike 1200
  • Tyskland 500–600
  • Storbritannien 500-600
  • Belgien 440
  • Sverige* 300
  • Nederländerna 200–250
  • Danmark 100–150
  • Österrike 100–150
  • Spanien 50–100
  • Italien 80
  • Finland 50–70
  • Norge 60
  • Schweiz 40
  • Irland 30

* Enligt Säpos beräkning

Fakta. Islamiska staten

  • Islamiska staten, IS, är en väpnad sunni­islamistisk rörelse, stämplad som en terrororganisation av bland annat FN och USA.
  • I juni 2014 erövrade IS Mosul och andra städer i Irak och samtidigt växte rörelsen kraftigt.
  • IS politiska mål handlar i första hand om att upprätta ett kalifat i Syrien och Irak. Just idén om att skapa en stat skiljer IS från andra islamistiska militanta grupper.

Källa: The international centre for the study of radicalisation and political violence (ICSR) och DN

Fördjupning. Rekrytering av IS-soldater
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.