Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Nyheter

Indraget bidrag vid nej ska få fler att lämna Sverige

Rätten till boende och dagersättning ska dras in så snart en asylsökande har fått nej. Det är innebörden i ett förslag som regeringen har klubbat. Syftet är att fler självmant ska lämna Sverige.

– Vi måste se till att de åker hem igen, säger migrationsminister Morgan Johansson (S).

Regelskärpningen bygger på den överenskommelse som regeringen och de fyra borgerliga partierna slöt i höstas. På torsdagen tog regeringen beslut om hur de nya bestämmelserna ska se ut, och de skickas nu på remiss till lagrådet.

Åtstramningen tar sikte på dem som är kvar i landet och uppbär dagersättning och kanske också har en plats på ett anläggningsboende, trots att deras asylansökan har avslagits. I dagsläget handlar det om cirka 4 000 personer som skulle förlora ersättningen med de hårdare reglerna. Av dem har 2 000 platser på boende som de skulle förlora.

– Vi behöver de här platserna till andra som är asylsökande och då måste man se till att de som får nej flyttar och åker hem igen, säger migrationsminister Morgan Johansson.

Redan i dag dras ersättningen in för den som håller sig undan så att en utvisning inte kan ske och Migrationsverket kan sänka ersättningen för dem som på andra sätt motarbetar en utvisning. Att så många som fått avslag ändå finns kvar i systemet i dag visar att en skärpning av lagen behövs, anser Johan Forsell, Moderaternas migrationspolitiske talesperson.

– Uppenbarligen fungerar inte systemet som vi anser att det borde göra. Ska vi nu klara att ge tak över huvudet till den stora grupp som har kommit, då kan vi inte samtidigt ge det till människor som inte har asylskäl. Att man inte längre får den här ersättningen blir ett incitament till att göra det man faktiskt ska, nämligen återvända. Sedan finns det olika tvångsmedel och ytterst är det en polisiär fråga. Det är en viktig signal om att det måste vara skillnad på ja och nej i asylprocessen, säger Johan Forsell.

Foto: TTFoto: TT

Centerpartiets Johanna Jönsson och Kristdemokraternas Aron Modig framhåller på samma sätt vikten av att få loss fler platser på boendena. Men för att effekten verkligen ska bli ett ökat återvändande krävs särskilda avtal om detta med fler länder, påpekar migrationsministern.

– Afghanistan är kanske det viktigaste. Det pågår förhandlingar där vi samordnar oss med övriga nordiska länder samt Tyskland, Frankrike och Holland för att få en starkare position, säger Morgan Johansson.

Fortfarande kommer att finnas en tidsfrist för att lämna landet frivilligt. Av de cirka 12 000 som återvände förra året krävdes tvång i ungefär en fjärdedel av fallen. I år räknar migrationsministern med omkring 32 000 beslut om avslag på asylansökningar. Med samma proportioner som 2015 skulle det innebära cirka 8 000 tvångsutvisningar. Morgan Johansson ser framför sig att man kommer att behöva fler platser på förvar där personer som fått avslag kan låsas in i väntan på att utvisningen kan verkställas av polis.

– Vi kommer att behöva bygga ut. I första hand ska det här alltid ske på frivillig väg. Sker inte det kan det bli aktuellt att ta dem i förvar och genomföra det med tvångsmässiga metoder, säger ministern.

Maria Ferm (MP), migrationspolitisk talesperson för det gröna regeringspartiet, medger att de föreslagna åtstramningarna inte stod på partiets önskelista när höstens överenskommelse förhandlades fram.

– Det var ingenting som vi drev, men det var ett givande och ett tagande. Så fungerar kompromisser.

Maria Ferm, liksom Liberalernas Fredrik Malm, framhåller att barn och barnfamiljer undantas från de nya reglerna.

Migrationsverket har redan hissat varningsflagg för förslaget. I sitt budgetunderlag som i veckan lämnades till regeringen pekar man på risken att fler går under jorden. Risken att fler väljer att leva som papperslösa och skaffar sig svarta jobb ökar generellt när antalet asylsökande stiger, menar migrationsministern som dock inte tror att det förvärras av just det här lagförslaget.

– Vi har tillsatt en utredning som tittar på sanktioner och tillsyn när det gäller arbetsgivare som använder sig av arbetskraft som uppehåller sig illegalt i Sverige. Många av arbetstagarna exploateras på ett sätt som är fullständigt orimligt. Jag tror att det är bättre att gå på dem som utnyttjar den här situationen än att gå på individerna, säger Morgan Johansson.

Enligt det aktuella lagförslaget ska rätten till ersättning och boende upphöra när ett asylbeslut vunnit laga kraft. Fortfarande ska det finnas en tidsfrist för frivillig avresa, i dag mellan två och fyra veckor. Den nya lagen ska gälla från den 1 juni i år.

Fakta. Överenskommelsen mellan regeringen och alliansen

Under 2015 nådde det svenska flyktingmottagandet rekordhöga nivåer. Över 160 000 sökte asyl i Sverige.

I oktober 2015 träffade regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet en överenskommelse om migration och integration med de fyra borgerliga partierna.

Överenskommelsen innehöll 21 punkter som både handlade om flyktingmottagandet och insatser för att integrera dem som fått uppehållstillstånd. Inräknat det senaste lagförslaget om strama regler för ersättning och boende har regeringen bockat av 8 av punkterna. Bland de 8 punkterna finns bland annat:

• Ett uppdrag till Migrationsverket om kortade handläggningstider.

• En tillsatt utredning om fler lagliga vägar till Europa.

• En ny lag som tvingar alla kommuner att ta emot nyanlända.

• Ett engångsbidrag till kommunernas flyktingmottagande på 10 miljarder kronor.

Fördjupning. Flyktingpolitiken

Gränskontrollerna troligen kvar hela våren. De tillfälliga gränskontrollerna blir troligen kvar under hela våren. Det beskedet gav migrationsminister Morgan Johansson (S) på onsdagen efter ett möte med sina nordiska kollegor på Arlanda. Samtidigt stod det klart att idén om en gemensam nordisk gräns är död.

Morgan Johansson nöjd med dagens möte. EU-kommissionen vill förhindra att fler länder hakar på Sverige och Danmark och inför nya gränskontroller. En sådan dominoeffekt skulle hota hela Schengensamarbetet.

• Allt om flyktingkrisen. Till DN:s samlade rapportering