Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Nyheter

Insamlade pengar till flyktinghjälp riskerar försvinna

Foto: Christine Olsson/TT

Flyktingkatastrofen har fått många svenskar att skänka pengar till privata swish-insamlingar. Men i hälften av de tio insamlingar som DN granskat har insamlarna skulder och betalningsanmärkningar. Det betyder att gåvorna riskerar att försvinna till Kronofogden.

På centralstationer runt om i Sverige pågår febril, volontär aktivitet. Flyktingar tas om hand, får mat, kläder, enklare läkarvård, transporter och i vissa fall biljetter till nästa destinationsmål. Detta har i några veckors tid bekostats främst av frivilliga, antingen med rutinerade asylrättsorganisationer i ryggen, eller helt privat. Bland annat eftersom det handlar om transit­flyktingar, som inte vill söka asyl i Sverige och därför inte omfattas av Migrationsverkets insatser.

Frivilligarbetet organiseras på internet och i Facebookgrupper efterfrågas bidrag – ofta till privat­personers egna konton.

DN har granskat tio privata swish-insamlingar. I hälften av dem har personerna som samlar in pengarna på sina privata konton skulder hos Kronofogden, betalnings­anmärkningar – och hotande utmätning.

– Om man betalar in pengar på någons konto och den har en skuld hos Kronofogden finns risken att pengarna utmäts. Vill man vara säker på att gåvor hamnar där man önskar bör man undersöka vem som står som mottagare, säger Henrik Brånstad, pressansvarig hos Kronofogden.

Om man vill engagera sig och samla in pengar trots att man har skulder, måste man öppna ett specifikt insamlingskonto.

– Har man skulder hos Kronofogden är det kanske bättre att låta någon annan stå som mottagare. Jag tycker det är ett bra råd om man vill starta privata initiativ.


Foto: TT

En av de privata swish-insamlingarna som DN granskat drivs av en grundare av flera olika välgörenhetsinitiativ i södra Sverige. Personens mobilnummer och kontonummer skickas runt i flera olika flyktinghjälpgrupper på Facebook med uppmaning att föra över pengar. Hur mycket som har kommit in är omöjligt att veta då det inte går att granska privata konton. Men en stor del av pengarna kan komma att dras till personens skulder på runt 200 000 kronor – Kronofogden har precis inlett en ny utredning om utmätning.

Kvinnan bakom insamlingen säger till DN att hon håller på att starta en organisation och ett organisationskonto, men eftersom läget var akut har hon använt sitt eget. Hon har ingen aning om att pengarna riskerar att försvinna.

– Det var jättebra att du sa det, för då får jag ta ut pengarna nu direkt. Vi har fått in 140 000 kronor drygt och vi har kvar cirka 25 000. Jag har inte gillat att ha det så här, men jag hittade ingen annan lösning. Jag har försökt få folk att komma med kontanter i stället, men alla har inte den möjligheten, många vill swisha.

En man i 20-årsåldern från en mind­re stad samlar in pengar via swish för att göra punktinsatser gällande flyktingtransporter.

En kvinna i 30-årsåldern vill hjälpa volontärer att hjälpa och ber om bidrag via swish.

Båda två har skulder på tio­tusentals kronor. Kronofogden har tidigare gjort misslyckade utmätningsförsök mot båda och har inlett enny utmätningsutredning mot mannen, som bland annat har låtit bli att betala skadestånd till brottsofferjouren. Kvinnan väntas hamna under lupp innan året är slut.

– Jag hade inte en tanke på att pengarna skulle kunna utmätas, jag tänkte inte på mig själv alls utan jag ville bara hjälpa. Det var tur att du sa det, jag får se till att ändra så att folk swishar till någon annan i stället, säger mannen till DN.

Svensk insamlingskontroll står för oberoende granskning av så kallade 90-konton, där syftet är att försäkra allmänheten om att pengarna går till rätt sak. Ett av kriterierna för att få skaffa 90-konto är att de ekonomiskt ansvariga inte har betalningsanmärkningar.

– När det finns oberoende granskning kan man som givare känna sig trygg med att pengarna går till ändamålet. Ger man till någon som inte har oberoende kontroll får man lita på mottagarens goda omdöme och helst göra egna efterforskningar och kontroller, säger Lena Hörnblad, kanslichef på Svensk insamlingskontroll.

Hon säger att fördelen med 90-konton är att det finns en transparens i redovisningen.

– Vilka som sitter i styrelsen är känt, de ska ha en auktoriserad revisor och räkenskaperna lämnas årligen till oss för granskning. De privata initiativen säger att alla pengar ska gå fram, ingenting ska gå till administration, men ingen kontrollerar det. De flesta är säkert väldigt engagerade och vill gott, men det går inte att veta om det de säger genomförs. Det får man som givare själv bedöma i de fallen.

Foto: TT

Fakta. Swish – en populär app
  • Swish är en app för överföring av pengar. Den lanserades i december 2012 av Getswish AB, som startades av sex av Sveriges största banker: Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar Bank, Nordea, SEB, samt Swedbank och Sparbankerna. Även Skandia och ICA-banken har sedan dess anslutit sig.
  • Appen möjliggör att skicka pengar direkt till ett företag eller en privatperson, om både sändare och mottagare är anslutna till systemet.
  • Swishöverföringarna slår rekord varje månad. Bara under september swishade privatpersoner som har Swedbank 4,1 miljarder kronor till andra privatpersoner. Det motsvarar 5,5 miljoner kronor i timmen.
  • Antalet swishbetalningar från privatpersoner med Swedbank till företag eller organisationer ökade från 267 000 till 450 000 under samma månad, troligen för att många fler swishade till välgörenhetsorganisationer.
Fakta. 90-konton garanteras

Syftet med 90-konton är att försäkra allmänheten om att pengarna går till det ändamål de uppges att de ska användas till.

För att kunna använda ett 90-konto måste man uppfylla Svensk insamlingskontrolls krav och följa dess regler. Det innebär bland annat att:

• lämpliga och ekonomiskt kunniga personer ska ansvara för insamlingsarbetet

• organisationens ekonomi ska granskas av auktoriserad revisor

• minst 75 procent av de insamlade medlen ska gå till insamlingens ändamål och kontot får inte användas till något annat än det som godkänts av Svensk Insamlingskontroll.

Svensk Insamlingskontroll är en ideell förening, vars huvudmän är den svenska arbetsmarknadens centralorganisationer: LO, SACO, TCO och Svenskt Näringsliv.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.